Enligt Min Humla

Inget är för stort eller för litet för Joshens slägga

Joshua_Tree önskar alla besökare på An Effete Feminism Tofu ett gott nytt år.

När ska någon knäcka den titeln förresten?

Någon har snott den heliga kanelbullen som liknar Moder Teresa!

Jag trodde det var ett skämt, men tydligen inte. Dock kan jag inte för mitt liv se likheten, och personligen skulle jag bli förolämpad i himlen om någon liknade mig vid en torr gammal kanelbulle.

Helig kanelbulle… Det låter som något Batmans lille stjärtgosse Robin skulle kunna kläcka ur sig.

Läste nyligen någonstans en person som tyckte att idrott är något man utövar, inte något man tittar på, och att det är patetiskt att tjoa “vi vann” när man själv inte deltagit utan suttit hemma i soffan och ätit chips.

En intressant syn på det hela, och till viss del kan jag hålla med. Framför allt så skulle ganska många av oss må bättre av att delta lite mer och titta lite mindre. I andra sammanhang skulle hela samhället må bättre av att vi deltog mer och tittade mindre, men det är en annan sak.

I alla fall. Vad den här personen har missat är att utan åskådare har vi ingen idrott. Åtminstone inte på mer än motions- och hobbybasis. Det kanske verkar vettigare i mångas ögon (att få 50 mille om året för att springa runt på en gräsmatta och sparka boll verkar faktiskt föga vettigt) men även det är en annan fråga.

Min poäng är att åskådarna faktiskt är en livsviktig del av idrotten. Det är åskådarna som betalar. Det är åskådarna som gör det attraktivt för företag att sponsra för att synas. Varför skulle ett företag sponsra om ingen tittade?

Så i slutänden är det faktiskt “vi” som vinner, även om mitt bidrag är att äta chips i tv-soffan.

Från oss alla, till er alla, en riktigt God Jul. Eller Trevlig Helg kanske, så man inte råkar stöta sig med nån.

Elitserien utökar till 55 matcher, vilket alltså innebär att hälften av lagen får en extra hemmamatch och hälften får en extra bortamatch. På två år jämnar det ut sig sägs det. Visst, det är säkert en tröst för det lag som åker ur tack vare den extra bortamatchen. Och får det lag som går upp den hemmamatchen nästa säsong då, eller går den automatiskt till Färjestad?

Jag blir så trött. Om man nu prompt vill ha fler matcher, varför inte utöka serien till 14 lag? Jag tror att skälet är nån sorts exklusivitetstänk bland klubbdirektörerna. “Vi har en elitserieklubb och ni får inte vara med”. Det är väl samma krafter som vill stänga serien antar jag. Och det är klart, ju fler lag desto fler som kan säga emot de stora.

När man ändå strävar efter att göra elitserien så orättvis som möjligt, och dessutom helst så ekonomiskt gynnsam som möjligt för de fyra stora, så varför inte löpa linan fullt ut?
Här är mitt förslag:

• Krymp elitserien till fyra lag (Link ping, Frölunda, Färjestad och HV) och stäng serien.
• Serien ska spelas i 87 omgångar; Lagen möts inbördes 29 gånger, Färjestad får alla extra hemmamatcher för de har så fin arena.
• I slutspelet spelas omgångarna sen i bäst av 23, eller tills dess att ingen orkar titta på skiten längre…

Må du vila i frid, elitserien.

Onsdagar är normalt ganska tunga när man kör ut tidningar, det har jag nämnt förut. Men det är ingenting i jämförelse med onsdag före julafton.

Normala onsdagar kör jag ut drygt 1400 tv-bilagor från aftonblaskan. Idag hade jag över 2200… Och då jag vet att vi får minst en tredjedel av tv-bilagorna i retur i vanliga fall så väntar jag mig att den statistiken håller i sig, vilket torde ge minst 700 tv-bilagor i retur - i mitt distrikt. Och då räknar jag lågt.

Det är fan inte klokt, det är ett satans slöseri, både med papper och med pengar.

Expressen å sin sida hade med ett utskick till kunderna som de ålägger oss att leverera. “Bäste chaufför, vi är hjärtligt tacksamma om du delar ut dessa” typ. Hjärtligt tacksam, min stjärt. Ge mig pengar. Tacksamhet kan man inte köpa mat för. Ska jag gå ner till den lokala turken och kapa åt mig en liter mjölk och uttrycka min tacksamhet över att jag får ta den?

