Skip to content

Pirater som demokratins vakthundar?

Jag förstår att tanken ter sig märklig för många, i synnerhet om man sitter fast i bilden av den moderna piratrörelsen som beståendes av finniga fjortisar som tycker sig ha rätt att stjäla saker. Eller för all del om man lyssnar på fåntrattar som Andreas Ekström som istället för att faktiskt läsa Piratpartiets program hävdar att det består av en punkt – gratis är gott – i sin krönika.

Nå, även om man tar sig förbi den gängse nidbilden är det fortfarande svårt för en del att bortse från kopplingen till den gamla tidens sjörövare. Själva ordet pirat sticker i ögonen på folk. Det kan jag förstå, men faktum är att även bilden av sjörövarna är kraftigt förljugen. Alla har väl sett pirater på film – råbarkade sällar med lapp för ena ögat, en papegoja på axeln och en kroksabel i näven. Barbarer som inte skulle tveka att slå ihjäl ens sin bäste vän för en handfull silver och som därför kräver en stenhård kapten som för övrigt tagit sig titeln med våld genom att utmana den förre kaptenen på duell, och om någon missköter sig får han gå på plankan.

Den amerikanske historikern Peter T Leeson hävdar att förhållandena ombord på piratskeppen var en helt annan. I Illustrerad Vetenskap nr 18 2008 finns en artikel som avhandlar nämnde Leesons rön, och den är ytterst intressant.

Leeson menar att en stor del av besättningen ombord på piratskeppen var sjömän som deserterat från framför allt handelsflottor men även krigsflottor, för att de inte stod ut med de fruktansvärda förhållandena ombord på dessa skepp. Livet ombord på piratskeppen var att föredra. Förklaringen till detta är, enligt Leeson, att handelsflottorna hade sina ägare på land. Ägarna har utsett kaptener som passar deras intressen. Besättningens väl och ve är sekundärt. Förhållandena på piratskeppen var motsatta. De enda ekonomiska intressenterna finns nämligen ombord på fartyget (eftersom fartyget är stulet) och besättningen drivs således av egenintresse. Därmed är kaptenen deras kapten. Besättningen är alltså både kaptenens underhuggare och arbetsgivare. Man kan likna piratskeppen vid flytande aktiebolag.

Det är här det börjar bli intressant, för Leeson menar att demokrati uppstod på piratskeppen vid en tidpunkt då den inte ännu hittat fram ens till de mest progressiva samhällen. Piratskeppen fungerade som små flytande samhällen och var således en utmärkt plats för dylika experiment. Piraterna uppfann till exempel den tvådelade makten, där kaptenen stod högst i rang och hade makten i skarpa lägen, men i vardagen fattades besluten av näste officer i rang; kvartermästaren. Genom att dela upp makten på det sättet försvårades maktfullkomlighet. Kaptenen kunde inte sko sig själv och om han fattade dåliga beslut kunde han avsättas. Både kaptenen och kvartermästaren var för övrigt demokratiskt tillsatta genom majoritetsbeslut, och regelverket ombord var enhälligt antaget av besättningen.

Principen med den tvådelade makten finns i många moderna demokratier där regeringen kan åsidosätta landets lagstiftning i en krigssituation men där parlamentet har makten under fredstid. Frankrike och USA införde detta efter den franska revolutionen 1789. Piraterna hade tillämpat detta styre sedan slutet av 1600-talet.

Piraterna var pionjärer för den form av konstitutionell demokrati som i synnerhet Amerika införde i slutet av 1700-talet. Man kan säga att piraterna gav de tidiga bevisen för hur framgångsrik denna sociala organisation kan vara.

– Peter T Leeson.

Sett i detta ljus är det kanske inte så märkligt att det är pirater som agerar demokratins vakthundar. Det är ju ett piratkoncept från första början.

Uppdatering: Upptäckte just på att TPB att det finns en version av nämnda artikel att ladda ner (men gör det inte!). Till råga på allt har den tillgängliggjorts av en person med samma alias som jag! Vad är det för odds på det?


Andra bloggar om: , , , , intressant?

Published inPolitikSamhälle

10 Comments

  1. Mja, jag lånade hem den från jobbet. Den har legat i ett hörn och skämts i sen nyår eller nåt sånt, så jag lånade hem den just för att kunna skriva lite om den här artikeln.

  2. Coolt! Jag fnissade belåtet framåt slutet. Men en fråga har jag allt: du skriver ”Man kan likna piratskeppen vid flytande aktiebolag.” – vad menar du med det, eller hur menar du, menar jag? :)

    Mia*’s last blog post..Mitt nya nya liv börjar idag

  3. Det var snarare Leeson som menade det och jag lät mig ryckas med. ;) Men aktiebolag i så motto att besättningen var delägare i ”företaget”, liksom de delade på byten enligt överenskomna mallar.

  4. W.T. W.T.

    Hrrm, host. ”liknas vid aktiebolag” Företag är inga demokratier.

  5. W.T. W.T.

    Spara som tiff och kör sedan kommandot ”tiff2pdf din_fil.tif”. Eller skriv ut till fil (filändelse .ps) och kör kommandot ps2pdf

  6. Tack, men jag fick tag i en version. Se uppdatering.

  7. Dubbelmasen Dubbelmasen

    Bra skrivet. ”Flytande aktiebolag” var ordet, en bra liknelse. Jag läste för många år sedan en understreckare av Dick Harrison (tror jag) i Svenska Dagbladet. Han skrev att många vikingar gick ihop med andelar i ett skepp när de skulle ut och röja järnet eller handla. Gick resan med vinst fördelades den i proportion efter vars och ens andel av insatsen.

  8. Ja se där! Då kanske någon form av demokrati uppstod redan på vikingaskeppen. Jag tror hur som helst att läxan man kan lära sig här är att de flesta av oss jobbar bättre om vi jobbar i egenintresse. Jag kan till exempel tänka mig att arbetsmoralen på Volvo inte är på topp just nu. Varför ska man anstränga sig för att styrelsen ska få bonus medan man själv får sparken?

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: