Day before today
Jag åkte upp till Stockholm igår med avsikt att titta till Software Freedom Day och småmingla lite. Till en början var naturligtvis mitt tåg inställt, och nästa avgång några minuter försenad, varför jag kom iväg tjugo senare än jag hade avsett. Jag börjar bli duktigt less på det här. SL verkar köra lite som de vill. Om de inte vill köra din avgång är det otur för dig om du har en tid att passa. Frågan är om inte de kunde slopa pendeltidtabellen helt och ersätta den med Inch’ Allah. Vi har så här många tåg. De går fram och tillbaka hela tiden. Gå ner och ställ dig på perrongen och vänta så kommer det kanske ett tåg snart. Inch’ SL.
Resultatet blev att jag kom fram till Norrmalmstorg kvart i tolv istället för cirka halv tolv som jag hade trott. Nåja, enligt FOSS-kalendern skulle man vara där mellan elva och ett så det var ju ingen katastrof. Förutom att det inte var en käft där när jag kom dit. Snopet. Jag stod där och såg villrådig ut ett tag och sen bestämde jag mig helt enkelt för att hitta på något annat. På vägen till Norrmalmstorg gick jag nämligen förbi Plattan och där höll regimen väckelsemöte så jag bestämde mig för att gå tillbaka och kolla in motståndet.
Jag kan ju inte säga att jag blev imponerad. De stod där, regimens fyra hövdingar, uppradade på en scen med sina påklistrade leenden och skröt om hur väl de klarat av krisen, hur de bekämpat arbetslösheten och bidragspolitik och allt var så bra så bra. Man ägnade avsevärd tid åt att prata om oppositionens politik, vilket jag tycker är lite märkligt. Jan Björklund gjorde ett nummer av att Lars Ohly skulle bli minister i en rödgrön regering och vilken ministerpost skulle han då ha? Finansminister, frågade Björklund retoriskt och “skojade till det” om kommunism. Utrikesminister, frågade han sen, och vitsade vidare om att Ohly inte kan skilja på demokrati och diktatur. Men det kan ni va!?
Man skröt ingenting om det övervakningssamhälle man bygger upp, något som de kommunistiska diktaturer man gärna kladdar ihop Lars Ohly med hade varit stolta över. Man skröt heller inte om att man under den här regeringen jobbar på att avskaffa rättssäkerhet. Är inte det konstigt? Rättssäkerhet är pjosk, och om det är något regimen är emot så är det pjosk. Det ska vara slutdaltat i skolan, slutdaltat med sjuka, slutdaltat med Saab.
Apropå det förresten; är inte Saab-reklamen som går i teve ganska rolig. “När man ser världen ur ett lite annorlunda perspektiv, då bygger man inte bara en bil. Man bygger en Saab.” Jo det vill jag lova att Saab ser världen ur ett “lite annorlunda perspektiv”. Till skillnad från andra behöver de ju inte bygga grejer som går att sälja. Och vem vet; enligt beprövad modell kanske Saab kan börja stämma folk för att de inte köper deras bilar. De måste ju få betaaalt.
Jag sprang ihop med Per Hagwall som jag inte har sett på länge. Han gratulerade till faderskapet, jag önskade hjärtligt lycka till med hans kandidatur till riksdagen. Vi småpratade lite om våra gemensamma förhoppningar och drog vidare.
Ringde Nima som fick komma och rädda mig från ensamheten. Vi slog oss ner och drack kaffe på en närbeläget fik. Det är alltid lika trevligt. Men så här i efterhand önskar jag att jag hade sparat min away from home-dag och åkt in idag istället, ty idag är det mycket roligare saker som händer på Sergels Torg. Idag ska nämligen ett gäng islamistiska stollar demonstrera mot Israel. Och vid sin sida kommer de att ha svenska brunskjortor! Är inte det fantastiskt, så säg? Skäggmongon och mentala kalhyggen i skön harmoni, förenade i sitt hat mot Israel. Och som om inte det vore nog så borde ju även stenkastarvänstern vilja vara med på ett hörn, men frågan är bara vilken sida de ska ställa sig på. För visserligen ogillar de brunskjortor, men de ogillar ju också Israel, och när de ser hur rart förenade islamister och nynazister är så kanske de helt enkelt ansluter i kramkalaset. Det kommer att bli fucking awesome! Och så säger man att politiker saknar helikopterperspektiv.
Det är tur att Israel finns så att andra kan mötas och förenas i sitt hat mot dem. Det är så vi ska bygga världsfred.
Andra bloggar om: politik, sl, software freedom day, alliansen, regimen, regeringen, islamister, nazister, israel, intressant?
“hur de bekämpat arbetslösheten och bidragspolitik och allt var så bra så bra.” Hehe…
Jo, nog blev det ett fint party där…
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5824989.ab
Essa’s last blog post..…det där tomrummet…
Får jag försvara Saab lite för jag tycker faktiskt om dem.
De flesta som köper bil ser till märke och till viss del soppaförbrukning. Precis som allt annat, med andra ord, ser man till i första hand att göra som man alltid gjort och i andra hand så vill man spara pengar. Det har lite med politik att göra också – i första hand röstar man som man alltid gjort och i andra hand ska det vara billigt att leva under regimen.
Därför har Saab alltid överskuggats av Volvo i Sverige. När GM sen köpte upp Saab försökte man göra något bra av det, men de misslyckades så som amerikaner gör mest, genom att försöka likrikta Saab med alla andra. Det funkade inte, för då köpte folk Volvo istället.
Saab har alltid försökt gå sin egen väg, men haft svårt att tilltala de som inte är intresserade av det. Det tycker jag att de ska ha stor respekt för.
Tänk om Starobrno istället för att sälja sig till Heineken hade valt att gå sin egen väg och således förr eller senare slagits igen, eller i alla fall tvingats tillverka mindre och mindre tills de fasas ur. Det hade nog i alla fall jag föredragit.
Ursäkta off topic. Regeringen suger!
Essa: Vad härligt. Jag antar att det kommer utförligare rapporter.
Axel: Jag har inget emot Saab, även om jag har svårt att låta bli att raljera ibland. Det jag har något emot är att företaget under ganska lång tid har hållits flytande av skattebetalarna. Det är inte Saabs fel utan politikernas. Men det är klart; det är lätt att sitta vid sidan om och säga att staten inte ska rädda företag. Jag kan tänka mig att man först ser en tillfällig svacka och vill hålla företaget flytande för att rädda jobben. Sen behöver de bara liiite till för att komma på fötter, och så liiite mer, och till slut sitter man och betalar för att inte ha investerat de tidigare slantarna i onödan.
[...] Delade Day before today [...]
Om jag inte misstar mig så är det i huvudsak ägarna som burit det största lasset vad gäller SAAB Automobiles. Staten har gått in med lån till SAAB Automobiles, men så länge inte SAAB Automobiles kånkar skall dessa pengar komma tillbaka. Dock vill jag minnas att svenska staten vid ett tillfälle finansierade byggandet av en monteringsanläggning i Malmö åt SAAB Automobiles – en anläggning som mer eller mindre fick stå oanvänd efter invigningen. Personligen är jag emot denna typ av konstgjord andning. Politiker är inga bra bilbyggare.
Personligen anser jag att SAAB Automobiles skall sluta bygga standardbilar och koncentrera sig på teknikutveckling och möjligtvis specialisera sig på lågvolymsproduktion som t.ex. franska Heuliez och italienska Bertone och Pininfarina. Visserligen går ingen av dem särskilt bra, men det kommer nog förändras när högkonjunkturen börjar igen.
Sett i backspegeln – he, he, – byggdes ju de bästa SAAB-bilarna i Valmetfabriken (90-serien), så att “bevara Saab svenskt” är inte nödvändigtvis det ultimata för kunderna.
Peter Harold’s last blog post..Betänk faran med att synas