Efter att väl ha fått ut alla jävla blaskor fick jag höra att en repressentant för aftonblaskan ringt och frågat om vi var sena. Ingen skit, Sherlock! Klart vi är sena. Det tar tid att lasta så mycket mer tidningar, och dessutom var vi tvungna att lägga lite på en extra bil för att en av våra bilar dignade så pass under tyngden att karossen till slut låg direkt mot hjulet.

95 000 kronor och en match avstängning. Det blev straffet för Di Canio och hans utsträckta högerarm. Fast jag gissar att böterna inte fastställdes i kronor egentligen.

Hur som helst. Dumfan får skylla sig själv. Det är bra att förbundet säger ifrån. Politik hör inte hemma på fotbollsplan. Men; samtidigt kan jag inte låta bli att undra: Ska vi fälla alla fotbollsspelare som korsar sig? Förvisso inte politik men väl religion och nog så provocerande för vissa. Det finns gott om människor världen över som är förföljda av kristna. För att inte tala om kristendomens historia. Hur många folkmord har inte begåtts i kristendomens namn?

Jag skrev om fenomenet när Kungen råkade säga att Brunei var trevligt. Kungen ska inte uttala sig politiskt, men hade han uttalat den politiskt korrekta åsikten att Brunei är ett skitland för att det är en diktatur så hade ingen blivit arg. Utom möjligen Sultanen av Brunei.

Den lettiske målvakten Arturs Irbe drog på sig drevet av moraltanter då han uttalade sin stolthet över att hans far slagits på tyskarnas sida mot Röda Armén under Andra Världskriget. Men man måste se saker i sitt perspektiv. I stora delar av det gamla Sovjet symboliserade Ryssland förtrycket. Att man då allierar sig med sin fiendes fiende betyder inte att man själv är nazist. I så fall är Finland per definition ondska också, eftersom även de försvarade sig mot Sovjet, och alla svenskar och norrmän som drog på sig skidorna och stakade över till Finland för att bistå var självklart övertygade nazister.

Jag såg en match i söndags mellan Juventus och Di Canios Lazio. När Di Canio klev av så satt kommentatorerna och väntade på högerarmen, och så kom den. Eller gjorde den det? Är det inte så att man övertolkar hans gester också? Han gick baklänges mot sidlinjen, applåderade sin publik, vinkade med båda armarna utsträckta, tog ner vänsterarmen och höll kvar högerarmen utsträckt med handflatan vänd mot läktaren för ett ögonblick medan han vände sig om och klev av planen. Var det verkligen en fascisthälsning? Tveksamt. I så fall bör jag bötfällas också, för precis så har jag tagit farväl av folk också.

Jag är inte ute efter att försvara Di Canio. Jag är heller inte särskilt oroad över yttrandefriheten rent generellt, men jag tycker ändå att det kan vara värt att reflektera över.

Vi kanske borde ta bort “höger hand” ur barnsången “Fader Abraham” också. Det är ju helt hemskt att barnen sitter och heilar på det där sättet. Och vänster hand ska de inte heller vifta med, för den är oren enligt ungefär en miljard människor med ursprung i mellanöstern.

Var går gränsen? Vilka gester och statements är godkända, och vem bestämmer? Det är inte så lätt att se när moralpaniken går.

95 000 kronor och en match avstängning. Det blev straffet för Di Canio och hans utsträckta högerarm. Fast jag gissar att böterna inte fastställdes i kronor egentligen.

Hur som helst. Dumfan får skylla sig själv. Det är bra att förbundet säger ifrån. Politik hör inte hemma på fotbollsplan. Men; samtidigt kan jag inte låta bli att undra: Ska vi fälla alla fotbollsspelare som korsar sig? Förvisso inte politik men väl religion och nog så provocerande för vissa. Det finns gott om människor världen över som är förföljda av kristna. För att inte tala om kristendomens historia. Hur många folkmord har inte begåtts i kristendomens namn?

Jag skrev om fenomenet när Kungen råkade säga att Brunei var trevligt. Kungen ska inte uttala sig politiskt, men hade han uttalat den politiskt korrekta åsikten att Brunei är ett skitland för att det är en diktatur så hade ingen blivit arg. Utom möjligen Sultanen av Brunei.

Den lettiske målvakten Arturs Irbe drog på sig drevet av moraltanter då han uttalade sin stolthet över att hans far slagits på tyskarnas sida mot Röda Armén under Andra Världskriget. Men man måste se saker i sitt perspektiv. I stora delar av det gamla Sovjet symboliserade Ryssland förtrycket. Att man då allierar sig med sin fiendes fiende betyder inte att man själv är nazist. I så fall är Finland per definition ondska också, eftersom även de försvarade sig mot Sovjet, och alla svenskar och norrmän som drog på sig skidorna och stakade över till Finland för att bistå var självklart övertygade nazister.

Jag såg en match i söndags mellan Juventus och Di Canios Lazio. När Di Canio klev av så satt kommentatorerna och väntade på högerarmen, och så kom den. Eller gjorde den det? Är det inte så att man övertolkar hans gester också? Han gick baklänges mot sidlinjen, applåderade sin publik, vinkade med båda armarna utsträckta, tog ner vänsterarmen och höll kvar högerarmen utsträckt med handflatan vänd mot läktaren för ett ögonblick medan han vände sig om och klev av planen. Var det verkligen en fascisthälsning? Tveksamt. I så fall bör jag bötfällas också, för precis så har jag tagit farväl av folk också.

Jag är inte ute efter att försvara Di Canio. Jag är heller inte särskilt oroad över yttrandefriheten rent generellt, men jag tycker ändå att det kan vara värt att reflektera över.

Vi kanske borde ta bort “höger hand” ur barnsången “Fader Abraham” också. Det är ju helt hemskt att barnen sitter och heilar på det där sättet. Och vänster hand ska de inte heller vifta med, för den är oren enligt ungefär en miljard människor med ursprung i mellanöstern.

Var går gränsen? Vilka gester och statements är godkända, och vem bestämmer? Det är inte så lätt att se när moralpaniken går.

På väg mot Gävle igår stannade vi till på en galleria i Häggvik för att glo i affärer, fika och rida ut eftermiddagsrusningen. Inne i gallerian gick det omkring en tomte (en jultomte alltså, ingen “tomte”) och plingade ideligen i sin bjällra till stor irritation för galleriabesökarna. Särskilt irriterande blev det när man satte sig ner för att fika och prata lite i lugn och ro mitt i julstressen. Så fick jag plötsligt en vision om hur det kom sig att tomten gick omkring där med sin bjällra.

Scen: Den lokala Arbetsförnedringen.

In stiger en sprallig spjuver, full av energi. Han har sett att man kan få tomta lite i gallerian så här inför jul och det passar hans clownådra utmärkt.

“Tyvärr, det blir inget av med det”, sa arbetsförnedraren överlägset.
“Men det skulle ju passa mig perfekt”, sa den unge spjuvern.
“Nej, du ska gå en kurs i…” Arbetsförnedraren bläddrade lite i sina papper innan hans sjukligt gulgråa ansikte lyste upp i ett onskefullt grin. “Knyppling!” utbrast han i vad som hade varit glädje om han haft ett hjärta.
“Men…”
“Knyppling, annars blir du av med A-kassan.”

Spjuvern lommade slokörat ut från Arbetsförnedringen och kände arbetsförnedrarens hånleende i nacken.

“Nästa!” ropade Arbetsförnedraren.

In steg en skygg liten man, vars hela uppenbarelse liksom bad om ursäkt för att han existerade.

“Excellent…” grymtade Arbetsförnedraren och trummade topparna av sina långa, knotiga fingrar mot varandra. “Du ska få tomta i Gallerian.”
“Nej, snälla, vad som helst men inte det. Jag har social fobi.”
“Tomta, annars tar jag din A-kassa!”

Den lille mannen nickade sakta och lämnade Arbetsförnedringen med tårarna rinnande nedför kinderna. Arbetsförnedraren brast ut i ett skratt så ondskefullt att det fick blodet att isa sig i ådrorna på Försäkringskassetanterna i grannlokalen.

Allt detta såg jag i min vision där jag satt med mitt kaffe. När visionen var över insåg jag att bjällrandet upphört. Min nästa version förtalte att den stackars kraken till tomte passerat bokhandeln där någon slutligen fått nog och krossat den arme saten med en illustrerad utgåva av Shogun.