Hockey ska inte vara pk
Den stora hockeysnackisen just nu är förstås slagsmålet under gårdagens match mellan Brynäs och Skellefteå. I Brynäs avbytarbås! Reportrarna står förstås på kö för inkassera sina pk-poäng genom att fördöma händelsen och gapa efter avstängningar. Expressens Magnus Nyström till exempel:
Sånt här vill vi inte se någonstans och detta ska kosta i form av rejäla avstängningar för Widing och Larsson.
Det finns inte mycket i hockeyvärlden som är så patetiskt som när elitseriespelare leker NHL-hårdingar.
En sak som är mer patetisk, Mange, är hockeykrönikörer som tror att ishockey ska vara nåt slags föredömligt gullande där alla uppträder korrekt hela tiden. Tack och lov är det inte det. Den ende, om någon, som ska stängas av för själva slagsmålet, så som jag uppfattar det, är Skellefteås Tomas Larsson. Inte för att han slogs – jag är kategoriskt emot de nästintill automatiska avstängningarna som slagsmål renderar i Elitserien – utan för att han är inne i Brynäs spelarbås för att uträtta sitt verk. Jag betvivlar inte att Daniel Widing var lika drivande i att starta slagsmålet, men faktum är ändå att Larsson kliver in i Brynäs bås. Vad ska Widing göra då? Ta emot?
Magnus Nyström med flera verkar också helt ha missat att även Brynäs Mathias Månsson och Skellefteås Markus Kristoffersson var med och vevade. Men i vanlig ordningar har väl “experterna” inte tittat på händelsen utan nöjt sig med att läsa matchprotokollet. Där står ingenting om herrar Månsson och Kristoffersson eftersom de inte visades ut alls. En inte helt konsekvent domarinsats kanske.
Något som däremot definitivt borde ha renderat matchstraff och avstängning var upprinnelsen till slagsmålet. Per-Anton Lundström satsade hårt och medvetet med en tackling mot huvudet på Tommy Sjödin. Tacklingar mot huvudet ska rendera matchstraff, det har förbundet själva sagt och det finns ingen anledning att säga emot det. I det här fallet lyckas inte Lundström med sitt uppsåt utan får in en halvträff, och två minuters utvisning.
Här ser jag den stora bristen i bedömningen inom svensk hockey. För ett par veckor sedan stängdes Brynäsbacken Markus Kankaanperä av fyra matcher efter ett matchstraff han drog på sig då han skickade Södertäljes Linus Klasen till sjukhus med just en tackling mot huvudet. Det som hände den gången var att Kankaanperä i god tid ställde in sig på att tackla Klasen som kom farande längs sargen. Just innan kollisionen tappade Klasen balansen i närkamp med en annan brynäsare. Kankaanperä hade en tiondels sekund eller två på sig att bromsa in och hålla igen. Det gjorde han inte. Tacklingen träffade med armbågen mot Klasens huvud och det var inte mycket att diskutera. Emellertid var det något av en “olyckshändelse” då Kankaanperä knappast hade för avsikt att göra något annat än tackla schysst. Men när ögonblicket uppstod tog han chansen att nypa till ordentligt och då är det bara att ta sitt straff.
Lundström, å sin sida, satsade fullt medvetet mot huvudet på Sjödin. Sjödin står upp och är inte ur balans på något sätt. Det är alltså inte fråga om en “ögonblickets ingivelse” som man skulle kunna säga om det föregående fallet. Lundström har för avsikt att tackla mot huvudet, bakifrån, och det är egentligen bara tur som gör att han missar. Hade han träffat hade han också fått matchstraff och stängts av, och frågan är vad som hade hänt med Sjödin. Men ska vi ha det på det viset?
Jag tycker att både domare och disciplinnämnd gör det alldeles för lätt för sig. Om två spelare slåss slänger man ut bägge två och ger dem eventuellt en eller ett par matchers avstängning. Lika för bägge, helt oavsett vem som sätter igång det hela. För allvarligt talat; nog måste man få försvara sig och de sina? På samma sätt verkar man helt strunta i uppsåtet utan bara resultatet. Om någon blir tacklad och inte är beredd att ta emot tacklingen, så åker tacklaren ut, alldeles oavsett om tacklingen var schysst. Och för att verkligen understryka det larviga i bedömningarna kan jag påminna om att Modos Magnus Wernblom en gång stängdes av nio matcher för att ha slagit klubban i plexiglaset och uppträtt allmänt illa. Bedömningen tycks alltså handla om att uppträda föredömligt och inte skrämma små barn snarare än om att stävja fult och farligt spel. Det i sin tur inbjuder till filmningar. Det blir allt vanligare att spelare vänder ryggen till när de är på väg att bli tacklade, och sen kastar sig in mot sargen så att det ser ut som om ryggraden gått av, trots att tacklaren bromsar och håller igen. Alltför ofta ger det också resultat i en lång utvisning för tackling i ryggen.
För att återgå till själva slagsmålet så tycker jag personligen att det är mer uppfriskande och underhållande än upprörande. Eftersnacket är lite kul, och Widing får sista ordet:
– Jag slåss hellre mot en spelare som kan slåss, som Kåberg till exempel. Han vet vad det går ut på. Larsson är orutinerad och då kan det bli farligt.
Men varför slåss i spelarbåset?
– Det var enda chansen att få tag på honom.
Jag gillar spelare som vågar vara lite inkorrekta i sina uttalanden. Som Jonatan “vi pissade på dem” Hedström, som Per “din tjocka jävla tattare” Ledin (okej, det var kanske lite över gränsen). Och som Daniel Widing. Brynäs har haft alldeles för många mesar genom åren som bara tittar i golvet och säger saker som “det spelar ingen roll vem som gör målen bara vi vinner” efter ett hattrick eller “jag fick en bra passning så det var bara att sätta dit den” efter att ha hämtat pucken bakom eget mål och gjort en soloraid. Typ.
Och kul också att Widing ger en liten hyllning och indirekt inbjudan till Kåberg. Kåberg som ofta omskrivs i pk-media som “ful” men som är just en sån spelare som jag anser att man måste lyfta fram. Han tacklar, han är hård, han slåss och han gör en del oschysstheter också, men han gör det ärligt och öppet. Vi har alldeles för många i den här serien som ägnar sig åt att åka omkring och hugga och slå istället, vilket är farligare, och som snackar en massa på isen men inte är beredd att stå upp för sig själva när det väl kommer till kritan. Och de kommer undan med det, eftersom bedömningsnivån är satt utifrån vad som skrämmer små barn och inte.
Andra bloggar om: ishockey, elitserien, brynäs, skellefteå, intressant?
Gud vad tröttsam du är. :)
Jag säger bara TIMRÅ IK TIMRÅ IK TIMRÅ IK!!!
mymlan’s last blog post..sikta på trollen, döda trollen!
Akta dig. Du är nära att bli bannad nu. ;)
Well. Vi får väl se efter i morgon. :)
mymlan’s last blog post..sikta på trollen, döda trollen!
Och man kan ju säga att efter gårdagens match mot Frölunda känner jag mig luuuuugn.
mymlan’s last blog post..sikta på trollen, döda trollen!
Aja, vi får se. Vi har ju vunnit de bägge tidigare mötena och jag tror dessutom att grabbarna har hittat sitt spel nu. Passa på att vara kaxig före matchen du. Jag väntar till efter. ;)
Nåt annat: Det här är väl en intressant spinoff på drottningens post om “mäns våld mot kvinnor” och konstaterandet att “allt våld är förkastligt”.
Är allt våld förkastligt? Som hockeyvåld till exempel?
mymlan’s last blog post..en eloge till linda skugge
Du får två minuter i båset för att du använde ordet ‘snackis’.
Tobbe J’s last blog post..Ett tal hållet till det brittiska underhuset den femte februari 1841
mymlan: Nej, allt våld är inte förkastligt. Självförsvar är inte förkastligt. Vad räknas som hockeyvåld? En om jag med en korrekt höfttackling sätter upp en pensionär i ett skyltfönster i julruschen så har jag antagligen fängelse att vänta. Inom hockeyn är det dock en viktig del av spelet.
Tobbe: Förlåt. Jag travesterade bara det sportjournalistiska språket. Jag undvek dock både bröstvärmare och gurgel. :)
Tack som fan för SMS-rapporten. Jag fick lite info av farsan (som är VF) och han var skitsur för att de torskade mot TIK. Eftersom jag haft matchtröjan på mig i DJ-båset står det rätt klart för alla var jag står. Nu känns det lite bättre.
Jag är gammal nog att komma ihåg Stig Salming. Där har du en jävel att sätta sig i respekt hos motståndarna. Eller Tomas Sandström. Det är sådana man sätter emot patenterade retstickor som dagens Jämtin eller gårdagens Rydmark.
Jag gillar Kåberg. Jag gillar Per Ledin. Jag högaktar Wernblom (som dessutom gör många poäng). Sådana spelare behövs. Det är väl bara såna som den där ryssen i Luleå förr (vad han nu hette) som Elitserien absolut inte behöver. Sådana som medvetet siktar på att skada motståndarna.
Discoboll’s last blog post..Peter vet inte om han är smickrad
Du tänker på Bautin? Han var rolig. Fullständigt bindgalen, men det hände saker kring honom även om han emellanåt spelade jävligt fult. Malmö hade en i mina ögon ännu fulare, som jag dock inte minns.
I Västerås spelade Andrei Lulin. Den bästa tacklare jag någonsin sett i Elitserien. PK-isterna härjade förstås om att hans höfttacklingar skulle förbjudas eftersom han skickade folk till sjukan i parti och minut, men problemet var inte hans tacklingar utan att svenska spelare inte har lärt sig att se upp och ta emot tacklingar. Lulin ställde liksom om till baklängesåkning för att sätta in tacklingen sisådär tio sekunder innan det smällde – gått om tid att undvika honom med andra ord.
Säga vad man vill om importspelarna (det har förekommit en hel del dussinfinnar) men ryssarna har nästan alltid skapat rubriker. :)
Man blir ju lite trött på detta macho-mans trams. Hockey spelare slåss?!?! OHH MYY GOOD. Dom har ju fan skydd på sig upp över öronen. Att slå på en madrass, so tough. Pungskydd har dom fegisarna med. hahah. Erkänn att alla bråk, slagsmål och annat trams inom svensk hockey idag bara handlar om en enda sak. Att få uppmärksamhet, att komma i media. Hockey är ju en sport på dekis ju. Fotbollen har tagit över för lännge sen. Hockey är en sysselsättning för anabolstinna vita fjantar från medelklassen, villagetthot med curlingföräldrar som sopar banan för dom sen dom slutade skita i sina blöjor. Patetiska MÄN!
Jag håller inte med dig på punkten om Matchstraff för Per-Anton Lundströms tackling. Sjödin åker och beundrar pucken och då ska det smälla, precis som i NHL. Han siktade inte alls in tacklingen mot huvudet, det var Sjödin som åkte med huvudet nerböjt. Ska man skonas för att man böjer ner huvudet, eller som det är ännu oftare, vänder ansiktet mot sargen då en tackling är annalkande?
Nej fyfan, mer jävla tacklingar i elitserien. Annars håller jag med dig om resten.
Ann: Den enda som är patetisk här är du.
Stoffe: Javisst, Sjödin åker och beundrar pucken. Det förtar dock inte det faktum att Lundström siktar mot huvudet. För det gör han. Han praktiskt taget hoppar in med med armbågen riktad mot huvudet. Han hade inte kommit undan med det i NHL, det kan du ge dig fan på.
Det är skillnad på att skonas för att man böjer ner huvudet eller vänder huvudet mot sargen (vi är överens där) och att försöka sänka någon med en hög armbåde. Mer tacklingar vill vi se bägge två, så på det stora hela antar jag att vi faktiskt är överens. Det är bara det att du har dina SAIK-brillor på dig (antar jag?) och inte ser verkligheten som den är medan jag som brynäsare givetvis är fullkomligt opartisk. ;)
Vilken jävla tur för mig att jag tog ut segern i förskott! ;o)
mymlan’s last blog post..hej alla barn nu är det barnprogram
Som en vän till mig brukar säga: Man ska passa på att vara kaxig medan man kan. :)
PA.s tackling var inte utvisning den är framifrån att sen Sjödin står och beundrar sina skriskor så PA kan sätta sin axel mot hans hacka är Sjödins eget fel.
Det spelar ingen roll om Sjödda så suttit och runkat – man får inte tackla mot huvudet ändå.