Läktaren speglar samhället
Det har skrivits en hel del om fotbollshuliganer, polisinsatser och kostnader de senaste dagarna. Närmast aktualiserat av derbyt Djurgården – Hammarby, men i färskt minne har vi också dumheterna som gav Sverige en EM-kvalseger i Köpenhamn.
Som vanligt avkrävs klubbarna på ansvar. “Klubbarna måste ta sitt ansvar” hojtar Sven Svensson och känner sig klok. Sven Svensson kanske skulle vilja berätta hur.
Klubbarna tar ansvar. Att hålla huliganerna borta ligger nämligen i klubbarnas intresse och jag är övertygad om att föreningarna gör allt de kan för att förebygga bråk och skadegörelse. Liksom supporterklubbarna. Problemet är att de som är ute och slåss och smashar skyltfönster inte är supportrar. Emblemet de samlas under tycks nästan slumpmässigt valt. De skulle antagligen lika gärna kunna sluta upp kring en svastika, en helig skrift (utan att läsa den) eller en Buick från -53.
Huliganism handlar nämligen inte om fotboll. Det handlar om tillhörighet. Om ett gäng testosteronstinna babianer slår sönder Stockholm iförda Djurgårdshalsdukar; är det verkligen Djurgårdens fel? Är det i så fall också Djurgårdens fel om någon fyllkör med klubbmärke i bakrutan? Hur långt sträcker sig klubbens ansvar? Vem som helst kan köpa supporterprylar, det innebär inte att föreningen adopterat vederbörande. Ska vi kanske införa licenser för att köpa dylika produkter? Ska man kunna arrestera en icke-certifierad vimpelviftare för otillbörligt användande av supporterartiklar?
Jag har ett citat i huvudet men kan varken minnas dess exakta ord eller upphovsman (nåt säger mig att det var en av ryssarna). Det lyder ungefär “om du vill veta hur ett samhälle mår, ta en titt på dess fängelser”. Jag skulle vilja hävda att man kan ta en titt på läktaren för att se hur ett samhälle mår. Och runt om arenan förstås. Det är inte idrotten eller de enskilda klubbarna som skapar huliganerna, det är samhället. Således är det också ett samhällsproblem. Men det är förstås mycket lättare att skylla på föreningarna och två sina händer. Eller hur, Sven?
Som ett litet statement taggar jag inte den här artikeln som “sport” utan bara som “samhälle”. Jag begriper nämligen inte varför media envisas med att skriva om huliganism på sportsidorna.
Mer läsning:
Fotbollsvåld och finkultur
Fotbollssupportrar är lovligt byte.
“Något måste göras”
Synpunkt: Jag har fått nog av huliganer
Dyr nota efter bråk
Andra bloggar om: huliganer, huliganism, fotboll, djurgården, hammarby, supportrar, samhälle, intressant?
länk
Men hörru…USA har ingen huliganism. Kanske för att deras fängelser verkar en aning hårdare än våra? *s*
Nej, i USA kan man ta värvning och få utlopp för sina aggressioner i krig istället. ;)
Samhällets fel. Och då är det ju nån annans problem eller hur? Det svenska mottot “nån borde göra nåt” gäller. Sven Svensson ojar och vojar sig. Men Sven kanske har en poäng? Visst – föreningarna har inte hela ansvaret ELLER skulden. Men dom kör ju med samma argumentation som du och han – det är samhällets fel. Dvs det här anonyma SAMHÄLLET.
Det som vore bra vore om nån av dessa slödder ställde sig upp som den MAN dom inte är och erkände att “JA VI SKITER I FOTBOLL DET ÄR VÅLD VI GILLAR!”. Då kunde vi bemöta det utan att blanda in fotboll. Men så länge man gömmer sig bakom bollen blir det svårt.
Fel. Det är när vi är överens om att det är samhällets problem som vi kan ta tag i det. Så länge vi skyller på fotbollen är det däremot “någon annans problem”.
Menar du förresten att så länge fegisarna gömmer sig bakom bollen så ska vi ge oss efter klubbarna? Lysande, Sickan!
“Problemet är att de som är ute och slåss och smashar skyltfönster inte är supportrar”
Josh har du överhuvudtaget varit på en fotbollsmatch?
Carina
Strängare straff avskräcker inte eftersom den som begår brott inte räknar med att åka dit. I usa har de inte huliganism eftersom de inte har någon fotbollskultur men de har gängkrig och massor med vapen.
Jon inse att de gillar BÅDE fotboll och våld, det finns ingen motsättning där.
Lösningen heter givetvis övervakning och register. Måste man legitimera sig för att köpa en djurgården-halsduk så gör vi två flugor på smällen direkt. Både åsiktsregistrering och förundersökningsmaterial i ett.
Sweet. Odenströms-samhället, eller vad det nu ska kallas.
Joz: Tänk för att jag har det va. En gång, eller två. Eftersom svensk fotboll känns lite som en gärdsgårdsserie så intresserar jag mig inte nämnvärt. Min ytterst modesta erfarenhet av fotbollsmatcher har emellertid varit mycket trevliga och fridfulla tillställningar där folk mestadels sjöng och var glada, när de inte skrek åt domaren. :)
Buddy Jesus: Smart! Buddy Jesus for övervakningsminister.
Tack för citatet förresten, Carina. Jag såg det inte förrän nu. Jag hade inte så många rätt med mitt försök att återskapa det, förutom att det var en ryss som hade kläckt det. Till och med den ryss jag hade satsat mina sista ören på om jag varit tvungen.
Hmm. Om dom gillar både fotboll och våld – gärna kombinerat – så har vi ju problemet som i en liten ask. Det har ju ganska lite med “samhället” att göra, eller hur. Lösningen: spela på en ö ute i skärgården och låt dom sen banka skiten ur varandra utan att störa oss andra.
Fast det egentliga problemet är ju inte samhället eller dom som slåss. Det är ju alla som i tysthet tycker det är lite häftigt. Så länge man inte blir utsatt för det är det häftigt med slödder som slåss och vandaliserar. Om det sen skapar rubriker kring AIK, Djurgården eller nåt annat lag är ju inte fel. All reklam kan vara bra reklam.
Josh, en eller två ggr. och på den tiden har du hunnit sätta dig in i hur läktarlivet med dess olika grupperingar fungerar? Larvigt att hävda att någon som är beredd att stå upp för sitt lag och till och med riskera fängelse inte är en supporter. Det största problemet med allting är att folk som inte vet saker om saker ändå har en åsikt.
Jon så du menar att fotboll och fans (av alla kategorier)är en isolerad företelse från resten av samhället.
Joz: En supporter gör bra saker för sitt lag, eller hur? Gynnar det Hålan IF att deras “supportrar” slår sönder Hålan? Och bara för att jag inte bryr mig om just fotboll betyder det väl inte att jag inte vet nåt om läktarkultur? Du kanske inte känner till det men även andra sporter har publik, med medföljande problem.
Jon: Jag håller med dig. Alla huliganer, oavsett de håller på Hålan IF eller Che Guevara, kan göra upp i en lämplig grusgrop nånstans. Den som överlever skottar igen efter sig.
“Stå upp för sitt lag”. Ok, det är en supporter. Men när “stå upp för sitt lag” innebär att slåss med motståndarens “ståuppare”, slå sönder och vandalisera privat egendom och så vidare då? Har inte “stå upp för sitt lag” övergått till nåt annat?
Tankeexperiment, Watson. Byt ut “lag” mot “religion”. Byt ut “lag” mot “ras”. Byt ut “lag” mot “land”. Byt ut “lag” mot “folk”. Ser vi ett mönster? Byt sen ut “stå upp för” mot “döda för” eller varför inte “strida för”?
Jon det är väldigt sällan som någon privat egendom blir sönderslagen av huliganer, Ägaren för puben som senast gick sönder sa ju själv i tidningen att det var polisens mycket klantiga beteende som orsakade det hela. De hotar 200 ölstinna fotbollsfans med att de kommer att missa ett Derby.
Sen så har du inte svarat på om du tycker att fotboll (världens största sport med miljontals utövare och supportrar) är en isolerad del från det övriga samhället?
Josh, jag menar såklart läktarkulturen i samband med fotboll inte i curling eller stavhopp. eftersom det var fotboll saken gällde så trodde jag inte att jag behövde skriva. Fotbollsläktarkultur.
Joz. Är det inte ganska typiskt att i alla lägen skylla på snuten? Tro mig – jag är ingen större polisvän men ibland blir det lite löjligt när man i alla lägen skyller på polisen. Att ägaren säger så är väl inte konstigt? Om han skyllde på “supportrarna” skulle hans pub knappast finnas kvar nästa helg, eller hur?
Ditt påstående “det är väldigt sällan som någon privat egendom blir sönderslagen av huliganer” faller ju på sin egen orimlighet. Fråga t.ex hus och bilägare som bor i närheten an Råsunda.
Jon, jag besvarar dina frågor när du har besvarat min.
Det känns lite som ett omöjligt uppdrag att behöva ta sig an hela “samhället” så fort ett problem ska lösas.
Så omöjligt är det väl inte att ta sig an det lite bit för bit, eller?
Och någon perfekt värld lär vi väl ändå aldrig få.
Joz. Alla vi är ju en del av samhället. Det betyder vissa rättigheter och vissa skyldigheter. Visst, fotbollen är en del av samhället men det betyder ju inte att man per automatik kan skylla allt på samhället. Det innebär ju bl.a att jag och du på nåt sätt skulle vara skyldiga till att slöddret som kallar sig supporters krossade puben. Sorry men det köper jag inte. I mitt tycker är just problemet med “supportrar” sånt specifkt för fotbollen. Det händer ju inte på koståkning eller frisbeegolf som du själv säger. Så lösningen finns på nåt sätt inom fotbollen – där med.
Här händer det grejer. Ursäkta min frånvaro. Jag var ute och pangade lite rutor för att stödja Brynäs.
Joz: Jag har aldrig varit på curling eller stavhopp men väl på hockey. En tillräckligt stor publiksport med tillräckligt stora problem för att vara något sånär jämförbart. Visst, fotbollen drar mer folk och fler idioter. Procentuellt är det dock troligen lika många plattnackar på hockeymatcher som på fotbollen. Och oavsett sport eller påstådd lagtillhörighet så anser jag inte att vandalisering på något sätt är av godo för det egna laget. Om det är att vara supporter så borde IT-supporten komma hem och slå sönder vardagsrummet för folk när de ringer och ber om hjälp. ;)
Jah Hollis: Självklart är det lite stort att ta sig an hela samhället varje gång ett problem uppstår. Men vad jag menar är att genom att sikta in sig på fotbollsklubbarna riskerar man att helt missa målet. Om vi lägger ner allsvenskan helt och hållet, kommer idioterna att sluta slåss då?
Gjorde lite nätresearch om fotbollshuliganer.
Plötsligt framstod hela problemet i ett nytt ljus:
“The game of football has been associated with violence since its beginnings in 13th century England.
Medieval football matches involved hundreds of players, and were essentially pitched battles between the young men of rival villages and towns – often used as opportunities to settle old feuds, personal arguments and land disputes.”
Läs mer:www.sirc.org/publik/fvexec.html
Du har många poänger i ditt resonemang men du gör ett stort misstag när du påstår att de som slåss och vandaliserar inte skulle vara supportrar. När du därefter påstår att huliganismen skulle handla om tillhörighet och att denna tillhörighet på något sätt skulle stå i motsättning mot supporterskapet befäster du misstaget ytterligare. Vad skulle supporterskapet bestå av om inte just den tillhörighetskänsla som du tillskriver “huliganerna”? Supporterskapet, grupptillhörigheten tar sig många olika uttryck, en hel del positiva, men också negativa, för såväl den egna klubben som för andra supportrar som för samhället. Att ta detta som intäkt för att hävda att de som slåss och vandaliserar inte skulle vara “riktiga supportrar” är att hemfalla åt den förenklade världsbild som medierna sätter en ära i att förmedla. Naturligtvis finns det grupper som enbart lockas av våldet och förstörelsen, men att påstå att de ens skulle utgöra en majoritet inom den heterogena samling människor som av media klumpas ihop under beteckningen “huliganer” är en stor överdrift.
LAJ: Jag hävdar att de inte är supportrar enligt definitionen att en supporter stöttar sitt lag. Det gör man inte genom att slå sönder saker, eller? Det må vara en snäv definition, eller en alltför personlig definition, men jag anser att den som i sitt lags namn slår sönder saker och människor är en idiot och förtjänar inte att kallas supporter eller bära “sitt” lags färger.
Problemet är väl vems rätten är att definiera. Ponera att personen som slår sönder saker och människor upplever att han genom detta sitt agerande faktiskt stöttar sitt lag. eller att personen, samtidigt som han sabbar för klubben på vissa områden kanske är väldigt aktiv inom något annat som istället har en positiv inverkan på föreningen. Jag försvarar inte våldet och vandaliseringen, jag är bara så oerhört trött på mediernas märkliga definitioner och den av moralpanik styrda debatten kring fotbollskulturens avigsidor.
Visst, jag har inte tolkningsföreträde, men om det där är en del av “fotbollskulturen” så ger jag inte mycket för den.
Visst kan man döma ut en hel kultur utifrån dess mindre smickrande sidor (tänk hur lätt det är att avfärda hela den iranska befolkningen utifrån fatvan mot Salman Rushdie). Jag tror emellertid inte att man kommer ett dugg närmare problemens lösning på det viset. Inte heller genom att använda en reotirk som går ut på att de som gör dumma saker inte är några “riktiga muslimer” eller några “riktiga supportrar” eller vad det nu är för grupp som behandlas för dagen.
Basisten i mitt band är en hängiven fotbollssupporter. Han bestämde sig för åtskilliga år sedan för att han inte klarar av att gå på matcher eftersom han inte kan hantera alla känslor som kommer i omlopp. Han insåg att han helt enkelt inte kan bete sig i samband med idrottsevenemang. Och då är han annars den mest lugna och stillsamma person man kan tänka sig, med ett varmt och kärleksfullt engagemang för sitt lag. Han är nog så långt ifrån en huligan som man kan tänka sig.
Du har rätt. Man ska inte döma ut en kultur utifrån dess mindre smickrande sidor. Du är uppenbarligen mer insatt i ämnet än jag.
Synd att inte fler människor har den självinsikt din basist har. Det gäller inte bara fotboll; det finns massor av folk därute som inte kan bete sig i samband med alkohol.
Det allra värsta är att jag tror inte ens att han var berusad när han gick på fotboll.
Jag satt på läktaren med min far på en match förra året. Precis ovanför en barnfamilj. Både farsan och jag (och ungefär alla runt omkring oss) blev galna över ett domslut. Vi slogs inte, men den ansvarskännande mamman höll för barnens öron när det svors och skreks för mycket. Det var bland det första som slog Nick Hornby i klassikern “Fever Pitch”; att så många på plats verkligen hatade. De hatade motståndarna, domarna och inte sällan spelare i deras eget lag. Jag har blivit otroligt mycket mer vuxen efter alla år på läktarna. Jag har varit nära att få pisk av motståndarsupportrar vid två tillfällen (båda mot Hammarby!), men skulle inte komma på tanken att slå någon. Men tokig på något sätt blir jag. Jag skrek på gränsen till hjärtinfarkt framför TV:n när Ove Molin skrinnade mot ett tomt mål -99 och jag vågar inte svara på vad jag gjort om jag varit på plats i Kempehallen. Troligen hade jag fått hjärtinfarkt…
Detta om allmänt beteende.
Nu till ett av problemen kring huliganismen: om regelverket föreskriver att bengaler, inkastade grejor och beträdande av planen innebär hårda straff för laget är den/de som gör detta inga supportrar. Helt säkert känner de sig som supportrar, men deras själsfränder på läktarna och deras lag vänder sig emot dem till 100% och då vete fan om man kan kallas supporter. För support översatt betyder ju stödja, eller hur?
Exakt! Eftersom support betyder stödja så undrar jag fortfarande om det är meningen att IT-supporten ska slå sönder mitt vardagsrum om jag ringer dem. Den frågan har inte besvarats än. ;)
Studiomannen: Det hela beror förstås på om man tycker att Lagrell med flera i SvFF ska vara de som till syvende och sist genom regler och förbud ska diktera villkoren för läktarkultur och supporterskap. Fram tills för några år sedan betraktades bengaliska eldar på läktaren som ett positivt inslag i supporterkulturen, ända tills byråkraterna gick in för att med hårdhandskarna kväsa spontana hyllningar på läktarna. De skyhöga böter som stockholmsklubbarna ådragit sig när tusentals supportrar efter match(!) tagit sig in på planen för att unde fredliga former och utan skadegörelse hylla sina spelare vid avancemang eller guld visar på SvFF:s syn på läktarkultur och supportrar. Den som varit på en landskamp och sett de krystqade former av publikstöd som förekommer där kan få en föraning om hur Lagrell mfl vill att det ska se ut på klubbmatcherna… sittande, tysta medelålders män som på sin höjd ger golfapplåder tycks vara såväl SvFF:s som insändarlobbyns definition av “riktiga supportrar”.
Men det är inte så kul att befinnna sig på ståplats när smågrabbarna förlorat intresset för det som händer på plan och söker sig så nära den sektion där bortalagets supportrar håller till enbart för att de vädrar chansen till bråk. En riktig supporter tappar inte intresset för det som händer på planen, det är ju det som är det primära, inte chansen att få ställa till bråk.
Att folk slåss för att visa sina känslor är inte något nytt. Huliganism handlar om Hat,Kärlek,Respekt och lycka. Vi är lika mycke suportrar som ni alla andra (vi stöttar våra lag minst lika mycket som ni. Våldet är något man får leva med samhället har byggts upp på våld och det kommer aldrig försvinna. Se de istället som en vacker sak njut och lev med det. Vissa sjunger ut sitt hat mot andra laget medans andra slåss. Att se det som en samhälls problem är de ända rätta man kan se det som. klubbarna har inte något med det att göra.
Kvasidebatt som är uttjatad.
Ett halvår gammal post också. Varför drar du fram den igen om det är så uttjatat?
tagga ner
*asg*