Skip to content

Mattisborgen anno 2006

Mattis: Ska inte du gå och lägga dig, gamle man?
Skalle-Per: Nej, jag tänker sitta här och höra på när du berättar för Ronja vad rövare gör.
Mattis: Jag… vet inte riktigt… vad jag ska säga.
Skalle-Per: Nej, men det vet jag. Rövare stjäl från andra människor, så mycket de kommer åt!
Ronja: Men, blir de inte väldigt arga då?
Skalle-Per: Arga så de skriker! Och en del gråter också.
Mattis: Nu är du tyst, gamle man! Ronja, en dag ska du också bli rövarhövding.
Ronja: Aldrig i livet! Inte om de blir arga och skriker!
Mattis: Du förstår, Ronja, jag tar bara från de rika och ger till de fattiga.
Skalle-Per: Jaa! En hel säck mjöl gav du till den fattiga änkan med de åtta barnen, minns du det? Det var väl gott och väl tio år sen. Jo, visst ger du till de fattiga. Titt och tätt vart tionde år…

Är det inte lustigt hur konjunkturerna verkar följa valcyklerna? Vi har alltid högkonjunktur i början av ett valår. Ojoj, allt går så bra så, pengarna rullar in, tillväxten är större än beräknat, Marknaden ler mot oss, finansministern står i rampljuset och anordnar godisregn. Alla ska få mer nu, för nu har vi råd med det tack vare att den sittande regeringen gjort en så fantastisk insats under den här mandatperioden.

Vänta ska ni se att det är lågkonjunktur nästa vår. Tillväxten blev inte så hög som vi beräknade, Marknaden vände oss ryggen och log mot någon annan (säkert någon som skulle gå till val) och finansministern kräver in godiset från förra årets godisregn. ”Tyvärr, men alla måste ju dra sitt strå till stacken nu när det är tuffa tider” mumlar rövarhövding Persson mellan gåslevertuggorna.

Jag kan nästan ta gift på att Laila Freivalds kommer att dyka upp igen också. Det spelar liksom ingen roll hur många tavlor hon, Mona Sahlin, Bosse Ringholm eller någon annan gör – när vi vaknar dagen efter valet så sitter de där igen – Mattis och hans rövare. Måndag hela veckan.

Och på andra sidan Helvetesgapet sitter oppositionen och surar. Inte över att Mattis plundrar landet, utan över att det inte är de som plundrar landet. Ibland undrar jag om de ens vill ta över makten. Hur svårt ska det vara? Ge oss nånting, ett alternativ. Lova att sänka bensinskatten. Svårare behöver det inte vara. Mattisgänget kan inte slåss mot det eftersom de är bakbundna av miljömedvetna, enkelspåriga rumpnissar. ”Voffo, voffo. Voffo dådå? Voffo ska du ta bilen till jobbet för? Voffo dådå?”

Det dök upp en flock ilskna vildvittror på den politisk himlen en dag också. Gapade och skrek gjorde de, och ilskna som få, men de försvann lika snabbt igen. Den lede F!, brukar de kallas i militära sammanhang. Högerextremistiska grådvärgar kan skymtas i skuggorna, men de är bara farliga om man är rädd för dem.

Jag läste att LO kommit fram till att löneökningarna för arbetare borde ha varit större de senaste tio åren. Det kanske de hade varit, om LO använt medlemmarnas pengar till att slåss för just det, istället för att ge dem till den socialdemokratiska propagandamaskinen för att den ska berätta för folket vad folket tycker.

Så ser det ut kring Mattisborgen anno 2006. Alla vill ha makten, men vem vill styra landet?

För övrigt läste jag att Kinas president Hu Jintao och USA:s dito George W Bush träffats för att diskutera mänskliga rättigheter. Det är fan humor. Det är som om Anna Book och Peter Harrysson skulle träffas för att diskutera fitness. Eller som om Dalai Lama och Naken-Janne skulle träffas för att diskutera mode.

Published inGamla humlan

4 Comments

  1. Roligt och träffsäkert skrivet :)

    Jag blir inte heller speciellt förvånad om Freivalds dyker upp igen. Kanske som kulturminister, för det spelar ju ingen roll om det dyker upp en och annan tsunami, till teatern ska hon ju i alla fall ;)

  2. SÅ.
    Med alla dessa jävla människor i det här landet – finns det INGEN som tycker att politik är roligt, bortsett från Freivalds och Sahlin?!

  3. Snygg metafor – Mattisborgen!
    Avsaknaden av alternativ eller kanske ideologi är nästan ett nationellt trauma vid det här laget. Vem ska man tro på, tro på, tro på… Det finns ingen riktning i politiken eller snarare det finns ingen politik bara opportuna utspel och som sagt, godisregn när valet närmar sig.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: