Som på nålar
…sitter jag här. Jag kan knappt bärga mig! Inom en timme kungör Whoreass vem som får året Nobelpris i litteratur. Experternas tips är tydligen Philip Roth (enligt Aftonbladet). Jag ställer mig tvivlande – Philip Roth är för känd. Det finns ju faktiskt folk ur pöbeln, som jag, som har hört talas om karln. (Nej, det var inte han som sjöng i Van Halen.) Jag äger till och med en bok han har skrivit, men har inte läst den än.
Men jag håller förstås på mr Roth. Jag menar, en bok om en farbror med blöja! Det är genialt, lysande, charmant, fantastiskt, bravissimo! Honom ska vi ha!
Andra bloggar om: nobelpris, litteratur, philip roth
Nämen gud, jag har ju till och med läst Philip Roths böcker så det kan det väl omöjligen bli.
Nej det blev det inte heller. Det blev… nån annan.
Jag har läst böcker av henne också. Spooky. Lite av ett twilight-zone ögonblick.
Nämen!? Ring Whoreass. Det borde ju diskvalificera henne enligt samma logik som när skönhetsmissar blir diskade för att de råkat visa en bröstvårta på bild.
Livets vägar, eller ska vi säga svenska akademiens?, är outgrundliga ;).
Av alla nobelpristagare i litteratur är det den här och en till, kenzaburo oe men det var för att jag läste japanska och han ingick i kurslitteraturen som ett exempel på modern japansk litteratur, som jag har läst.
Jag har inte läst nån alls. Om jag inte har läst någon av misstag utan att veta att h*n vunnit ett nobelpris.
Eller som någon brukar säga: “Äntligen!”
Frågan är ju om eller vad det betyder att man har läst något av en nobelpristagare. Fick man någon behållning av det eller läser man bara för att kunna säga att nu har jag banne mig läst? Då blir jag tvärtom – ge hit deckaren!
En del gissade ju på Oates men det kommer aldrig att hända. Bara för att så många tycker det. Jag brukar läsa någon eller några av de som får Nobelpriset för att se varför de fick det. Ibland har det varit en angenäm upplevelse ibland fullständigt obegripligt. Men jag är kanske dum i huvudet som inte begriper det fina i kråksången. Lessing har jag läst det mesta av utom alla hennes SF-historier. Men det är jag nog den enda som inte har gjort.
Att Doris Lessing fick nobelpriset i litteratur borde väl ändå förta något av kritiken som gör gällande att bara okända figurer tilldelas priset?
Angående deckare så håller jag på och plöjer Leif GW Perssons senaste. So far (ca 200 sidor) så håller den så hög klass man kan begära (beroendeframkallande) även om jag helt klart inte är rätt person att göra en objektiv bedömning mot bakgrund av min GW-fetish.
För övrigt mötte jag ännu en gång författaren i egen hög pers(s)on i morse på väg till dotterns dagis. I sedvanlig ordning var han iklädd jeans, enkel jacka och allmänt butter uppsyn med limpan till hund i släptåg. Som alltid är det intressant att notera människorna i den imminenta omgivningen och deras angelägna försök att spela oberörda.
*Over and out från Se & Hörs bloggosfäriska representation!*
Egentligen tycker jag att det är bra att priset tilldelas mer eller mindre okända författare. Det är bara det att det är så tacksamt att narras med. ;)