Vems lag?
I Tyskland har åklagare beslutat att man inte ska åtala personer som laddar ner film och musik för eget bruk. Ett vettigt beslut och det enda anmärkningsvärda är att det har tagit så lång tid att komma fram till det. Polisen har viktigare saker att fokusera på. Däremot menar man att fildelning (och med det antar jag att man menar “spridning av upphovsrättsskyddat material”) fortfarande är olagligt. Som i Sverige med andra ord.
Här vill jag dock poängtera, vilket jag har gjort även tidigare, att tolkningen är för svartvit. Det är nämligen, åtminstone enligt svensk upphovsrättslagstiftning, helt i sin ordning att kopiera material och dela med sig av till sina närmaste. Den rätten kan knappast upphöra i och med att materialet skickas över internet. Nu är det förvisso inte en kille i Södertälje som någon gång ibland skickar en låt till sin mamma, syster, bror eller vän i Gävle som är målet för polisrazzior, men det ligger i upphovsrättsmaffians intresse att försöka få oss alla att tro att all delning är olaglig. Så är icke fallet.
Aftonbladet har en liten poll i anslutning till artikeln om fildelning i Tyskland: Vad tycker du om det tyska beslutet att tillåta fildelning för privat bruk? Visserligen är frågan något felformulerad i förhållande till artikeln, men omröstningen ger en klar fingervisning om människors uppfattning om fildelning. I skrivande stund har 9451 personer röstat. 90,8% av dessa tycker att beslutet är bra. Liknande undersökningar tidigare har givit ungefär samma resultat. Människor anser helt enkelt inte att det är fel att dela med sig av film och musik, och anser heller inte att polisens resurser ska läggas på att jaga fildelare. Så då måste man fråga sig: För vem eller vilka är lagstiftning och ordningsmakt till? För medborgarna eller för lobbygrupper? Är det verkligen meningen att rättsväsendet ska uppfattas som medborgarnas fiende? Det är människorna som utgör staten, varför ser vi då Staten som en motståndare? Har inte någonting gått väldigt snett någonstans?
Lagstiftning utgår i grund och botten från människor uppfattningar. Från ett slags kollektiv moral. Något som är ett måste för ett fungerande samhälle. Observera att jag nu pratar om moral som i en grupp människors uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel, och inte någon kyrkligt pådyvlad variant. Det må så vara att religionen kapat begreppet “moral” men det betyder inte att de har ensamrätt på innebörden.
Denna moral förändras genom tiderna och med det kommer förändringar i lagen. Det är därför man ibland skakar på huvudet åt lagstiftningar från förr. Det ter sig obegripligt för oss, därför att vi inte känner igen glasögonen genom vilka dåtidens människor såg världen. Det betyder inte alltid att de visste mindre, utan bara att deras moraliska kompass såg annorlunda ut. Utan att bli allt för filosofisk vill jag säga att jag hoppas att den kollektiva uppfattningen om rätt och fel går åt rätt håll i takt med att människan lär sig mer, upplysningen breddas och tekniken gör framsteg. Tyvärr tycks inte lagstiftningen längre följa med åt det hållet. Det är mycket obehagligt att inse att vi lever i en tid då lagstiftningen inte längre följer medborgarnas kompass. Hur annars ska man förklara de insatser som gjorts mot fildelare, insatser som inte står i proportion med brottets grovhet ens enligt lagens definition, och definitivt inte enligt medborgarnas? Hur annars ska man förklara FRA-lagen, eller kommande datalagringsdirektiv? Hur annars ska man förklara att polisen har till uppgift att kontrollera vad medborgarna dricker i en park i Norrland?
Börjar det inte bli hög tid att ta tillbaka landet?
“När verkligheten inte överensstämmer med kartan är det kartan som gäller”, brukar det sägas lite ironiskt om övertro på auktoriteter. Nå, det här är kartan. Dags för auktoriteten att anpassa verkligheten därefter.
Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, lagstiftning, samhälle, tyskland, moral, intressant?
och när fattade de senast att verkligheten och nya värderingar har sprungit ifrån dem? Man läser politikers bloggar och tänker gud, det här kan ju för fan i mig inte vara sant…
Jessika’s last blog post..Delvis formlös (i tänk efter före-kategorin)
[...] gärna Enligt min humla som utvecklar [...]
[...] För två dagar sedan bloggade jag om det i Kulturbloggen, för att jag i min tur läste det i Metro. – och nu märker jag att DN tagit upp det. DN har Twinglyfunktionen så därmed syns det lätt vilka bloggare som i sin tur tagit upp det, till exempel: BetaAlfa, Snapshots, Kevin Seymer, LasseB, Tango för enbenta och jj.n och Enligt min Humla. [...]
Snälla Joshen,
om du inte redan gjort det, kolla upp EU och Lissabonfördraget och de planer makthavarna har i stort vad gäller massvis av saker.
Lissabon fördraget betyder diktatur.
Bla. införande av dödsstraffet, extrem maktkoncenration, världseliten bygger ett imperium, avskaffandet av välfärden och fimpandet av suveräna stater i Europa och Usa, mexico och Canada.
Allt prat om att jaga terrorister… har en djupare agenda på så många plan.
Tycker tyska lagen borde få en svensk motsvarighet. Visst, den menar att man får ladda ned en begränsad mängd musik och film för eget bruk- men likväl man FÅR ladda ned. Det finns ju fall i USA där man straffat 14-15 åriga barn som laddat ned EN låt eller EN film, dvs för eget bruk, inget för spridning. Den sortens galenskap måste bort. Svenska politiker och lagvändare är inte speciellt verklighetstrogna. Man borde lyssna mer på folket, helt klart…
Ibland formulerar du dig så väl att man ryser efter hela ryggraden! Det är både sorgligt, obehagligt och skrämmande att se hur hög muren mellan politikernas tillvaro och tillvaron där de framlever som politikerna är satta att företräda börjar bli.
Morrica’s last blog post..Mammapappabarn
Det låter ju bra och visst är det vid första anblick ett steg i rätt riktning. Dock missar man några poänger. Beslutet är som tidigare baserat på en verklighet som inte längre finns och som har sin grund långt innan informationseran.
Ex gäller detta den monetära värderingen av filerna. Vem har gjort denna högst orimliga värdering? Jo, upphovsrättsmaffian och sedan har detta svalts med hull och hår av lagstiftarna. Det finns ingen sans och balans i att betala ungefär samma pris för en nedladdad låt som vad styckpriset/låt skulle vara om man köpte albumet. Hela tänket med att betala på det sättet andas 90-tal.
Sedan kan man fråga sig om det är så mycket att jubla över att instiftar en lag där det per automatik – uppfattar jag det som – är inskrivet en form av övervakning/registrering under tid. Jag är övertygad om att det är en rätt stor del av befolkningen som utan problem kommer att ta sig över den satta gränsen och då har fortfarande kvar problemet. Somliga behöver kanske något/några år för det medan andra klarar det på långt kortare tid.
Nej, det känns mest som ett iofs smart sätt att motivera inför lagstiftare och, kanske, allmänheten varför det inte är så dumt att upphovrättsindustrin får agera Blackwaterkopia och agera rättskipare i rättslöshetens namn. “Det är ju bara de som fildelar ‘mycket’ som vi riktar in oss på!” kommer vi höra…
[...] det. Ovanstående är inte en transkription, det är inte ens en ordtolkning, det är en post-event illustration av hur jag hörde diskussionen, och det jag hör är värre än det jag trodde om Henrik Pontén, [...]
[...] som skrivit om detta: Emerge Frangere Dagens Nyheter Mmwebstudio Blogg-forum Mmwebstudio Scriptorium Mariamyhr Frangere Cloudberry Mmwebstudio Sugplopp Newsmill Blognyheter Fokus Mmwebstudio [...]