Skip to content

Integrering

Skinnskallarna brukar ju säga så här: ”ÖÖÖÖÖH!” Och det betyder att om vi tar in fler invandrare i Sverige så kommer vårt svenska kulturarv att utplånas.

– Lasse Lindroth, a.k.a Ali Hussein

Valborg.
Denna uråldriga svenska tradition.

Valborg var ett helgon som levde i Tyskland på 700-talet. Traditionen att tända eldar på Valborg kommer också ursprungligen från Tyskland, där man använda kasen till att skrämma bort häxor. Någon gång på medeltiden anammade man den traditionen i östra Sverige, medan man i västra delarna av landet jagade bort häxor på påsken istället – vilket i mina öron låter vettigare. Nu ger man häxorna godis, då jagade man bort dem med eld. Det var bättre förr.

Först på 1800-talet blev det en enhetlig svensk tradition med majkasen över hela landet. Kanske var det Tegnér eller någon av de andra nationalistiska akademikerna som kläckte idén. Kanske var det bara en tillfällighet. Hur som helst så förefaller det inte som att det traditionella varlborgfirandet är så gammalt som det först verkar. Ändå; det är något av det svenskaste traditioner vi har.

Hur många gånger har man inte hört att invandrare måste integrera sig i det svenska samhället? Att de måste släppa taget om sin egen kultur och anamma vår, som per default är bättre. Man har inget emot invandrare, men de måste ju faktiskt anpassa sig. Ni är i Sverige nu, och i Sverige gör vi saker på ett visst sätt. Blir man bjuden på gårdsfest t ex så kommer man inte. Man hälsar inte på sina grannar och man pratar inte i hissar. Men så flyttar det in några såna där utlänningar på gården, och vad gör de då? Jo, första bästa gårdsfest så dyker de upp i festlokalen. Och inte nog med det; de har med sig en gitarr och en flöjt och spelar och sjunger och de kan texten också! Skandalöst. Det ska vara ”Jag trivs bäst, raj raj raj”! Det går inte an helt enkelt.

Nu undrar ni på vilket sätt de här två olika styckena hänger ihop. Det ska jag berätta.

Igår firade jag Valborg i Södertälje för första gången. Jag som är uppväxt på landet i Norrland vet hur man firar Valborg. Man börjar supa på förmiddagen, sen vinglar man ner till kasen och ser den tändas och sjunger ”Vintern rasat ut raj raj, didaj raj” och så tittar man när herr Messerschmitter fyrar av sitt fyrverkeri, och så hatar man honom ytterligare lite för att han faktiskt är jävligt bra på det där med fyrverkerier och det tål man inte just för att han är en sån jävla drygskalle. Sen står man nära brasan och dricker grogg ur flaska (av någon anledning brukar Valborg vara smällkallt, åtminstone där jag har bott) och sen kanske man slåss lite eller hånglar med fel kvinna och så hamnar man i en stuga nånstans där man dricker hembränt och kaffe och somnar.

Så ni förstår att jag kände mig lite tveksam inför firandet i Södertälje med sin invandrartäthet. Hur skulle det gå?

Döm av min förvåning. Vi kom ner på stan strax innan kasen tändes, och jag törs påstå att jag, som är i det närmaste pursvensk i mitt ursprung, var i klar minoritet. Det var på sitt sätt en ganska spännande upplevelse. Men det riktigt intressanta var att åtminstone invandrarna i Södertälje har anpassat sig. De har anammat den svenska kulturen. Det svenskaste av svenska, Valborg. De sitter också och tittar på elden och dricker öl. Deras fjortisar börjar också kräkas innan man riktigt fått fyr på brasan. De dricker också grogg ur flaska. De släpar också med sig sina små barn i barnvagnar ut på trånga gator fyllda av fulla människor för att titta på fyrverkerier. Deras barn blir också rädda och gråter hjärtskärande. Antagligen hånglar de med fel personer och slåss som vi också. Jag såg inte kören på nära håll, men den var ganska manstark så jag utgår från att det var en hel del invandrare där med. De pratar inte riktigt som vi. Deras sch-ljud är lite mer distinkta, men efter ett par öl till så låter vi nog lika. De har antagligen lika ont i huvudet som vi dagen efter. De är som vi!

Så nästa gång någon börjar gapa om att invandrare måste anpassa sig och ta seden dit de kommer ska jag minnas Valborg i Södertälje. Till sommaren ska jag försöka studera midsommarfirandet också och se om det går åt lika mycket sill och nubbe här som i mer svenskdominerade områden.

Det är egentligen inte så svårt att komma underfund med svensk tradition. Oavsett högtid så dricker man grogg, slåss och sjunger ”raj raj”. Till jul kommer tomten, på påsken målar man ägg, på Valborg tittar man på brasan och till Midsommar äter man sill. Men utöver det är det ”Skål tamigfan!”, ”Raj raj raj”, ”Du är schå fin, Bettan”, ”Ta det lugnt nu för fan Bosse” AJ, din jävel!” och ”Zzzz” som gäller.

Det är viktigt att vi slår vakt om våra fina svenska traditioner, annars kommer vårt kulturarv att urholkas. Vi kommer att tappa vårt högtidliga firande av saker vi inte minns varför vi firar. Och i förlängningen kan det leda till att vi också kommer att gå på gårdsfesterna. I värsta fall kanske våra barnbarn en dag kommer att sitta i en kvarterslokal, nyktra, och sjunga glatt. Med riktiga ord! Fy fan…

Published inGamla humlan

One Comment

  1. hejbabeluba hejbabeluba

    skål tamefan !!

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: