I barnens namn
Barnen är små och söta och dessutom ömtåliga. Barnen är rena och oförstörda och närmar sig sin omvärld med en naiv nyfikenhet som vi alla avundas. Barnen är oantastliga. Hur kan man vilja barnen något ont?
Just därför är barnen de bästa sköldar som finns. Inte ens fienden kan väl vilja barnen något ont, och även om så tänker sig nog fienden för två gånger och funderar över hur det skulle se ut i de egna leden om man skadade barnen. När de egna barnen lemlästas är segern nära.
Genom att ta sig rollen som barnens försvarare kan man skaffa sig ett oerhört retoriskt övertag. Detta illustreras mycket väl av Sloggi-affären där en bunt moraltanter attackerade Sloggis rumptävling på grundval av att det kan sitta en pedofil och runka till bilderna. Märk väl att åldersgränsen var 18 år, varför pedofiler icke göra sig besväret.
I samma andemening försvarade man också unga flickor (fortfarande unga flickor som får köra bil och rösta och rimligen borde kallas kvinnor) eftersom de inte förstår så bra. Detta är nämligen vad tokfeministerna har åstadkommit; de har reducerat kvinnor till en viljelös fårskock utan individuell vilja eller tankeförmåga, utan förmåga att fatta egna beslut eller försvara sig själv. Barn. Och barnen måste skyddas.
Således har det ingen betydelse om den myndiga kvinnan vill visa sin stjärt, i trosor, på Sloggis hemsida, ty hon är så liten så hon förstår inte. Vi måste skydda henne så hon inte objektifieras, vare sig hon tror sig vilja det eller inte. Det har heller ingen betydelse att även manliga stjärtar visas upp eftersom män, till skillnad från kvinnor, är förmögna till självständigt tänkande och aktiva val. På annat sätt kan jag inte tolka den totala tystnaden från moraltanternas håll beträffande mäns rumpbilder.
Och eftersom Sloggi inte vill vara de som säger “vi skiter i barnen!” så tog de ner kampanjen, och moraltanterna vann en stor seger. Men bara i Sverige. I resten av Europa fortsätter kampanjen, så det är fritt fram för pedofiler att runka till finska, spanska och holländska flick- och gossebarn över arton år.
Moraltanterna vs Sloggi är knappast det enda exemplet på tänk på barnen. Vargmotståndarna använder gladeligen omsorg om barnen som anledning till sitt vargmotstånd (men saker som är långt farligare för barn, såsom bilar och hundar, har de inget emot) och kom det till kritan skulle säkert en och annan fundamentalistisk varghatare kasta ut sina egna barn till en svältfödd vargflock för att bevisa vargens oändliga ondska.
Folk som vill sälja allehanda barnsäkringsartiklar till hemmet tänker på barnen. Du måste skydda ditt barn mot alla tänkbara faror, verkliga som imaginära, “eller bryr du dig inte om barnen?” Klart du gör, så du köper nån fånig tillklippt bit skumgummi så ska träs mellan spjälorna i spjälsängen så att inte barnet slår sig i dem, eller lyckas bryta av sig armen eller vad för slags kreativt självplågeri småttingar kan tänkas ägna sig åt. Den kostar nog ett par hundra spänn också den där vaddbiten – det är trots allt färgglada pippifåglar på den. Lika många blå som rosa, förstås, för du vill ju inte reducera ditt barn till ett genus, eller hur?
Det sägs att under medeltiden fick några religiösa virrpannor för sig att bara de som var tillräckligt rena i själen kunde erövra Jerusalem. Om bara själen var tillräckligt ren skulle Gud hålla sin hand över dem, men eftersom det världsliga per definition är orent var sådana rena själar svåra att finna. Den briljanta lösningen blev att samla ihop en armé av barn för att erövra det heliga landet. Det var nog inte många barn som överlevde resan ens. Enligt samma tankesätt har barn skickats ut som minröjare, med en plastnyckel till himmelriket runt halsen. Deras själar är rena så nog har de en plats i himlen alltid. Och för bara några år sedan kastade protestantiska boenden sten och annat på katolska barn som passerade genom deras grannskap på väg till skolan på Nordirland, men de katolska föräldrarna vägrade låta sina barn gå någon annan väg. Principen var viktigare än barnen, och det propagandavärde situationen måste ha bedömts värdefullare än de egna avkommorna.
Sluta använda barnen som sköldar och som ammunition! Låt barnen vara barn. När moralisterna använder barnen för att skapa självcensur i samhället lyckas de bara göra samhället en gnutta ofriare.
Själv vill jag att mina barn ska växa upp i ett samhälle där de får uttrycka sig som de vill, där de får klä sig som de vill och där de får leva ut sin sexualitet som de vill. Av egen fri vilja och utan fördömande moraltanter. Där barnen får vara barn och slipper utnyttjas av diverse intressegrupper som i själva verket inte alls bryr sig nämnvärt om barnen utan bara om sina egna övertygelser.
Men människorna är alltid mer värda än idéerna. Varje gång man stöter på en filosofi som inte hyllar den principen, när ideologin är viktigare än människorna, måste man vara på sin vakt.
- Bono
Och nu använder jag mig av samma grepp som moraltanterna: Jag iklär mig rollen som barnens försvarare. Men det är ok, för jag bryr ju mig om barnen.
Moraltanten Helen Lovejoy bryr sig också om barnen. I alla frågor.
Andra bloggar om: barn, tänk på barnen, moralism, moraltanter, sloggi, intressant?
