Enligt Min Humla

Inget är för stort eller för litet för Joshens slägga

Vad är det som är gatsmart med att betala hutlöst mycket pengar för kläder? I min värld vore det gatsmart att betala så lite som möjligt för att se ut som a million bucks.

Christoffers skjorta kostar 2100 spänn. Det är för att det “är något italienskt märke och kommer från NK i Göteborg.” Jag hade förstått märkesbögeriet och att grabben slantar upp bara därför, om han åtminstone visste vad det var för märke!

Ta dig en titt i spegeln, Chrippa. Ärligt talat. Den där skjortan är rutig. Den ser ut som en omsydd bordsduk. Ok, italiensk bordsduk då. Den borde kosta en hundring, max, och du borde inte köpa den ändå eftersom den ser ut som tio mil dålig väg. Freulein Maria kan sy om en gardin åt dig istället.

Varför har inte din pappa lagt dig över knät och randat rumpan på dig, din bortskämda slyngel? Eller är det just för att han ska kunna göra det som du har byxor som bara sitter åt från knäna och neråt? Det ser ut som ett par ridbyxor, i fel storlek.

(Klicka på bilden för artikel)

Ja, jag blir provocerad av snorungar som lägger tusentals kronor på kläder som ser exakt ut som något de kan få för en tiondel av de pengarna, fast då är det förstås inte “något italienskt märke” och sen gnäller över att det inte finns nåt att göra, att samhället suger, att de är panka, att deras föräldrar är snåla, och allra bäst är när de börjar gnälla om kapitalismen.

Drottningen berättade en dag om en kollega (ensamstående mamma med deltidstjänst inom vården) vars son kommit hem och tjatat om en Canada Goose-jacka. Den kostade bara femtusen spänn eller vad det nu var, och alla andra hade ju såna. Hans mamma hade förstås inte råd med det, eftersom ensamstående mammor med deltidstjänster inom vården inte har det så fett, och då började han med “schyssta då!”. Som att det skulle hjälpa. Hon hade visst sagt åt honom att han skulle bli nedslagen och bestulen på sin jacka inom en vecka. Jag erbjöd mig att sänka honom för en femhundring och spara fyra och ett halvt tusen åt familjen…

Jag har förstås ingen aning om huruvida just Christoffer är en sån. Han jobbar åtminstone, och så länge han betalar överpriserna för sina fula kläder själv så får det stå för honom.

Andra bloggar om: mode, ungdomar, gatsmart
Intressant?

Aftonbladet tycker tydligen inte att man ska skriva ihop. Inte ens ihop ska skrivas ihop.

Det stod en hop på premiären, och skådespelerskan föll i den?

Expressen, som förstås inte vill vara bättre, kontrar omedelbums med en artikel om en man som

föll tre meter från byggnadsställningen där han stod och slog i huvudet i marken.

Varför stod mannen och slog huvudet i marken, undrar jag. Inte konstigt att han föll till slut, men vad har byggnadsställningen med saken att göra?

Eller för att citera en annan stor tänkare:

Lugn grabbar, ni är inte ett dugg bättre än vad dom är.

Rolf Zetterlund

Andra bloggar om: särskrivningar, svenska, media, kvällspress, aftonbladet, expressen
Intressant?

Ny inredning i plenisalen, såg jag på nyheterna igår. Är det bara jag som tycker att plenisal är ett hysteriskt roligt och löjligt ord? Och en stilla undran: Om nu våra folkvalda behöver en ny inredning och nya bekväma stolar att sitta och sova i, när de ens är där; kunde man då inte åtminstone begära att man köpte stoljävlarna från en svensk tillverkare? Borde inte Sveriges riksdag stödja svenska företag och se till att pengarna stannar i Sverige?

Inte då. Stolarna kommer, liksom Moras hockeylag, från Finland.

Andra bloggar om: plenisalen, riksdagen, inredning

Tidigare betyg i skolan och införande av betyg i uppförande är andra av alla de ondskefulla åtgärder Alliansen vill införa. Något som verkar upprörar oppositionen mycket.

Det här med betygen handlar mycket om hur man följer upp. Om man bara ger någon ett negativt betyg, utan att följa upp det, då är det dåligt. Kanske är det därför så många är emot det, för idag är vi rent usla på att följa upp problemen även när vi ser dem.

Om man däremot tidigt upptäcker problem och gör något åt dem, då är det väl bra? Det här tramsandet om att man inte får peka ut någon som är dålig är fullständigt uppåt väggarna. Hur ska man kunna hjälpa individer om man inte får söka efter problemen och, ännu viktigare, orsaken till problemen? “Alla ska med” heter det, men ska det verkligen ske genom att alla anpassar sin fart efter den som är långsammast?

Jag jobbade som lärare ett tag. En niondeklassare berättade för mig att hon hade gjort ett läsförståelseprov, och fått lägsta betyg, utan att någon följt upp det. Jag behövde fem minuter för att förstå att hon hade uppenbara lässvårigheter - hon förstod inte vad hon läste. Hur kan man få gå igenom nio år i grundskola utan att någon tar tag i det problemet, och varför gör man ett test utan att följa upp det? Snacka om att sänka självförtroendet! Man har i princip givit flickan ett kvitto på att hon är värdelös.

Jag utgår ifrån att man med tidigare betyg också har för avsikt att göra ordentliga uppföljningar, annars är det ingen mening med det. Betyg ska ses som en diagnos, inte som något slutgiltigt. Kanske är det just ordvalet som upprör. Om man istället kallade det “diagnos” skulle det inte låta så hemskt.

Vad gäller betyg i uppförande så kan man förstås ha åsikter om det med, men jag kan inte riktigt se det dåliga i det. Det måste förstås fortfarande vara upp till den enskilde läraren att bedöma vad som är gott uppförande och inte, det ska inte avgöras av någon kommitté. Om läraren tillsammans med eleverna kommer överens om att man får ha keps på sig i klassrummet så fine, ha keps. Inför kepstvång om ni vill. Det viktiga handlar om att få en arbetsmiljö som fungerar, både för elever och lärare.

Det finns mycket som behöver förbättras i den svenska skolan, men i grund och botten handlar det om resurser. Det måste finnas resurser att ta hand om den som av olika anledningar har svårt att hänga med. Det gynnar både de svagaste och resten.

Vi behöver fler lärare, lärarna behöver verktyg att styra upp tillvaron med och framför allt: Vi behöver rektorer och skolledningar som backar upp sina lärare. Det får inte gå till så att en lärare som tar en konfrontation med en eller flera bråkstakar står ensam för att politiskt tillsatta rektorer är rädda för att skolan ska få negativ publicitet.

På skolan där jag arbetade såg vi nästan aldrig till rektorn. Hon satt i diverse möten och fikade hela dagarna. Den som fick saker att fungera var en underbetald skolassistent. Den situationen är knappast unik.

Det är min fasta övertygelse att chefer ska vara närvarande på sina arbetsplatser. Rektorer är inget undantag.

Jag är dessutom tveksam till om rektorer ska tillsättas av kommunen. Jag undrar om det inte vore bättre att berörda lärare och föräldrar på något sätt fick välja rektor istället. Jag vet inte hur det skulle genomföras, och säkert finns det brister i det arrangemanget också, men det borde vara värt att överväga.

Jag tror att alla, oavsett partitillhörighet, är överens om att skolan idag inte är bra. Socialdemokraterna har i tolv år pratat om att satsa på skolan, låt oss nu se om Alliansen istället gör något åt den.

Andra bloggar om: skola, val2006, socialdemokraterna, alliansen, betyg
Intressant?

Biltullarna i Stockholm kan bli en svår nöt att knäcka för Alliansen. Sossarna beslutade nämligen att omröstning om tullarnas vara eller icke vara skulle ske samtidigt som övriga val, och det är ju smidigt. Men sossarna bestämde också att bara Stockholms kommun skulle få rösta om tullarna. Vi är många som tycker att det är helt uppåt väggarna, däribland Alliansen som därför lite trotsigt genomförde samma omröstning i de kranskommuner där de styrde. Själv bor jag i Södertälje som före valet styrdes av sossar så vi fick inte rösta. Sossarnas ville förstås inte få svart på vitt att även deras kommuner i länet är emot tullarna och valde därför den beprövade taktiken att helt enkelt blunda för det.

Nu sitter Alliansen vid makten både i Stockholm och i riksdagen och har avgörandet i sina egna händer. Tullar eller inte? Problemet är att hur de än gör så gör de “fel”. Om de följer det beslut som fattades av sossarna och bara går efter Stockholms kommun så måste de gå emot sig själva och kranskommunerna. Om de väljer att följa resultatet i de kommuner som röstat så kommer det att utnyttjas till max av oppositionen.

Man kan argumentera på flera sätt. Luften i Stockholm berör stockholmarna, därför bör de få bestämma. Det är sant. Tullarna blir en ekonomisk belastning för de som bor utanför men jobbar i Stockholm. Det är också sant. Utom för politikerna själva då, de lär väl vara undantagna tullarna även den här gången, vilket är fullständigt vansinnigt. Leva som man lär, någon?

Just när det gäller Stockholm så blir det lite speciellt, för allt som berör Stockholm berör resten av länet och resten av landet. I egenskap av huvudstad är Stockholm inte bara stockholmarnas stad, utan hela landets. Tullarna blir inte bara en belastning för vanliga bilister utan även för transportföretag, vilket i förlängningen blir en belastning för den som behöver få något levererat.

Ytterligare en aspekt i det hela är att det må så vara att trafiksituationen i Stockholm blir bättre med tullar, men trafiksituationen på t ex Essingeleden eller i södra länken blir ännu sämre när alla åker runt stan istället för igenom (vilket i vissa fall är närmare och miljövänligare totalt sätt), och trängseln på de kollektiva alternativen blir ännu värre.

I en kommentar till Ny demokrati skriver Cliff Hanger att

Sedan är det inte synd om de som inte kan betala i detta fall, eftersom det finns kollektiva alternativ. Många som säger nej, gör det bara av ren lathet och princip.

Lathet och princip? Frågan är snarare vad fritiden är värd. Det är inte ovanligt att man kan halvera sina restider till och från jobbet, eller vad man nu ska göra, genom att åka bil istället för kollektivt. Folk kanske vill komma hem och träffa sina barn t ex. Något som sossar säkert inte förstår eftersom de tycker att barn hör hemma på dagis.

Men ni kanske förstår det här argumentet: Med biltullar kommer bara de rikaste att ha råd att ta bilen till/från Stockholm. De rikaste kan njuta av lyxen att åka när vill och kommer fram när trafiksituationen så tillåter. Att slippa gapiga ungar, alkisar, kärringar som använder parfym som substitut för självförtroende och tonårspojkar som använder parfym som substitut för dusch.

Dessa friheter kommer med bilen. Dessa friheter vill jag också åtnjuta. Bara att lyssna på den musik man vill istället för nåt yomothafuck som strömmar ur huvudet på nån tuffing i för stora byxor, eller helt avstå från musiken och bara njuta av tystnaden (eller i mitt fall irritera sig på missljud för stötdämparen på höger bak) är värt massor.

Kanske är det till och med värt att betala tullavgifter. För jag är trots allt inte odelat negativ till dem, jag tycker bara att hela länet borde få säga sitt. Tvärtemot vad Miljöpartiet tycker så är det faktiskt mest demokratiskt att alla röster räknas, inte bara de som röstar rätt.

Andra bloggar om: val2006, politik, stockholm, trängselavgifter, biltullar, kollektivtrafik, alliansen, socialdemokraterna, miljöpartiet, frihet, demokrati
Intressant?

Att alla röster räknas lika är odemokratiskt

Åsa Romson, Miljöpartiet

Just. Man borde bara räkna de som röstar rätt.

Andra bloggar om: miljöpartiet, trängselskatt, demokrati, val2006

Kulturpluralistiska Nationaldemokraterna tar två mandat i Södertälje. Om det inte ramlar in en drös poströster under veckan förstås, men varifrån skulle de komma? Midyat?

Mitt valdistrikt var bland de allra bästa på att rösta fram nassarna. Jag är så stolt… 6,3% av väljarna i mitt område röstade på kulturpluralisterna, så nu vet jag definitivt att jag inte tänker bo kvar här den dagen jag har egna barn. Fan heller. Och jag som trodde att jag bodde i ett av de trevligare områdena i Södertälje.

Moderaterna gick starkt framåt; +7,2%, medan Socialdemokraterna backade med ungefär motsvarande; -6,5%. Detta är anmärkningsvärt då Södertälje är ett starkt socialdemokratiskt fäste. Två stora industrier, AstraZeneca och Scania, är ortens i särklass största arbetsgivare - ibland känns de som de enda - och industriarbetare är LO-anslutna och röstar av tradition på sossarna. Lägg därtill den stora populationen assyrier och syrianer som också av hävd lägger sina röster på sossarna.

Så vadan denna svängning? Dels har sossarna gjort ett dåligt val i hela landet - folk är trötta på dem och inte ens ett aldrig så starkt sossefäste kan undvika den smittan. Men en stor del i det hela kan härledas till en enda man: Metin Ataseven. När en syrian med, får man gissa, ganska stark ställning bland “de sina” ställde upp på valbar plats för moderaterna rörde det om i grytan ordentligt. En kort tid efter att Ataseven gått in aktivt på moderaternas sida hade partiet fått 150 nya medlemmar. Jag tror att det ska mycket till för att aktivt bli medlem i ett parti, så om Ataseven kunde rekrytera 150 medlemmar kan man ju tänka sig att han rekryterade betydligt många fler väljare än så.

Detta har gjort att det starka röda fästet Södertälje plötsligt står utan styre. Alliansen har 32 mandat och sossarna med vänsterpartiet och miljöpartiet har 31. Av Alliansens 32 mandat tillhör två mandat Pensionärspartiet, men även om åldringarna skulle byta sida så står det 32-31, fast åt andra hållet. Det innebär att ND får en vågmästarroll.

Anders Lago, sossarnas starke man i Södertälje, säger att alla partier är överens om att hitta samarbetsformer som exkluderar Nationaldemokraterna. Detta bekräftas också av Folkpartiets Mats Siljebrand, allt enligt Länstidningen Södertälje. Man tänker inte låta ND få något som helst inflytande i kommunpolitiken. Även innan valet gick ut partierna ut med en gemensam debattartikel mot främlingsfientlighet i LT.

Jag tror att det på något bakvänt sätt kan vara bra för politiken i Södertälje att ND tagit den här positionen. Det är en situation där alla är överens om att hitta samarbetsformer över blockgränserna, och vem vet; det kanske går? När man slutar rösta emot för emotröstandets skull och ser till förslagens innehåll, och när alla slår sina huvuden ihop och försöker komma på något som alla kan ställa upp på, då kanske det blir bra. Det kommer i så fall att vara en unik situation där alla partier, och därmed alla kommunens företrädare, har inflytande. Ja, utom ND då. Men nog verkar det mer demokratiskt att utesluta två procent av rösterna än uppemot 49, som fallet brukar vara.

Även på andra håll gick främlingsfientliga krafter framåt. I min gamla hemstad Gävle norpade något mer rumsrena Sverigedemokraterna tre mandat, och i en annan av mina gamla hemkommuner, Ävlkarleby, tog de ytterligare ett. Men det är inget i jämförelse med Landskrona där Sverigedemokraterna nu är näst största parti med tolv mandat och hela 22,3% av rösterna, och sex mandat i Helsingborg som jag alltid tyckt är en trevlig och civiliserad stad. Överlag verkar SD ha större stöd i Skåne än i resten av landet. Minns att det var nere i den skånska myllan som Svin-Olle Olsson drog igång Sjöbopartiet. Sjöbo, en gullig liten håla där man ägnade sig åt skojiga karaktärsdanande saker som att bränna kors.

I mångt och mycket tror jag att rösterna på SD är proteströster, men jag tror också att SD plockar röster för att inget etablerat parti vågar ta i invandrarfrågan. Man kan inte låtsas om att segregering finns, att det finns stora problem i invandrartäta områden och att motsättningarna i kommuner med många invandrare (särskilt när nästan alla invandare, som i Södertälje, kommer från ett och samma område) ökar. Man måste våga prata om det. Man måste våga ta tag i problemen, och det måste vara tillåtet att diskutera såna frågor utan att genast stämplas som rasist för att en motdebattör ska kunna plocka billiga poäng. Om inte de etablerade partierna vågar ta tag i det hela så kommer SD och ND att fortsätta öka, och nästa gång sitter de så starka att det inte räcker med att komma överens om att inte låta dem vara med och leka.

Låt det här valet bli en varning.

Andra bloggar om: nationaldemokraterna, sverigedemokraterna, Södertälje, Landskrona, val2006, främlingsfientlighet, rasism, kulturpluralism, Svin-Olle Olsson, Sjöbo
Definitivt intressant

Betongarslen ut, något annat in. Huruvida något annat egentligen är bättre återstår att se, men det viktiga är att Göran och hans anhang åker ut.

Jag röstade på Centerpartiet i årets val. Inte för att jag är fullständigt överens med dem, för det är jag inte, utan för att jag tidigt bestämde mig för att rösta för ett regeringsskifte. För att hitta ett parti att rösta på bestämde jag mig för ett par frågor som känns viktiga för mig.

Miljö var en av de frågorna, och då är Centern ett givet alternativ. Inte ens om jag skulle bortse från allt vad blocktillhörighet heter hade jag kunnat välja något annat i den frågan. Miljöpartiet är alldeles för fundamentala, för att inte säga galna, för min smak. Dessutom är de hycklare; Peter Eriksson puttrar runt i en jävla jeep, och en undersökning jag läste för en tid sen visade att störst antal bilar utan katalysator per partitillhörighet återfanns hos miljöpartisterna. Visserligen hade de flest miljöbilar också, men det känns lite som att kompensera sitt godisätande med att ha sacketter i kaffet.

En annan fråga var kärnkraften. Där är jag egentligen inte överens med Centern, men eftersom Centern backat vad gäller avvecklingen och underordnar sig resten av Alliansen så kunde jag räkna bort den frågan.

Slutligen spelar det stor roll att Centern är Alliansens vänsterbalans. Med ett starkt Centerparti minskar risken att Alliansen slirar iväg fullständigt.

Jag valde Centern, trots att jag inte alls gillar Maud Olofsson. Hon känns skenhelig. Men Centern var det enda parti som mitt vänsterjag inte skulle behöva skämmas ihjäl över.

Och eftersom det fortfarande bor en liten vänsteridealist djupt inne i mitt bröst så verkar det passande att fira skiftet med en flaska rysk kommunistskumpa.

Skål!

Andra bloggar om: val2006, socialdemokraterna, alliansen, rysk champagne, sovetskoje krasnoje, centern, centerpartiet, maud olofsson
Intressant?

Fansen blev helt lyriska när Sepultura intog scenen

Andra bloggar om: fanatiker, sepultura

Jimmyroq föreslår att vi med gemensamma krafter samlar ihop en drös välskrivna blogginlägg och sätter på pränt i en form som Jan Guillou förstår sig på; nämligen en bok. Jag tycker att det är en alldeles strålande idé. Så surfa nu iväg och lämna ett bidrag till jimmyroq, och än viktigare: Sprid ryktet.

Direktlänk

Andra bloggar om: Jan Guillou