Skip to content

Vilken färg vill du ha på din fascism?

Den avgående statsministern Fredrik Reinfeldt debatterade härommorgonen mot sin efterträdare Mona Sahlin. Jag såg inte hela den så kallade debatten, men det jag såg gjorde mig lätt gråtfärdig av frustration. Samtalet är mesigt artigt och bägge debattörernas retorik går ut på att anklaga motparten istället för att prata om vad de själva vill göra.

Och vad är det då de anklagar varandra för att vilja göra? Tja, något! Ty själva vill de nämligen inte göra något alls. Inga förändringar ska vi ha. Om Reinfeldt får behålla makten ska han inte göra något och Sahlin får ta över tänker hon inte göra nåt heller.

Är jag orättvis? Säkert, men diskussionen om bensinskatt var en klockren illustration av min poäng. Där gick Reinfeldt till artig attack och hävdade att de rödgröna ville höja bensinskatten och det skulle drabba glesbygdsborna.

Sahlin kontrade då, vänligt, med att förklara att den höjning man föreslagit innebär en ökad kostnad på fyrahundra kronor för den som kör tusen mil om året, och den kostnaden har man kompenserat för i ett nytt avdrag.

Med andra ord:

”Er politik skulle innebära en förändring.”
”Nej, vår politik skulle inte förändra ett smack.”

Fyrahundra kronor mer eller mindre i bensinskatt, som man i så fall får tillbaka i form av ett avdrag, är det vad som kvarstår när de sju riksdagspartierna klumpat ihop sig i två allianser? Är det vad medborgarna har att välja mellan? Det är rent förolämpande!

Jag hoppades att vi för en gångs skull skulle gå in i en valrörelse som handlade om något annat än skatter. Där någon form av ideologi skulle lysa igenom. Med tanke på vad som har hänt i Sverige och i världen de senaste åren i form av ökad övervakning, hårdare kontroller och minskad individuell frihet, så vore det sannerligen på tiden att valet stod mellan mer restriktioner eller mer frihet. Men ju mer akut det blir att få upp de frågorna på agendan, desto mer slår man händerna för öronen, blundar och skriker ”VÅRDSKOLAOMSORG!”. Jag kan inte tolka det som annat än att blocken är överens om den restriktiva politiken.

Om du inte vill ”kasta bort din röst” på ett parti som inte sitter i riksdagen idag kan du alltså välja mellan blå fascism och röd fascism. Den ena innebär lite mer pappersarbete om du tar bilen till jobbet.

Kasta inte bort din röst på dem. Använd den istället för att göra skillnad.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Published inKåseriPiratPolitikSamhälle

8 Comments

  1. Siv Siv

    Jepp, jag ska använda min röst och ge den till Sverigedemokraterna. Bortsett från riksdagspartierna är dom de enda alternativet med någorlunda heltäckande politik.

  2. Axel Axel

    Håller tyvärr med dig även om jag inte direkt tänkte rösta PP i höst.

    Är ytterst villrådig. Vad ska man välja av två block? Det enda jag egentligen kan gå efter är vilka grundvärderingar som skapat resp block/parti. Det är inte alltid speciellt talande.

  3. Axel: Jag tänker inte förolämpa dig genom att försöka värva din röst, men när de där grundvärderingarna lyser med sin frånvaro skulle du kunna tvinga ditt block att bli tydligare och ärligare genom att rösta in en kil mellan blocken. Klassisk taktikröstning. Det är ett väl så gott motiv att rösta som en blankett hit eller dit. ;)

  4. Axel Axel

    Visserligen, visserligen.

    Jag röstade ju PP till Europaparlamentet, då var jag även aktiv medlem i partiet vilket jag inte är nu.

    Det är svårt, för jag känner inte att PPs frågor är de viktigaste för mig, samtidigt känner jag inte att de frågor som ÄR viktigast för mig faktiskt tas upp av något parti ändå.

  5. Jag förstår din vånda och kommer att respektera vilket val du och andra än gör så länge det föregåtts av en medveten tanke. Och så hoppas jag att det kryssas för människor som förstår våra frågor så att jag har någon att söka samarbeten med. :)

  6. Håller med till hundra procent. När jag var socialdemokrat insåg jag en dag att jag inte visste ett dugg om partiets visioner för framtiden och att jag inte skulle kunna förklara dem för en potentiell väljare i en valrörelse! Då satt jag ändå i Göteborgs KF och hade flera rätt tunga uppdrag så jag var långt ifrån någon nybörjare. Där och då började jag allvarligt ifrågasätta mitt partival.

    Det är fan i mig tragiskt med parlamentarism.

  7. Tycker du börjar bli mindre vass och mer förutsägbar. Riksdagskandidaturen gör såklart sitt till och jag saknar den vasse och oberoende och allt som oftast oförutsägbare Josh. Jag som, med ditt ordval då, är aktiv i de blå fascisterna skulle kunna diskutera i långa haranger om ideologi och vad som bör krävas av ett parti och dess kandidater som vill komma in i riksdagen men skulle det ge något? I övervakningsfrågan är vi överens men i övrigt är PP tyvärr ett enfrågeparti och att då diskutera annat är meningslöst.

    Peppe’s last blog post..Grattis Anna-Sorry Salem

  8. Jag tror att du kommer att få ett separat blogginlägg till din ära, som svar på kommentaren. Grattis i förskott! :)

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: