Skip to content

Grodmannen

Disclaimer: Denna text innehåller spår av sport och kan framkalla allergiska reaktioner.

Det är då märkligt hur usel man kan vara på både det svenska och engelska språket och ändå få kommentera en ishockeymatch. Lägg därtill högst medelmåttiga kunskaper i just ishockey, och då räknar jag snällt, så blir det hela fullständigt obegripligt. Jag pratar förstås om Lasse Kinch.

Alltså. Jag har förståelse för att det blir en del grodor när kommenterar saker som sker precis samtidigt som man berättar det. Det finns inte mycket utrymme för eftertanke. En del syftningsfel och övriga språkgrodor är fullt begripliga i det läget. Men vissa grundläggande krav måste man väl ändå kunna ställa? Hur svårt ska namnet Joe vara att uttala t ex? Nej Lasse, det uttalas inte som ”jew”. Detta blir ännu märkligare ställt i perspektiv till uttalandet av Martin St Louis namn. För vid en första anblick skulle det ligga nära till hands att uttala det enligt engelska språkregler, men eftersom namnet i det här fallet är franskt så uttalas Mötö Sä Lui. Pardon my french. Men se det har Lasse minsann snappat upp! Killar som Sakic och Thornton får dock finna sig i att heta Jew. Lasse Kinch är för övrigt inte ensam om detta felaktiga uttal – det verkar som om hela det svenska kommentatorstallet är överens om att det uttalas så.

En stilla undran bara: Målvakten Martin Brodeur får sitt efternamn uttalat som något som åtminstone liknar franska, men han heter tydligen inte Mötö. Det är skillnad på olika.

Samma kommentatorstall verkar också tämligen överens om att det finns ett land som heter Uvesa. Jag vet inte vars det ligger, men de har säkert en president som heter Jew.

Nåväl. Namn kan vara lite tricky, men vad sägs om det här då: Vid ett tillfälle berättade Lasse att Uvesas reservmålvakt på grund av platsbrist i båset satt på motsvarande sida. Motsvarande? Som vadå? Han upprepade det för säkerhets skull, så vi inte skulle gå miste om hans språkliga obegåvning. Och när en gubbe avtjänat sin utvisning och kommit in på isen igen, då är hans lag ”fulltagligt”. Jorå. Både Kanada och Uvesa var fulltagliga emellanåt.

Sen har vi avdelningen Bristfällig hockeykunskap, något som Lasse Kinch är långt ifrån ensam om i branchen. Vi har t ex en före detta förbundskapten som brukar agera bisittare och som uppvisar sådana brister i kunskap om den sport han varit förbundskapten för, att man blir mörkrädd. Men nu är det ju Lasse vi sågar.

Vid de flesta avblåsningar satt han bara och gissade. Oftast gissade han fel. Vid en avblåsning talade han kort och gott om att pucken stoppades felaktigt framför målet. Felaktigt? Man får stoppa pucken hur fan man vill, utom med hög klubba. Däremot var det offside med ett par meter.

Lasse var inte ensam. Han hade gott om bloss till sin hjälp. Bisittare Tommy Boustedt spottade ur sig floskler, men den klart bästa var ”jag tror inte det här är avgjort än”. Då stod det fortfarande 0-0 i första perioden. Eller vad sägs om Jonas Bergqvists knivskarpa analys, på en vedervärdig kombination av dalmål och skånska: ”Jag tror Kanada vill spela så lite som möjligt runt det egna målet”. Briljant, Jonas!

Utöver detta så har vi de ständigt återkommande sportflosklerna som verkar obligatoriska. Ord som ”signifikativt” och ”frejdigt” är avbetade under de första fem minuterna av matchen, och sen förekommer det ”gurgel”, ”rökare”, ”höstlöv” och ”bröstvärmare” i varierande grad under matchen.

Notera att alla ovanstående snillrika uttalande förekom under en och samma match, nämligen nattens drabbning mellan Kanada och Uvesa. Med viss reservation för de avslutande obligatoriska uttrycken som jag faktiskt inte räknade. Har svårt att tänka mig att en så rutinerad kommentator som Lasse Kinch skulle glömma nåt sånt. Notera också att alla Lasse Kinchs uttalanden görs med hård mage. Karln låter som att han sitter på muggen och kommenterar. Vilket han kanske gör, eftersom han inte verkar se vad som händer på isen.

Published inGamla humlan
%d bloggare gillar detta: