Skip to content

I drömmarnas trädgård

Häromdagen hade jag ett samtal med Mia om bloggande och skrivkramp och hon påtalade att hon saknade mitt skrivande om kultur. Att det blir för långt mellan gångerna. Något hon såklart har rätt i. Men det har ju sina förklaringar. Dels upptas mycket av min tid av annat vilket gör att jag sällan har tid att läsa eller lyssna in mig på en skiva, och dels är det svårt att tillgodogöra sig något att skriva om när man gör sitt bästa för att bojkotta en bransch som pissar på sina kunder. (Fast jag är en dålig bojkottare)

Så för att göra Mia till viljes ska jag skriva lite om den kultur jag faktiskt tar del av. I drömmarnas trädgård. Varsågoda.

I drömmarnas trädgård är en surrealistisk tv-serie som utspelar sig i ett märkligt grönområde som befolkas av ännu märkligare figurer. Centrala personer i berättelsen är Upsy Daisy och Igglepiggle men också Makka Pakka, de tre Tomblibooerna samt Pontipinerna.

Det är inte helt lätt att lista ut vad skaparen egentligen vill förmedla, men jag tror att ”drömmarnas trädgård” egentligen är ett ironiskt namn på en park där samhällets utstötta samlas, och att vi får se världen genom deras knarkdimmor och psykiska ohälsa.

Upsy Daisy till exempel är en ung tjej som gör sitt bästa för att hela tiden vara glad och sprallig. Hon tycks ha ett förhållande med Igglepiggle, men det är antagligen ett öppet förhållande eftersom hon hånglar med Tomblibooerna också. Upsy Daisy sover på en parkbänk om nätterna.

Makka Pakka å sin sida tjänar sitt uppehälle genom att tvätta de övriga invånarna i pannan. H*n cyklar runt på sitt hemmabygge till trehjuling och när h*n hittar någon annan individ i parken hoppar h*n av cykeln och tar sin sadel/tvättsvamp och polerar pannan på sin kund. Makka Pakka bor i vad som ser ut som en grotta eller möjligen övergiven jordkällare. Jag tror att Makka Pakka har hamnat i utanförskapet via någon bisarr olycka eftersom h*n har tre korkskruvar utstickandes ur huvudet. Om det är kvarlämnat efter olyckan eller en budgetlagning av skallen ska jag låta vara osagt.

Tomblibooerna är av allt att döma syskon, men har ett obehagligt incestuöst förhållande till varandra. De är alltid tillsammans, hånglar och sover alla tre i samma säng. De tappar byxorna lite nu och då. Det är oklart om det ska symbolisera promiskuösitet eller undernäring.

Pontipinerna är en italiensk medelklassfamilj i förorten. De bor i ena halvan av ett vitt parhus med röda fönsterkarmar. Familjen består av pappa Pontipin, som har en hög hatt och fet mustasch, mamma Pontipin samt åtta barn. Samtliga är rödklädda. I andra halvan av parhuset bor Wottingarna. De är precis som Pontipinerna fast blå, och det är deras fönsterkarmar också. Det är oklart varför de ibland är i Drömmarnas trädgård, men möjligen rör det sig om det röda och det blå blocket och deras försök att hjälpa socialt utslagna. Det faktum att de delar hus och inte skiljer sig åt annat än på färgen tyder på det.

I Drömmarnas trädgård kan man ta sig fram med tåget Ninky Nonk, som ser ut som något Tim Burton och en stadig dos LSD skulle kunna fantisera ihop. Eller så kan man välja Pinky Ponk, en blåsfisk som förädlats till zeppelinare. Det finns också några märkliga fåglar, Tittifeerna, som brukar sjunga lite ibland. Och så de märkligaste invånarna av alla, Haahooerna. De kan nog inte förklaras som något annat än rena hallisar.

Livet har sin gång i drömmarnas trädgård, och varje avsnitt har sin egen lilla intrig. Som häromdagen då Upsy Daisy inte kunde bestämma sig för om hon skulle sjunga en sång eller leka med bollen, eller åka med Ninky Nonken eller Pinky Ponken. Det slutade med att hon tog en miljövänlig promenad med Igglepiggle istället. I ett annat avsnitt blåste pappa Pontipins mustasch bort, varför hela familjen la all energi på att finna den igen. Det är till att prioritera.

Samtliga avsnitt slutar med att parkens alla invånare går och lägger sig. Makka Pakka i sin jordhåla, Upsy Daisy på sin parkbänk, och så vidare. Alla utom Igglepiggle som går på uppåttjack eller lider av insomnia och följaktligen ränner runt i parken helt speedad när alla andra har somnat. Igglepiggle har förresten något fel på sitt balanssinne också och ramlar hela tiden. Pontipinerna och Wottingarna sover tryggt i sitt radhus i förorten.

Det blir lite enahanda emellanåt, men det soligt gulliga bildspråket i kontrast till parkfolkets misär ger mig alltid en klump i bröstet. Men sonen gillar det. Han har nog inte analyserat det så djupt.

Updatering: Jag är uppenbarligen inte den ende. Här finns en recension till. Mycket underhållande.

I drömmarnas trädgård. Haahooerna svävar i bakgrunden medan parkfolket hänger i lusthuset.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant!

Published inKåseriKultur

18 Comments

  1. Cnab Cnab

    Men Haahooerna skulle bara veta! När dom nannar som bäst i sommarnatten smyger den ohyggligt vassa Nålen Enrico fram. (Släkt med Jokern för övrigt, fast på långt håll. Nålen gömmer sig naturligtvis enkelt bakom träden i skogen). Poff. Poff. Pyyys, lät det i sommarnatten som i övrigt höll andan i ren häpnad över skeendet. En uggla tappade greppet helt om sin nattgren, glömde sin flygkunnighet och föll till marken. Parkfolket blåser iväg ända till Hollywood där några svenska och norska fruar fick avundsvärt innehållsrika liv. Av Haahoorerna blev liksom bara platt plast, men utvald sådan. Och så var vackra sagan slut. (om ingen annan orkar fortsätta …)

  2. […] Enligt Min Humla » I drömmarnas trädgård scriptorium.se/josh/2010/06/03/i-drommarnas-tradgard/ – view page – cached Häromdagen hade jag ett samtal med Mia om bloggande och skrivkramp och hon påtalade att hon saknade mitt skrivande om kultur. Att det blir för långt mellan gångerna. Något hon såklart har rätt i. Men det har ju sina förklaringar. Dels upptas mycket av min tid av annat vilket gör att jag sällan har tid att läsa eller lyssna in mig på en skiva, och dels är det svårt att… Read moreHäromdagen hade jag ett samtal med Mia om bloggande och skrivkramp och hon påtalade att hon saknade mitt skrivande om kultur. Att det blir för långt mellan gångerna. Något hon såklart har rätt i. Men det har ju sina förklaringar. Dels upptas mycket av min tid av annat vilket gör att jag sällan har tid att läsa eller lyssna in mig på en skiva, och dels är det svårt att tillgodogöra sig något att skriva om när man gör sitt bästa för att bojkotta en bransch som pissar på sina kunder. (Fast jag är en dålig View page Tweets about this link Topsy.Data.Twitter.User[’razorfeeds’] = {”photo”:”http://a1.twimg.com/profile_images/665448508/Razor_normal.jpg”,”url”:”http://twitter.com/razorfeeds”,”nick”:”razorfeeds”}; razorfeeds: “Josh: I drömmarnas trädgård http://bit.ly/9T0V6L ” 15 minutes ago retweet Topsy.Data.Twitter.User[’johnnyolsson’] = {”photo”:”http://a3.twimg.com/profile_images/646617163/johnny_olsson_1_normal.jpg”,”url”:”http://twitter.com/johnnyolsson”,”nick”:”johnnyolsson”}; johnnyolsson: “Kulturbloggat lite: http://bit.ly/bXE2wB ;) ” 26 minutes ago retweet Filter tweets […]

  3. Tack för tipset Jonne! Grymt bra, jag måste uppdatera med en länk. :)

  4. Du har skrämmande bra koll! Jag blandar jämt ihop ninkynonken och pinkyponken, och inte sjutton minns jag vad de blå pontipinerna heter. Never ever. Men jag tittar säkert bara för slarvigt ;)

    mcsarcne’s last blog post..Som spindelns nät.

  5. Essa: Jag fuskade lite för att vara säker. De blå pontipinerna visste inte jag heller vad de hette. :)

    Peppe: Trist och förutsägbar va? ;)

  6. Du är en jäkel på att skriva, det har jag sagt förr, och när du tillåts formulera dig fritt utan begränsningar är du rent av lysande. Måtte du aldrig sluta med det.

    Peppe’s last blog post..Grattis Anna-Sorry Salem

  7. Aja, du hade helt rätt i tråkig och förutsägbar ändå så jag håller det inte emot dig. :)

  8. Nåja, levererar du inlägg i den här klassen så får du gärna vara tråkig och förutsägbar emellanåt. :)

    Peppe’s last blog post..Grattis Anna-Sorry Salem

  9. Hahaha! Mycket underhållande läsning! :D

    Camilla’s last blog post..Snabba ryck

  10. Haha, det var ju inte riktigt sådan här kultur jag tänkte på, men vad tusan… du skriver ju bra om ungefär precis vad som helst. Perfa! :)

    Mia*’s last blog post..Fullt utslagen amaryllis

  11. Varje gång jag zappar förbi det där programmet måste jag alltid stanna och kolla en stund, just för att det verkar så underligt. Nu har det äntligen fått sin förklaring!

  12. Haha, så klockrent! Min lillasyster tittade på det programmet varje kväll innan hon skulle sova och jag satt med ibland och tittade. Förstår precis hur du tänker!

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: