Slash, a-ah, saviour of the universe
Aftonbladet har låtit sina läsare rösta fram världens bästa nu levande gitarrist. Resultatet blev… nedslående. Vinnaren blev nämligen Slash. Och jag vill redan här säga att jag egentligen inte har något emot Slash. Jag gillar en del saker han har gjort, men:
Slash är inte världens bästa nu levande gitarrist. Med risk för att låta en smula elitistiskt, men att påstå något sådant är löjligt och okunnigt. Det är ett hån mot ett helt skrå. Det är som att påstå att Martin Timell är världens bästa nu levande snickare. Vilket förvisso antagligen skulle bli resultatet om Aftonbladet höll en sådan omröstning. Likheten mellan Martin Timell och Slash är nämligen att Aftonbladets läsare känner till dem. Därför kommer alltid de mest kända, de som bäst odlat sin image, att vinna den här typen av omröstningar.
Nu är det ju förstås så att man inte behöver bry sig om sådana här omröstningar. Att låta vem som helst rösta om vem som är världens bästa på något, utan några som helst kriterier för vad det är som ska bedömas utöver att personen ifråga ska vara vid liv och kunna posera med en gitarr, är givetvis inte ett seriöst försök att fastställa vem som är bäst. Men ändå stör det mig en smula att Slash gång på gång lyfts fram som så jävla bra. Det är han inte.
Så hur avgör man då vem som är bäst på att hantera ett instrument? Det är en smått hopplös uppgift. På gitarrhjältarnas tid var det främsta kriteriet att kunna spela fort, som om det vore ett hundrameterslopp. Den typen av gitarrtävlingar finns också, där man pressar sig till att spela ett specifikt stycke på kortast möjliga tid. Det är ett enkelt sätt att mäta, men det säger ingenting om hur det låter – det är bara fort. Personligen tycker jag att det är ett tämligen värdelöst sätt att mäta skicklighet med ett instrument eftersom poängen med instrument är att få dem att låta bra. Man spelar ackord, inte på ackord. Men det är hur som helst inte en tävling Slash skulle behöva bemöda sig med att ställa upp i. Det finns massor av gitarrister som skulle varva honom.
Att istället bedöma instrumentalister utifrån hur de låter blir istället väldigt subjektivt. I slutänden handlar det om vilket sound man föredrar, och deras förmåga att sätta ihop melodier, och givetvis också att de spelar i band som man gillar. Smått hopplöst alltså. Ändå vill jag påstå att det finns vissa objektiva bedömningar man kan göra. Det går att objektivt avgöra om en gitarrist spelar kontrollerat”, det vill säga, inte får med sig ljud som inte ska vara där, bänder tonerna på ett exakt sätt så att den ton som kommer ut är ren, och att vibratot är behärskat och konsekvent. Men den bedömningen kan antagligen bara göras för att sålla agnarna från vetet. Att sedan avgöra vem som är allra bäst bland alla som är jävligt bra – nej, då är risken överhängande att det hela blir subjektivt igen. Dock vill jag även här hävda att Slash hamnar i högen med gitarrister som inte kvalificerar sig till de bästa.
Om man tänker sig att man gör bedömningen som i simhopp då. Man bedömer själva utförandet och poängsätter det, men räknar även in svårighetsgraden. Att spela ett något enklare stycke kräver högre perfektion i utförandet för att ge höga poäng, medan ett komplicerat och invecklat stycke har något lägre krav på utförandet. Då börjar vi kanske komma någonstans. Men den bluespenta som Slash står och bänder fram och tillbaka i all evighet har inte särskilt hög svårighetsgrad, och skulle då kräva en enorm perfektion för att ge höga poäng. Så nej. Möjligen om man då väger in att han har hög hatt, håret i ögonen och en cigg i mungipan och således inte ser ett skit – då har vi en svårighetsgrad som möjligen kan ge karln lite poäng.
För till syende och sist är det just det sistnämnda som gör att Slash gång på gång nämns som en bra gitarrist; hans image. Ja han har hög hatt och skinnbrallor och gitarren vid knäna, och ja, han ser rätt cool ut, och om det var det omröstningen gällde så skulle nog jag också rösta på honom. Men inget av det säger något om honom som gitarrist, det har bara gjort honom känd bland de stora massorna. Detsamma gäller för övrigt Angus Young som har kortbyxor och keps men är tämligen ointressant att lyssna på. Borde inte förresten Buckethead vara världens bästa gitarrist? Han har ju en hink på huvudet! Det är helt crazy!
Har jag själv då någon åsikt om vem som är världens bästa nu levande gitarrist? Njae. Min favoritgitarrist just nu är John Petrucci, men jag medger utan omsvep att jag själv inte har tillräcklig kunskap i gitarrspelandets konst för att avgöra vem som är bäst. Skulle man sammanställa några kriterier och göra ett poängsystem för att rent vetenskapligt avgöra frågan så skulle det antagligen bara bli tekniskt, sterilt och inte ett dugg njutningsbart att lyssna på. För som sagt; i slutänden är det ändå det som räknas. Bedömning av musik ska vara subjektiv. Dessutom är det fullt möjligt att världens bästa gitarrist, enligt ett sådant poängsystem, är en trettiofemåring som bor hos sina föräldrar och sitter i källaren och nöter på dygnets alla vakna timmar. Jag har spelat med den sorten. Kliniskt skickliga, men fantasilösa och skulle inte kunna gå utanför ramarna om så deras liv hängde på det.
Men om ni nu tycker att Slash är så fantastisk, varsågoda. Ni som röstade på honom, eller underlät att rösta mot honom, måste lyssna på hela klippet. Jag har redan tagit mitt straff.
Andra bloggar om: slash, gitarr, gitarrist, musik, intressant?
Haha, jag gillar Flash Gordon-passningen! :) John Petrucci är definitivt på min topp-5-lista, åtminstone när det kommer till metal-gitarrister.
buddy jesus’s last blog post..Webbstandarder: In Microsoft we trust (IE9)
Skyll inte på mig, jag röstade på Santana (bara för att Steve Howe inte fanns som alternativ.
Det finns många otroliga gitarrister. Slash är duktig på det han gör, det råder det ingen tvekan om. Men jag känner garagerockare lokalt som kan göra precis samma sak lika bra (förutom poserandet kanske). Jag är inte speciellt intresserad av guror, men kan spontant komma på tio namn som jag skulle kalla “bättre” enligt mina egna preferenser. Jan Akkerman, för att ge ett av många möjliga exempel som majoriteten av befolkningen nog inte skulle ha i åtanke ens om han var ett av alternativen…
När det gäller keyboardister däremot… Jag har svårt att se hur någon skulle kunna vara bättre rent objektivt än Jordan Rudess. Killen är inte mänsklig. Fast det är klart… Då kommer någon och pekar på att Rick Wakeman hade mindre avancerade prylar på sin tid…
Nej, det är popularitetstävlingar. Litegrann som andra omröstningar som “största bloggen” och “riksdagsvalet”. :)
För övrigt blir jag glad över att se Steve Howe nämnas i en kommentar här. Det är en av många gitarrister som jag skulle kategorisera som instrumenthanterande genier, den enda egentliga kategoriseringen jag kan göra eftersom en inbördes rankning är hopplös att göra rent objektivt. Joe Walsh får nog också vara med i den kategorin, om man begränsar sig till kommersiellt välkända band. Antingen har en gitarrist det, eller så har gitarristen det inte.
Sorry Joshen, läser inte Aftonslaskan. Hade nog röstat på Santana men det beror ju på vilka det fanns att välja på i övrigt. Slash finns ju inte ens på kartan när det gäller duktiga gitarrister. Visst, han har känslan men knappast tekniken.
Peppe’s last blog post..Grattis Anna-Sorry Salem
Jag röstade/nominerade. Dock inte Slash. Uuuusch. Nominerade Steve Morse, som är lite av en gitarrgud för mig. Vi har alla lite olika musiksmak men Slash… Nej. För mig måste en god gitarrist vara mer fingerfärdig, och minst lika bra med akustisk som elgura.
Sweet lord…
Har tack och lov missat hela det här debaclet, men de kunde åtminståne haft vett att välja Joe Perry (som Slash snott hela sin uppenbarelse av…) Annars borde väl Alex Lifeson, Steve Lukather, Joe Bonnamassa, Eric Clapton, John Scofield eller varför inte vår egen “Dyng-Yngve” legat före Slash. Tycker man…
Men det är ju klart, var det inte Matthew Bellamy (muse) som vann någon liknande omröstning i England häromsistens?
Ooh, ett inlägg där jag känner mig tvungen att dela med mig av min åsikt! :)
Först och främst kan jag glatt konstatera att, mot alla odds, Kirk Hammet inte finns med. Inte för att jag riktigt kan förstå hur det gick till, men Aftonbladets läsare lyckades göra åtminstone en sak rätt.
Sen tycker jag nog att Ace Frehleys medverkan i listan är värre än faktumet att Slash vann omröstningen.
Innovation är ju faktiskt ett område som man kan bedöma någorlunda objektivt. Där står sig Robert Johnson, Jimi Hendrix och Eddie Van Halen väldigt starkt till exempel. Där dock två av dem i och för sig får det lite svårt med “nu levande”.
Andy McKee blev lite av en svårmissad hype när han dök upp på YouTube. Jag förstår varför. Det är svårt att inte imponeras. http://www.youtube.com/watch?v=Ddn4MGaS3N4
John Petrucci är på tok för mycket robot för min smak. Vad det gäller överdrivet tekniska gitarrister (inom “rock”) är nog Jeff Loomis (Nevermore) och Chuck Schuldiner (Death (passande bandnamn med tanke på killens tillstånd)) favoriterna ändå.
Ska man däremot bara nämna sina egna favoriter utan att krångla till det med bedömningsområden eller andra kriterier än rent subjektiva, blir det Brian May och David Gilmour.
Jag håller med dig om att det är skönt att inte Kirk Hammet på listan. Jag håller också med dig om att innovation definitivt är ett kriterium att ta hänsyn till. Jag hade tänkt skriva det i texten också, men den var redan så lång så jag hoppade över det. Och ja, Andy McKee är svår att inte imponeras av. Grymt skicklig gitarrist.
Problemet med att utse bästa gitarrist är också att det per automatik betyder “bästa hårdrocksgitarrist”. Ibland får även bluestomtarna vara med. Annars kan man ju med fördel nämna Dave Matthews, som också är en mycket innovativ gitarrist.
Innovation är för övrigt det som Jimi Hendrix lever vidare på. Nog för att han var skicklig, men det har kommit många gitarrister efteråt som rent tekniskt är skickligare. Och även om jag inte är så förtjust i Hendrix sound så är det givetvis så att gitarristerna idag antagligen inte hade låtit som de gör, om det inte vore för honom.
Vill också instämma i Brian May – för övrigt ytterligare en innovatör. Men David Gilmour? Om du tycker att Petrucci är en robot så tycker jag att Gilmour är en träbit. ;P
Jag blir lite förvånad att se flera nämna Santana i kommentarerna, för jag har svårt att tänka mig någon mer överskattad kratta till gitarrist än han. Jag kan verkligen inte begripa varför folk tycker han är så bra. Slash är kanske varken mångsidig eller tekniskt skicklig, men han spelar i alla fall inte som en nybörjare.
I övrigt måste jag hålla med Joshen om Petruccis storhet. Det är faktiskt svårt att komma på någon annan gitarrist med samma smak, ton, bredd och tekniska skicklighet. Jag kan tycka att andra är bättre än Petrucci på vissa saker eller i vissa specifika genrer (t ex vad gäller rent solospel tycker jag Marty Friedman lirar mycket intressantare) men karln är ändå en monstergitarrist. Jag tycker inte ens han går att jämföra med May eller Lifeson eller Gilmour eftersom de tillhör en äldre skola.
Men ja, sådana här omröstningar är helt meningslösa och oftast totalt missvisande. Jag har t ex för mig att Kirk Hammet blev Player of the Year i Guitar World (eller om det var Guitar Player) flera år i rad i början på nittiotalet. På andra plats kom alltid killar som Vai, Satriani, Gilbert, Morse etc.
[...] det här och Joshens och Wests val i [...]
Vad heter han som spelade i Rage Against the Machine när de slog igenom? Han var ju jävligt innovativ, sjukt bra på att få gitarren att inte låta som en gitarr. Förutom allt vanligt metall, punk och funk spel. Glöm inte heller bort Prince, han gjorde saker ibland så att man inte fattade var Bobbys sax slutade och gitarren tog vid. Blixa Bargeld borde också ha en plats på en sådan lista, fast han inte är tvångsonanist.
johan,karlskrona: Tom Morello heter han och jag håller med om att han är bra. En innovatör i samma stil som The Edge lär man väl nästan säga, en sån där kille som verkar ha lärt sig spela gitarr i ett vakuum. Jag kan inte påstå att jag är ett fan av varken RATM eller Audioslave, men jag tycker alltid att det är kul att lyssna på hans gitarrspel just för att han vanemässigt bryter mot alla regler och klyschor. Så nej, teknisk skicklighet och/eller snygg ton är definitivt inte allt :)
Johan och West: Det är nåt väldigt fascinerande med de där gitarristerna som, som West uttrycker det, tycks ha lärt sig spela i ett vakuum. Andy McKee, The Edge, Tom Morello… Det är som att de har tagit några gitarrlektioner, studerat andra gitarrister ett tag och sen skakat på huvudet och utbrustit: “Det där är fel, sådär spelar man inte!” :)
Alltså, härligt att få se en glimt av “gammel-Josh” igen! Nördiga musikdiskussioner är roligt. Ja, jag har inget att tillföra, men det är skoj att se/höra andra nörda sig. :) Och skönt som kontrast till det där andra också.
Mia*’s last blog post..Fullt utslagen amaryllis
[...] kan också spetsa öronen under de sista minuterna av låten och fundera över hur fan Slash kan utnämnas till världens bästa gitarrist så länge John Petrucci fortfarande har [...]
http://www.youtube.com/watch?v=EPP0_va2krc&feature=related
“rätt så” långt efter, men tycker att denna killen borde nämnas William Kanengiser