Major Rotting sätter ner foten: Vi ska ha betyg(sliknande omdömen) på ungarna redan från sju års ålder. Inget flum här inte. Vi ska ha en skola med höga krav på kunskapsresultat, och därmed basta!
Jag hör till dem som anser att skolpolitiken blivit lite väl flummig och som hoppades att ett regimskifte skulle kunna ordna upp ett och annat. Notera skolpolitiken, inte skolan. Tyvärr verkar Major Rotting och hans anhang ha en minst lika flummig inställning till skolan som sina föregångare.
Betyg har inget egenvärde. Betyg är ett instrument för att försöka mäta elevers kunskaper, och ett ganska trubbigt sådant. Ett införande av betyg på småungar kommer inte att förändra något, åtminstone inte till det bättre. Snarare kommer det att innebära att magsår och ångest kryper ner i åldrarna, men det heter ju att skolan ska vara en förberedelse för vuxenlivet så det är väl bra att småttingarna lär sig att leva med det då. Så de inte gnäller och sjukskriver sig för såna petitesser senare i livet.
Regeringen har möjligen mer idéer om skolan än att barn ska gå direkt från blöjor till betyg men det enda jag hör är betyg, betyg, betyg. Jag säger det igen: Betyg har inget egenvärde. Skolan är redan idag ett alltför hektiskt jagande på betyg. Betyg, inte kunskap.
Personligen tycker jag att politiker ska hålla fingrarna borta från skolan. Vi har massor av kompetenta lärare i landet som vi kan känna stort förtroende för. Min erfarenhet av skolväsendet från den vuxna sidan är förvisso ringa, men drygt ett och ett halvt år har jag ändå arbetat sammanlagt på skolorna. Jag har sett mängder av eldsjälar, lärare som skulle vända ut och in på sig själva om det kan hjälpa en eller annan elev. Lärare som sitter och skriver eller rättar prov (och inte minst: omtentor) på obetald tid sena kvällar och helger. Lärare som bjuder på fika ur egen ficka för att det är lucia. Som en parentes kan nämnas att jag ofta hört om lärarnas lyxiga sommarlov. De flesta av dem jobbar in den tiden med råge.
Jag har förvisso också sett dåliga lärare. Såna som kanske var bra en gång i tiden, men som slutat bry sig. Desillusionerade. Lärare som jobbat i motvind alltför länge. Det är ingen ursäkt – när man inte längre gör ett bra jobb har man ett eget ansvar att byta ut sig själv, särskilt om man har ett arbete som har så stor effekt på andra människors framtid som läraryrket faktiskt har.
Nej, skolans problem är politiken. Politiskt tillsatta rektorer som aldrig är på plats, till exempel. Våra skolor styrs i mångt och mycket av underbetalda assistenter (som gör ett hästjobb!) medan rektorerna springer på möten. Skolans problem är att lärare ofta motarbetas av rektorer och skolstyrelser. Det är egentligen inte så att det saknas verktyg och befogenheter (något Major Rotting och hans anhang gärna vill framhålla) utan problemet är att när lärare försöker använda sina befogenheter får de på skallen av rektor och skolledning för att uppretade föräldrar ringer och stör dem, för att det kan leda till att en eller annan elev byter skola vilket betyder minskad skolpeng, eller helt enkelt för att det blir lite besvärligt.
Tror ni att jag hittar på? Jag känner en lärare som uttryckligen fick order av sin rektor att inte hitta några dyslektiker eftersom man då är skyldiga att hjälpa den eleven och det kostar ju pengar. På en gymnasieskola här i stan försökte lärare sig på att helt sonika låsa dörren efter att lektionen börjat och därigenom stänga ute eftersläntrare. Det fick man inte heller göra, ansåg skolan efter att en elev skrivit en nästan rättstavad insändare i lokalpressen. Eleverna hade minsann rätt till sin undervisning, tyckte eleven och skolan höll med. Minsta motståndets lag. Vad de trettio eleverna som redan var på plats när lektionen började och fick sin undervisning störd av eftersläntrare hade för rätt till sin undervisning berördes inte med ett ord, och personligen undrar jag sen när gymnasieskolan – som trots allt är frivillig – är en rättighet. Jag kan förstå om man inte får låsa dörrar i grundskolan där eleverna inte bara har rätten utan rent av skyldigheten att närvara, men gymnasiet är frivilligt och med frihet kommer som alltid ansvar.
Innan jag kommer alltför långt från ämnet ska jag försöka komma till något slags poäng. Tron på att betyg har ett egenvärde är flum. Att tro att betyg säger hela sanningen om en persons kunskap är flum. Major Rotting är således lika flummig som sina föregångare.
Vad skolan är i behov av är snarare friare tyglar. Inte för eleverna, utan för lärararna. Om landets lärare får ägna sin tid åt att undervisa och ledsaga sina elever istället för att sitta i möten, sköta pappersarbete, skriva och rätta prov, sätta betyg och sen försvara dem mot både elever, andra lärare och skolledning, så är jag övertygad om att eleverna kan lämna skolan med gott om kunskap. Kunskap som de kanske rent av har nytta av, utöver att lösa korsord. Men för detta krävs inga politiska reformer. Det krävs bara att politiker slutar använda skolan som ett slagträ för att ta billiga poäng i debatter eller vinna en eller annan procentenhet i SIFO-mätningar.
Eftersom Major Rotting vurmar så för den gamla sortens skola kanske vi borde återinföra godtycklig och sanktionerad misshandel av elever också.
Andra bloggar om: major rotting, jan björklund, folkpartiet, skola, skolpolitik, betyg, kunskap, intressant?
Major Rotting sätter ner foten: Vi ska ha betyg(sliknande omdömen) på ungarna redan från sju års ålder. Inget flum här inte. Vi ska ha en skola med höga krav på kunskapsresultat, och därmed basta!
Jag hör till dem som anser att skolpolitiken blivit lite väl flummig och som hoppades att ett regimskifte skulle kunna ordna upp ett och annat. Notera skolpolitiken, inte skolan. Tyvärr verkar Major Rotting och hans anhang ha en minst lika flummig inställning till skolan som sina föregångare.
Betyg har inget egenvärde. Betyg är ett instrument för att försöka mäta elevers kunskaper, och ett ganska trubbigt sådant. Ett införande av betyg på småungar kommer inte att förändra något, åtminstone inte till det bättre. Snarare kommer det att innebära att magsår och ångest kryper ner i åldrarna, men det heter ju att skolan ska vara en förberedelse för vuxenlivet så det är väl bra att småttingarna lär sig att leva med det då. Så de inte gnäller och sjukskriver sig för såna petitesser senare i livet.
Regeringen har möjligen mer idéer om skolan än att barn ska gå direkt från blöjor till betyg men det enda jag hör är betyg, betyg, betyg. Jag säger det igen: Betyg har inget egenvärde. Skolan är redan idag ett alltför hektiskt jagande på betyg. Betyg, inte kunskap.
Personligen tycker jag att politiker ska hålla fingrarna borta från skolan. Vi har massor av kompetenta lärare i landet som vi kan känna stort förtroende för. Min erfarenhet av skolväsendet från den vuxna sidan är förvisso ringa, men drygt ett och ett halvt år har jag ändå arbetat sammanlagt på skolorna. Jag har sett mängder av eldsjälar, lärare som skulle vända ut och in på sig själva om det kan hjälpa en eller annan elev. Lärare som sitter och skriver eller rättar prov (och inte minst: omtentor) på obetald tid sena kvällar och helger. Lärare som bjuder på fika ur egen ficka för att det är lucia. Som en parentes kan nämnas att jag ofta hört om lärarnas lyxiga sommarlov. De flesta av dem jobbar in den tiden med råge.
Jag har förvisso också sett dåliga lärare. Såna som kanske var bra en gång i tiden, men som slutat bry sig. Desillusionerade. Lärare som jobbat i motvind alltför länge. Det är ingen ursäkt - när man inte längre gör ett bra jobb har man ett eget ansvar att byta ut sig själv, särskilt om man har ett arbete som har så stor effekt på andra människors framtid som läraryrket faktiskt har.
Nej, skolans problem är politiken. Politiskt tillsatta rektorer som aldrig är på plats, till exempel. Våra skolor styrs i mångt och mycket av underbetalda assistenter (som gör ett hästjobb!) medan rektorerna springer på möten. Skolans problem är att lärare ofta motarbetas av rektorer och skolstyrelser. Det är egentligen inte så att det saknas verktyg och befogenheter (något Major Rotting och hans anhang gärna vill framhålla) utan problemet är att när lärare försöker använda sina befogenheter får de på skallen av rektor och skolledning för att uppretade föräldrar ringer och stör dem, för att det kan leda till att en eller annan elev byter skola vilket betyder minskad skolpeng, eller helt enkelt för att det blir lite besvärligt.
Tror ni att jag hittar på? Jag känner en lärare som uttryckligen fick order av sin rektor att inte hitta några dyslektiker eftersom man då är skyldiga att hjälpa den eleven och det kostar ju pengar. På en gymnasieskola här i stan försökte lärare sig på att helt sonika låsa dörren efter att lektionen börjat och därigenom stänga ute eftersläntrare. Det fick man inte heller göra, ansåg skolan efter att en elev skrivit en nästan rättstavad insändare i lokalpressen. Eleverna hade minsann rätt till sin undervisning, tyckte eleven och skolan höll med. Minsta motståndets lag. Vad de trettio eleverna som redan var på plats när lektionen började och fick sin undervisning störd av eftersläntrare hade för rätt till sin undervisning berördes inte med ett ord, och personligen undrar jag sen när gymnasieskolan - som trots allt är frivillig - är en rättighet. Jag kan förstå om man inte får låsa dörrar i grundskolan där eleverna inte bara har rätten utan rent av skyldigheten att närvara, men gymnasiet är frivilligt och med frihet kommer som alltid ansvar.
Innan jag kommer alltför långt från ämnet ska jag försöka komma till något slags poäng. Tron på att betyg har ett egenvärde är flum. Att tro att betyg säger hela sanningen om en persons kunskap är flum. Major Rotting är således lika flummig som sina föregångare.
Vad skolan är i behov av är snarare friare tyglar. Inte för eleverna, utan för lärararna. Om landets lärare får ägna sin tid åt att undervisa och ledsaga sina elever istället för att sitta i möten, sköta pappersarbete, skriva och rätta prov, sätta betyg och sen försvara dem mot både elever, andra lärare och skolledning, så är jag övertygad om att eleverna kan lämna skolan med gott om kunskap. Kunskap som de kanske rent av har nytta av, utöver att lösa korsord. Men för detta krävs inga politiska reformer. Det krävs bara att politiker slutar använda skolan som ett slagträ för att ta billiga poäng i debatter eller vinna en eller annan procentenhet i SIFO-mätningar.
Eftersom Major Rotting vurmar så för den gamla sortens skola kanske vi borde återinföra godtycklig och sanktionerad misshandel av elever också.
Andra bloggar om: major rotting, jan björklund, folkpartiet, skola, skolpolitik, betyg, kunskap, intressant?
