Skip to content

Jämställdhet och ekonomi

Igår tyckte Drottningen att det vore en ypperlig idé att åka och köpa ett (en?) X-Box. Eftersom det framför allt är jag som har velat ha ett (en?) så var jag inte svårövertalad. Vad som däremot visade sig svårt var att få tag på ett (en?). (Ok, vi kallar det krysslåda istället så vet vi att det är ”en”) Av någon anledning är Sverige, med sin spelkultur, väldigt nedprioriterat och får typ de konsoller som blir över.

Vi fick i alla fall tag i en krysslåda till slut, för betydligt mer pengar än vad jag tänkt mig från början. Lite nu och då får jag ångest över hur mycket pengar vi faktiskt sätter sprätt på, eftersom jag vet hur lite vi levde av för bara ett par år sedan då Drottningen försörjde mig på sin lön. Eftersom jag vet hur fort det kan gå utför med en privatekonomi är jag väldigt rädd för att vänja mig vid att inte behöva bekymra mig så mycket över vad saker kostar. Men jag börjar så sakteliga inse att jag är på ganska torr mark, att det kommer in en hyfsad summa pengar varje månad och att det faktiskt har gjort det i två år och kommer att göra det minst tio månader till. Och viktigast: Vi handlar inte på avbetalning. Här är det kontanter som gäller. Cash is king. Vilket innebär att även om jag skulle köra en favorit i repris och krascha mig själv och min ekonomi så finns det ingen som har några fordringar på mig. Förutom kompisarna från förr, och jag börjar faktiskt se slutet på det eländet också. Skulder jag för inte så länge sen trodde att jag skulle få släpa på resten av livet.

På väg hem med krysslådan delade vi upp arbetet mellan oss. Jag föreslog att hon skulle koppla prylar och jag laga mat. Det måste vi ändå ha fått en jävla massa pk-poäng för. Anledningen till den något oortodoxa arbetsfördelningen är inte att Drottningen på något sätt är bortkommen i köket, utan snarare att hon är begåvad med ett större tålamod än jag. Om hon kopplar in grejer så gör hon det rätt från början, inklusive ser till att sladdar är snyggt dragna och grejer står prydligt på plats. Om jag däremot kopplar in grejer gör jag det fort och halvdant så att jag får använda mina nya saker så fort som möjligt. Det är fullt möjligt att krysslådan skulle ha hängt i sina kablar när jag varit färdig, och det är lika möjligt att bild och/eller ljud hade saknats.

Jag gör mig helt enkelt bättre i köket. Jag tror att Drottningen också har insett det. Första gångerna jag lagade mat hängde hon över mig som en hök och kom med ”hjälpsamma” tips om hur jag kunde göra istället (ja, jag uppfattade det som en smula klappande på huvudet) tills jag helt sonika körde ut henne ur köket. Förmodligen har jag betett mig exakt likadant när det har kommit till ihopkopplande av apparater tidigare. Någonstans längs vägen har vi väl helt enkelt skapat förtroende för varandras förmågor på respektive köns gamla territorier genom att inte bränna ner köket eller göra Södertälje strömlöst.

Nu är det inte så att jag inte kan koppla ihop apparater. Det kan jag faktiskt. Men ni har sett Yrrol? ”Man kan göra så, men det är inte rätt?” Ungefär så. Någonting jag verkligen inte kan däremot är att skruva ihop IKEA-möbler. Inte med mindre än att skada dem och riskera en hjärnblödning samt skrämma skiten ur katterna i alla fall. Så både matlagning och apparatihopkoppling kan skötas av oss bägge. Möbler däremot är uteslutande hennes område.

Sammanfattningsvis: Jag har blivit försörjd av min sambo och rör i grytor medan hon skruvar ihop möbler. Är jag förtryckt?


Andra bloggar om: , , , , , , intressant?

Published inÖvrigt

27 Comments

  1. Knappast.
    Jag tror att de flesta förhållanden är så, man delar upp det i vem som är bra på vad.
    Det med försörjningen var väl nödvändigt, det finns inte så mycket att göra åt saker som är nödvändiga. Inte särskilt kul och säkert till att knapra på ramarna men vad gör man.

    Har ni hittat fjärrisen?

    Jag installerar grejer och läser bruksanvisningar efteråt när det inte funkar. Nu brukar det funka för det mesta ändå…

    Jessika’s last blog post..Våra sittande ankor: aka mopederna

  2. Nej, fjärrisen är spårlöst försvunnen. Ettåringar måste vara bäst i världen på att gömma saker.

  3. Jag är den som oftast lagar maten hemma. Jag är den enda som diskar. Det är jag som kopplar in prylarna och drar sladdarna snyggt. Det är jag som oftast dammsuger. Det är jag som har mest ICA-poäng, och det är jag som nojjar över att vi borde köpa fler gröna växter, eller att vi måste städa…

    Jag är man.

    Känner jag mig förtryckt? Inte det minsta. Jag har en underbar flickvän som tar hand om katterna, syr upp mina för långa byxor, bakar godsaker, köper mig lite trevliga presenter då-och-då, myser med mig och är allmänt hjälpsam såfort jag skulle behöva minsta lilla hjälp med något. Det handlar om att ge och ta, skulle man tvinga in sig själva i de feministiskt (in)korrekta rollerna skulle det bara bli jobbigt.

    och trots allt… A man’s gotta do what a man’s gotta do, right?

    Martin’s last blog post..“Men… men… jag visste inte!”

  4. […] Josh spelar hockey och jag spelar Simpsons. Inget av det kräver fjärrkontroll och det är ju tur eftersom den fortfarande är försvunnen. Det är till att göra tillvaron uthärdlig ändå helt enkelt. Jag har tittat på alla ställen som har föreslagits och några ställen till, men den där ungen är tydligen smartare än så. […]

  5. nef nef

    Haha. Men wtf? Är du och Drottning kopior av drf och mig?

    När det gäller matlagning, möbelmontering och elektronikkoppling verkar det så iaf. ;)

    nef’s last blog post..Time for some campaignin’

  6. men vaffan, jag lagar jättegod mat. det är bara så jävla tråkigt eftersom det ändå är jag som får diska sen dessutom

  7. Hey, jag känner mig inte det minsta förtryckt heller. Jag var en smula sarkastisk bara. Det är lite svårt att stänga av den funktionen. :)

  8. Njae inte känner jag mig speciellt förtryckt… Mannen drar in lön och jag pluggar… rondering sker i hushållet… förtryckt? Nope… bara ombytta roller just nu:)

    Carro’s last blog post..Normalt liv?

  9. Jag hade en gång ett ultraklassiskt samboskap där mannen skulle göra manliga saker och kvinnan de kvinnliga. Nu var inte det i Sverige men jag tröttnade rätt raskt. Inte på att det var så eller gender-whatever utan på inställningen. Y fick till slut också laga eller hämta mat han med om vi skulle äta före kl. 23 på kvällen. Vi gör inte så här sa min svärmor kärvt, nä men vi gör så här.
    Och på något sätt har jag aldrig förstått genderteoretikernas mönster och revolution krävs och kvinnoförtryck (har de förmulerat mansförtryck)?
    Man gör det som funkar för en, svårare är det inte.

    Jessika’s last blog post..Våra sittande ankor: aka mopederna

  10. Älvan Älvan

    (Detta är Besökaren som skriver på Älvans dator – jag är för lat för att byta avsäandare…):
    Vi har det exakt sådär också. Jag lagar oftare mat men jag får inte vara i samma rum som oskruvade IKEA-grejer och det av humörskäl och för att jag är så fruktansvärt opraktisk…

  11. Älvbesökaren: Ja, du som slår sönder brödhyllor i affärer ska nog inte skruva ihop möbler

  12. Nej, absolut ej förtryckt. FEL! Den enda rätta PK-tolkningen av detta erkännande är: Du är man dvs du UTNYTTJAR din sambo och TVINGAR henne att göra de besvärliga sakerna medan du själv roar dig i köket (eftersom de manliga tv-kockarna är fler till antalet så är det en manlig syssla, nej NÖJE). Säger den som just läst B*tt*rf*tt*n.

    IKEAmöbler är utom tävlan. Utformade av sadister.

  13. En liten tant: ja, precis så. Och sen vill han förlusta sig på mig också. Ack ve, vilket elände det är att vara kvinna! *svimmar klädsamt i soffan*

  14. Drottningen: Jag ryser! Noterar ditt val av preposition, absolut korrekt. ”förlusta sig PÅ mig”. Efter att ha läst ovan nämnda bok inser jag att dylika förlustelser mister helt sitt värde INOM relationen, då blir det liksom ”PÅ mig” men återfår sitt värde UTANFÖR relationen, i sann 70-talsanda (R*DD *TT FL*G*)då man är vild och fri. Ack ja, Var du glad att du åtminstone tillåts svimma i soffan, inte falla handlöst till golvet. Kunde alltså ha varit värre.

  15. En liten tant: ja, men nu är han inte hemma, då vågar jag svimma i soffan ;)

  16. En liten tant: Du tappar vokaler ibland. Har du tjeckisk påbrå? :) För övrigt är dylik teori som du tydligen läst fantastiskt flexibel. Det spelar liksom ingen roll vad man gör – kvinnor är förtryckta och män är djur, stjärnstopp!

    Besökarälvan: Vi kanske kan göra en helkväll av det där? Du och jag värmer oxpytt och dricker tjckskt öl medan karlarna skruvar ihop nån möbel. :)

  17. Det här håller på att bli lite som när vi diskuterade väder och det slutade med uppbrända isbjörnar. Hur många inlägg som helst.
    Jag har gjort en improptu och högst ovetenskaplig undersökning hos några vänner. Först undrade jag vem som gjorde vad hemma hos dem, andra, om de kände sig förtryckta av uppdelningen av hushållsgöromålen i sitt hushåll. Tredje, jag skickade dem hit. Konsencus. Uppdelningen i ”manligt” och kvinnligt” är inte så jävla glasklar. P får inte gå nära vinterdäcken för då dör han inom fem minuter, jag byter. Däremot kokar jag ingen lutfisk eller dopp i grytan. Är han så jävla förtjust i det får han göra det själv.
    Ungefär så gick det.

    Jessika’s last blog post..Våra sittande ankor: aka mopederna

  18. Nej, du är inte förtryckt – du är en toffel…!

    Nä, jag skojar bara. Det förhåller sig som så att vår generation (jag säger ”vår” eftersom du bara är ett par år yngre än jag och uppfostrats i enlighet med anvisningarna i LGR80) har haft bra teknikundervisning i högstadiet för både killar och tjejer, samtidigt som hemkunskapsundervisningen (i alla fall i min skola) lät oss pojkar bli kungar i köket. Så jag är inte det minsta förvånad att Drottningen får era leksaker att fungera och vara snyggt placerade. Faktum är att vad gäller estetik är kvinnorna oss män betydligt överlägsna. I gengäld så kan de inte köra bil… Smaklig måltid!

    Vad gäller din oförmåga att få ihop IKEA-möbler så brukar vissa skämtare påstå att man måste vara ingenjör för att lyckas. Inget kunde vara mer fel: Ju intelligentare en varelse är, ju större är chansen att han/hon aldrig får ihop sin jävla Billybokhylla. Min farbror är ingenjör, och hans IKEA-möbler sitter inte ihop med de ordinarie skruvarna, utan bärs upp av egenhändigt tillverkade vinkelförband.

    Man måste vara lagom korkad och dessutom ha tur för att få ihop IKEA:s möbelbyggsatser.

    Själv ser jag mig som ovanligt intelligent för jag kan inte få min insats för pennor och kontorsmaterial att passa inne i tillhörande hurtslåda. För att lyckas med ett sådant missöde krävs sin KARL!!!

    Peter Harold’s last blog post..Vad vet man om FRA? Vad vet vi öht?

  19. Peter: Antyder du att jag är korkad? ;)

    Om någon nu undrar hur man får ihop valfri IKEAmöbel så ska jag bjuda på en snabbkurs: 1. Plocka fram en hammare 2. Slit upp paketet. 3. lägg bruksanvisningen åt sidan, men kasta den inte än. Numera är IKEA så fiffiga att en del skruvsaker inte går att få loss på annat sätt än att man har sönder spånbiten 4. banka ihop skiten (5. be din sambo om h*n är starkast att slita isär delarna som du satte ihop bakvänt)

    Och voila!

  20. P.S.
    Min specialitet vid spisen är såser. Gärna med mycket grädde, en generös klick smör och rikliga mängder örter samt någon skvätt vin i. Jag betraktar numera köttet bara som ett nödvändigt ”tillbehör”…

    Kan dock inte ge min hemkunskapslärare med fett-fobi ”creds” för mitt såsintresse.
    D.S.

    Peter Harold’s last blog post..Vad vet man om FRA? Vad vet vi öht?

  21. -> Drottningen

    *garv* Med din beskrivning kan jag verkligen inte påstå att du är korkad. Eftersom bruksanvisningen finns med bara för att skapa förvirring är det trots allt enklast att ta hela högen av spånskivor och skruvar och se vad som passar ihop innan man bläddrar i det migränframkalland ekompenidet som humoristerna på IKEA kallar för bruksanvisning.

    Det är bara lustigt att trots att det saknas skruvar blir det ändå delar över när man är färdig. Detta säger ju faktiskt en hel del om hur undermåliga de pakistanska barnarbetarna är på sitt jobb… ;-)

    Peter Harold’s last blog post..Vad vet man om FRA? Vad vet vi öht?

  22. Peter: Jag vet inte om jag är beredd att tillskriva hemkunskapsundervisning något faktiskt. Jag minns den mest som fånig. Din beskrivning av hur man får ihop IKEA-möbler, med Drottningens kompletteringar, känns däremot helt korrekt.

    Jessika: Spelandet går bra, tack. :)

  23. […] till vad som var tänkt att påminna om en dator. Minnesgranna läsare vet hur det är med mig och monterande, varför tanken hela tiden varit att bjuda hem West på en “skruva dator och dricka […]

  24. […] och installerade takfläkten med hjälp av en instruktionsvideo som antagligen skulle kunna hjälpa joshua_tree. Jag tog hjälp… av en instruktionsvideo. Jag […]

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: