Comments on: Inte dumt, bara olika

By: Caspian Rehbinder

Caspian Rehbinder — Fri, 05 Feb 2010 19:44:35 +0000

Trevligt feelgoodinlägg. Och Thomas, din historia var jätterolig! Caspian Rehbinder's last blog post..Fredagsnotiser

By: steelneck

steelneck — Wed, 03 Feb 2010 19:38:28 +0000

Nu har jag givetvis inte sett programmet och ingen aning om affären i fråga. Hade jag varit en av gubbarna så hade jag nog resonerat både praktiskt och teoretiskt med min “antagonist” – verktygsavdelningen! Som sagt, den vardagliga maten har vi ju klarat hittils alldelens på egen hand, låt oss då förse oss med dyra saker som vi båda behöver, helst för lång tid framöver.

Men sedan så måste man vara medveten om hur styrt ett TV-program av den typen är, första prioriteringen över precis allt annat är att det skall bli bra TV, givetvis då bra ur producentens synvinkel. Mediekåta människor går också med oerhört förnedrande saker bara för att få vara med, ofta har nog mycket av dessa “uppoffringar” blivit överenskomna på förhand.

By: Thomas Tvivlaren - Med tvivlet som insats

Thomas Tvivlaren - Med tvivlet som insats — Tue, 02 Feb 2010 15:50:02 +0000

Kritik tarvar båd’ mun och öra…

Mattias Bjärnemalm har skrivit ett par internkritiska inlägg som jag funnit högst intressanta. Det är det senare jag tänker återkoppla till även om jag rekommenderar läsning av det förra också.

Jag vill först ta upp ett par punkter som …..

By: Andreas

Andreas — Tue, 02 Feb 2010 14:08:37 +0000

I mina tidiga tonår var jag på ett läger med skolklassen. Läraren gav oss en utmaning där belöningen var godis vilket givetvis triggade alla elever till det yttersta. Vi parades ihop i hyfsat jämnstarka par, och uppgiften var armbrytning. För varje gång vi lyckades bryta ner motpartens arm fick vi en viss mängd godis. Tidsgränsen var en minut. När startskottet gick kämpade alla elever frenetiskt för att få ner varandras armar. Jag och min motståndare behövde tio sekunder på oss för att komma överens om att vi skulle samarbeta och dunka ner varandras armar så många gånger som möjligt, hellre än att göra som alla andra gjorde. Läraren hade nämligen inte sagt något om att vi inte fick samarbeta – vilket givetvis var hela tanken.

Det blev mycket godis den dagen, dels för oss och dels för de som hann upptäckta vad vi gjorde och härmade oss. De som blev utan pris fick smaka på bitter lärdom istället. Några tyckte förstås att vi “fuskade”, andra att läraren var orättvis som hade gett oss en uppgift som var så lätt att bli lurad av. Själv tycker jag att samarbete kan vara rätt praktiskt. Och tubost är faktiskt ganska gott emellanåt.

By: Joshua_Tree

Joshua_Tree — Tue, 02 Feb 2010 05:14:05 +0000

Kristoffer: Du har säkert rätt. Jag ville bjuda dem på en positiv tolkning bara, och menar fortfarande att det är värdefullt att ifrågasätta sitt sätt att tänka ibland. :)

Maritune: Stort tack för tipset!

By: Linda

Linda — Mon, 01 Feb 2010 14:43:20 +0000

Tubost. Lyx i sin renaste form.

By: chips

chips — Mon, 01 Feb 2010 11:08:28 +0000

justa reflektioner!

By: Maritune

Maritune — Mon, 01 Feb 2010 10:28:27 +0000

Undersökningen som fann skillnader i tänkandet mellan analfabeter och läskunniga i Uzbekistan och Kirgisien var A. R. Luria "Cognitive Developement: Its Cultural and Social Foundations" (1976). Det finns ett längre referat om detta i Walther J. Ong "Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet" (1990) (ISBN 9185722154). Maritune's last blog post..sju kreativa sanningar om livet

By: Kristoffer Nolgren

Kristoffer Nolgren — Mon, 01 Feb 2010 07:00:58 +0000

jag såg också det där programet, men gjorde en lite annan tolkning, jag tror helt enkelt inte att de där gubbarna hade handlat i hela sitt liv och hade dålig koll på prisbilden. Båda var väldigt ekonomiska också, bråket handlade om en hyra, något som tydligen va värt att slita upp 20 års vänskap…

Men det är väl också ett perspektiv antar jag….