Komma ut eller komma in?
Stefan Moberg skriver en läsvärd och viktig debattartikel i dagens Aftonbladet. Om hbt och om den falsifierade bilden av hbt-folk som sexmonster. Bland annat skriver han om folks reaktioner när han berättar att han är homosexuell. “Det kunde man inte tro”. Nej, just det.
Med risk för att skita i det blå skåpet så tror jag att den allmänna mediabilden av hbt skadar saken. Eller, det är klart att den gör. Man kan tycka att det är positivt att hbt-personer ges utrymme, men tyvärr är det bara de som ställer upp på den stereotypa bilden som får ta plats. Bögar representeras av riksfjollor som Jonas Gardell, transor av After Dark. Inget ont om vare sig Gardell eller After Dark (även om jag föredrar Eddie Izzard både när det gäller stå upp-komik och transvestiter), men de bidrar till en stereotyp bild, vare sig de själva är äkta eller inte. Den heteronormativitet det ibland talas om är nog aldrig så tydlig som i valet av vilka hbt-människor som släpps fram.
Jag tror nämligen att det är just vad det handlar om. Eftersom bögskräcken är ständigt närvarande trots att det numera är politiskt inkorrekt med homofobi så är det viktigt för oss heterosexuella män att kunna urskilja bögarna. Det finns ingenting otäckare än ett hot man inte kan akta sig för. Vi vill ha våra terrorister svartmuskiga och skäggiga i klänning, och våra bögar rosa och glittriga med brutna handleder. I klänning. Då vet vi vad vi ska akta oss för – män i klänningar – och sover tryggare. Vita västerländska terrorister som Timothy McVeigh och bögar i rutig flanellskjorta är sådant som får frekvensen av hjärtinfarkter att skjuta i höjden. Tänk om det skulle komma fram att John Wayne var bög. Herregud! Tänk vad det skulle göra med uppfattningen om vad som är manligt. Gick han inte lite fjolligt, förresten..?
Men vi har förstås ingenting emot invandrare bögar. Nej nej, bara de håller sig på sin kant och inte försöker dra över mig. Har ni hört den förut? Jag har. Otaliga gånger. Bögar är lite gulliga på avstånd, men det finns en utbredd rädsla för att bli påhoppad och påsatt. Samma män som uppenbarligen går runt med en ständig fruktan för att bli våldtagna har märkvärdigt svårt att förstå kvinnors rädsla för samma sak.
För det är själva sexet allting kokar ner till. Trots att mycket få heterosexuella män någonsin kommer att se två män idka älskog med varandra (eller just på grund av det) så vet alla precis hur äckligt det är. Till skillnad från tjejsex som inte bara är ett vardagligt inslag i erotisk film utan även lyfts fram i kvällspressen som någonting trendigt och illustreras vackert av två unga modellaspiranter tätt ihopslingrade. Heterosexuella kvinnor skulle således åtminstone ha fog för att hävda att de finner sex mellan två kvinnor motbjudande, eftersom de troligen har sett det i någon form, även om porrfilm knappast ska ses som ett skärsnitt av verkligheten. Men heteromän har verkligen inte en susning.
Jag har lite svårt att förstå hela grejen. Visserligen kan jag erkänna att jag finner tanken på att ha sex med en annan man motbjudande, jag är helt enkelt för hetero för det, men det är ingenting jag går omkring och är rädd för. Varför skulle jag vara det? Det kommer inte att hända. Varje gång jag går ner på stan möter jag en massa heterosexuella kvinnor som inte kastar sig över mig och försöker slita av mig kläderna, så varför skulle jag frukta att en homosexuell man skulle göra det? Det saknar logik, och det är tragiskt att jag i nådens år 2008 ska behöva skriva dylika självklarheter.
Det är också tragiskt att de stereotypa bilderna inte låter människor vara sig själva. Man pratar om att “komma ut”, men i det enda fall jag haft ynnesten att bevittna så handlade det snarare om att “komma in”. In i värmen, men också in i heminredning, schlager och teatraliskt kroppsspråk. Nu kanske han innerst inne gillade just heminredning och schlager, vad vet jag, men jag är ändå övertygad om att massor av hbt-människor känner sig tvungna att leva upp till en schablonbild för att det är vad omvärlden förväntar sig.
Tänk dig själv att vara tvungen att välja mellan att låtsas tända på något du egentligen har avsmak för, eller låtsas gilla schlager! Kan vi inte bara låta folk vara sig själva istället? Varför kan inte den bibelviftande homofoben Göran Skytte sova om han inte är säker på att den som omskrivs som “han” i en artikel verkligen är en “han” också enligt Skyttes kriterier?
Stefan Moberg är förresten trädfällare. Han har rutig skjorta. Kanske handlar han på ICA. Vem vet, han kanske har stått bakom dig i kön och spanat in din bakdel…
Of course, I couldn’t tell the kids at school I was a transvestite. They’d kill me with sticks. “Why are we killing him with sticks?” “I don’t know… he said a word we didn’t understand… and he won at Scrabble with it…”
- Eddie Izzard
Andra bloggar om: hbt, homosexualitet, homofobi, sex, intressant?
Och för att inte tala om homofobernas äckelkänsla och skräck beträffande att “ta den i 2:an” eller “packa bajs” eller nåt av de andra tretusen omskrivningarna som finns för analsex. Medan det knappt finns en heteroporrfilm utan just ovannämnda. DET tycker jag är synnerligen mystiskt…what’s the difference liksom?
Kristina af Knusselbo’s last blog post..Ett skepp kommer lastat
Jag vet! Det är fascinerande. Jag skrev om det i Preaching to the convinced för evigheter sedan.
[...] varje fall; läs Joshs inlägg om homofobi. Man kan hålla med honom om att det är tragiskt att man år 2008 ska behöva skriva sådana [...]
Väldigt bra inlägg. Fördomar är konstiga grejor. Att går runt och vara rädd för det osannolika gör inte en människa vettigare heller.
Visst är det kul att kunna beteckna alla som inte fastnat i homosex-träsket för homofober och liknande. Då behövs ju inga andra argument. Skyttes artikel i SvD inhöll vad jag kunde se inga felaktigheter utan bara en enkel summering av dagsläget. Och varför ska ett upplyst samhälle uppmuntra promiskuitet, med alla dessa 1000-tals dödsfall i hiv bland homosexuella män, eller den galopperande ökningen av sexuellt överförbara infektioner bland unga. Handlar det inte också om att ta ansvar för sina handlingar, och också ibland hålla emot sina drifter, vi är ju inga djur. Anders Eklund är ju inte den ende som misslyckats ,med detta.
Ohhh, det ryser i mig av igenkänning när jag läser din mailväxling med kundtjänsten. Jag har själv suttit i kundtjänst och svarat på mail och well, det man egentligen vill skriva till kunden är något i stil med
“hej, jag förstår dig fullkomligt, jag hade också blivit helt vansinnig och jag tycker definitivt att du skall ta din business elsewhere. Det är nämligen så att anledningen till att du inte fått svar på elva dagar är att vi har ett mailkösystem, you do the math ang hur mkt våra chefer prioriterar mailkön när ditt mail inte kommer upp först i högen förrens elva dagar efter att du skickat det. Återigen, jag är så jävla ledsen för din skull och kan glädja dig med att vi alla här funderar på att säga upp oss, åtminstone en gång om dagen. Saken är att man i undersökningar kommit fram till att man förlorar fler kunder på att ha långa telefonköer än att inte svara på mail därför prioriterar schemaläggarna helt enkelt telefonen. Dock har man ju en fin vinstmaginal att hålla sig till och eftersom man tappar kunder på otillräcklig service så har man inte råd att bemanna såsom man borde och istället för att stänga mailingången oh bemanna telefonerna ordentligt så..well…går det som det går. Sen sitter man där som kundtjänstarbetare och vill skriva till dig ungefär såsom jag skriver till dig nu men man kan inte, för allt man skriver via företagets mailsystem loggas och används till att föra statistik och att svara såsom jag gör nu hade kunnat innebära att man bir av med sitt jobb eller helt enkelt bara aldrig mer får sitta i mailen och eftersom telefonköerna är så förbannat långa så är folk alltid arga när de kommer fram och man når tilslut en bristningsgräns när man inte orkar ta skiten från 87 (snitt på antal samtal varje dag varje kundtjänstarbetare tar) arga människor som man dessutom håller med och försöker blidka och när man nått denna bristnigsgräns så rinner det över – man blir den otrevliga kundtjänstarbetaren, den snipiga rösten i telefonen. Så vad svarar man då när man får ett mail där det står att konsumenten är missnöjd och har rimliga skäl till att vara missnöjd och manvet att man själv inte kommre kunna göra ettt jota för att göra livet lite bättre för konsumenten för et ligger en bakorder på delarna men dt får vi inte gå ut med för det anser våra chefer vara oprofessionellt? Jo man skriver:
“Jag ser att du fått vänta länge på svar, vi ber om ursäkt för detta. Vi avvaktar nytt leveransdatum/besked från tekniker/vaddetnukan vara.
Vänliga hälsningar
***** *********
Kundsupport”
Sen tar man nästa jävla samtal/mail/fax/chatsession och hoppas få ett problem man faktiskt får lov att lösa. Efter max ett år har man antingen resignerat till att bli den snipiga rösten permanent eller så har man nytt jobb.
Ms.N00b’s last blog post..Ms.N00b goes torgpratare
Förlåt mig, jag ser nu att jag postade på alldeles fel inlägg och saknar möjlighet att gå tillbaka och rätta till mitt misstag, me so sorry.
Ms.N00b’s last blog post..Ms.N00b goes torgpratare
Staffanw: Jag har inte fastnat i “homosexträsket” och jag är inte homofob heller. Det går alldeles utmärkt att var varken det ena eller andra. Beträffande Skyttes summering av läget så är det en summering med hans glasögon. Hans jämförelse “kristendomen är dum” kontra “gaykulturen är äcklig” visar att åtminstone han är rätt dum.
Ms.N00b: Lugnt. Jag tänkte vara ambitiös och flytta din kommentar först, men jag struntar i det. Nöjer mig med att konstatera att jag förstår att det måste vara förbannat frustrerande att sitta i kundtjänst, precis som det måste vara frustrerande att sitta i helpdesk och svara på dumma frågor hela dagarna.
Jag tycker debattören sätter huvudet på spiken. Det finns en massa fördomar men man hamnar alltid i sexdebatter när det gäller hbt. Självfallet finns det vardagsliv. Det finns ju folk som har levt som gifta tillsammans i 30 år, hur mycket babben ligger det i det?
Oavsett vilka fördomar folk har så är de irriterande.
Och det finns fördomar om allt, just om det här antar jag att de springer runt som dopade illrar.
Jessika’s last blog post..Adventurers lot
Och jag bodde en gång i tiden med en japan, herregud och kära nån, Jessika bor med en u-t-l-ä-n-n-i-n-g, så kan vi ju inte ha det.
Fast, sa jag, egentligen är det tvärt om för vi bor i Japan så jag är utlänningen. För familjen var utlänninggrejen så neggo att ingen nämner min fd sambo vid namn, och Japan kallas for tjing tjong landet. Hmmm.
Däremot har jag helt öppet fått frågor, eftersom jag inte är gift och sådär, från släkt om det inte råkar förhålla sig så att jag är ja homosexuell? Njae, inte direkt. Det var ju den där u-t-l-ä-n-n-i-n-g-e-n!!
Båda dera är något man ställer sig upp och till slut får utbrott över i stil med att hur i helvete tror ni att det är er jävla ensak hur och vem jag bor med?!
Jessika’s last blog post..Adventurers lot
Frågan som stannar i mitt huvud efter att ha läst din utmärkta text är: ‘men varför? Varför i hela världen skulle bögar överhuvudtaget vara intresserade av att släpa över heterosnubbar till ‘sin sida’? Jag är inte ett dugg intresserad av att någon ska byta sida, varken åt ena eller andra hållet, så hur tänker sig heternissarna egentligen att homonissarna resonerar?’ Det kommer jag att gå och grubbla på en stund nu, förmodligen utan att bli så mycket klokare men ändå. De är lite spännande, de där homofoberna =)
Morrica’s last blog post..Borg förklarar sig
morrica, när jag behöver förströelse tittar jag på Jonas Gardell som har gjort ett avsnitt på det, och därefter tittar jag på Glenn Killing; Bögpolisen Överkalix.
Jessika’s last blog post..Adventurers lot
Bra skrivet!
Ibland kan vi dessutom tro att folk har fördomar bara för att vi har fördomar om att de ska ha fördomar. Ehh… hängde ni med?
Ett exempel(faktiskt fån ikväll):
Min svärmor kommenterade prideparaden: “Det är ju kul att de(HBT-människorka, min anm.) har fest och så, men måste de vara nakna och se ut så där…”
Nu skulle de flesta jag känner tycka att hon är inskränkt, har fördommar och tro att hon menar att HBT-folket kan festa bara de tonar ner sig och inte visar att de är just HBT.
Men, jag som känner henne vet att hon inte bryr sig ett djävla skit om deras sexuella preferenser, utan bara reagerar på just nakenheten i sig. För hennes del skulle det lika gärna vara skomakarparaden.
Din svärmor är knappast ensam om att reagera på nakenheten. Det har jag också gjort. Jag har liksom svårt att homosexuella skulle ha svårare att ha kläder på sig än heterosexuella. Däremot tror jag att Pride drar till sig en del excibitionister, och jag tror också att det fungerar lite som en mobbmentalitet – man trissar varandra helt enkelt. En positiv mobbmentalitet, märk väl. Det är ju inte så att det springer runt en massa nakenfisar och pangar rutor.
Och framför allt har jag inte med det att göra. Vill folk vara nakna – fine. Det är upp till dem. Om de är glada och lyckliga, vad spelar det för roll? Egentligen? (Nu menar jag inte att din svärmor skulle ha något emot det heller, men det kommer alltid någon som tycker att vi ska tänka på barnen. Samma barn som får se lemlästade människor på nyheterna.)
Prideparaden 2005.
Plats: Skeppsbar, vid Skeppsbron.
Involverade: Undertecknad – smyglyssnare – samt heterosexuellt par, man deffad med tribals och plattnacke, tjej smal pingla med solbränna.
Kommentar, kille, alldeles som SLM-floaten passerar: “Men! De ser ju ut precis som jag!”
Kommentar, tjej: “Ja. Och _min pappa vinkar till mig_!”
I vissa fall borde ett hål öppnas i marken, för jag är övertygad om att antingen hade jag petat ner honom i det eller så hade hans flickvän frivilligt tagit ett skutt rätt ned i abyssen.
Jag undrar ofta om det där paret fortfarande är ett par …
Joakim Andersson’s last blog post..(S)atirikern Laakso och brevhemligheten
Ang varför:
Jag tror att homofobin handlar om den traditionella manliga könsrollen. Mannen är den som skall ragga upp, vara aktiv, vara jägaren. Om han blir associerad med bögar, om tjejer tror att han är bög, upplevs det som mycket svårare att nå någon framgång i sitt raggande (som redan från början för många killar är en plågsam process).
Att kalla heterosexuella killar bög är i samma anda ett vanligt sätt för kvinnor att demaskulinisera män.
Homofobin grundar sig alltså i “bara ingen tror att JAG är bög” och inte så mycket i “jag hatar bögar”.
Kvinnor har motsvarande process med rädslan att uppfattas som horor, det undergräver deras maktposition i raggningsprocessen.
Man skulle kunna säga att om man säger att män generellt är homofobiska, så är kvinnor generellt horo-fobiska. Bara några snabba tankar.
Joakim: Nu är jag sådär nyvaken och pantad igen för jag förstår inte riktigt.
Bj0rn: Du kan vara inne på något här ja. Men jag tänker på den där mansrollen som jägaren – kan det vara därför heteromän är rädda för att bli påhoppade av bögar? För att de också är jägare och för att genom sig själv känner man andra?
Josh: Flickvännens pappa gick ju i paraden pucko!