Skip to content

Månad: september 2010

Bara vissa distraktioner är distraherande

Ute på vägarna igår reagerade jag än en gång över dessa förbannade ljusskyltar som sedan en tid tillbaka pryder E4/E20. Det rör sig alltså om stora ljustavlor som blippar upp budskap av varierande slag, vanligtvis att du ska köpa något, i ansiktet på trafikanterna. De drar till sig blicken, i synnerhet när budskapet slår om. Mer än en gång har jag funderat över hur distraherande detta är, i synnerhet i en miljö där det redan är trafikinformation overload. Vi pratar tre, ibland fyra, filer med vanligtvis tät och tämligen ryckig trafik, översållad med vägvisande skyltar man helst vill hinna läsa och upplysningar om hastighetsbegränsningar som det också är bra att hinna notera. Där smäller man alltså upp ett gäng gigantiska skärmar med reklam. Bra idé.

Jag bara väntar på att skyltarna liksom för att ursäkta sin egen existens ska uppmana oss att hålla avstånd, varpå föraren i bil ett tänker: ”Skylten har rätt!”, bromsar och får omedelbart en whiplashskada eftersom föraren i bil två hade sin uppmärksamhet riktad mot skylten och inte trafiken…

Samtidigt höjs återigen röster om att förbjuda användandet av mobiltelefoner under bilkörning. Om jag har förstått saken rätt är Sverige ett av få länder i Europa där sådant förbud inte redan finns. Man menar helt enkelt och sannolikt helt riktigt att det är för distraherande och därmed trafikfarligt. Jag protesterar inte, jag har själv varit på väg att bli påkörd från sidan av en kvinna med småbarn i baksätet som var för upptagen med att skicka sms för att se sig för. Möjligen undrar jag lite över hur effektiv en sådan lagstiftning egentligen är. Hur ska lagen upprätthållas? Men det kan säkert vår fiffiga justitieminister lösa. Kanske genom att skicka gredelina sms till människor som misstänks sms:a under bilkörning, vad vet jag?

Men framför allt så reagerar jag över hyckleriet. En inte alltför vågad gissning är att vi framöver förbjuds att använda mobiltelefoner medan vi kör bil eftersom det är för distraherande, samtidigt som gigantiska ljusskyltar med budskapet ”KÖP! KÖP! KÖP!” dyker upp längs fler vägar. Varför är det så? För även hur mycket jag än håller med om att det är rent farligt att sitta och sms:a vid ratten så ser jag inte hur det skulle vara mer distraherande att kasta ett öga på mobiltelefonens display när man anser sig ha utrymme till det än en bländande skylt som skriker ”TITTA PÅ MIG!”.

Svaret är förstås, som alltid, pengar. Företagen som vill ha ljusskyltar längs vägarna har pengar, och om man har pengar får man också som man vill. Då får man prata med politiker och lägga fram sin sak och om man har tillräckligt med pengar kan man få skräddarsydd lagstiftning. Om man däremot bara är en helt vanlig medborgare så tjänar man inte tillräckligt med pengar för att någon ska tillvarata ens intressen. Om din mobiltelefon drar bort ditt fokus från KÖP-skylten så förbjuder vi helt enkelt mobiltelefonen.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Skit er i näsan

Överallt hör jag överslätande förklaringar om att de som röstat på Sverigedemokraterna gjort så för att de är missnöjda med de etablerade partierna, inte för att de är rasister. Det finns säkert en viss sanning i det, även om jag tycker att det verkar lite magstarkt att rösta på nazister för att protestera mot etablisemanget. Man kunde ju till exempel ha röstat på Piratpartiet eller Feministiskt Initiativ, två partier som står för vad de är genom att kalla sig vid sitt rätta namn.

Eller så kan man hitta på något eget kreativt att krafsa ner på en blank valsedel. En som har gjort det, upptäckte vi när vi läste på val.se, har varit synnerligen kreativ och skrivit ”skit er i näsan” på sin valsedel. Jag skrattade så jag grät när jag såg det och sedan har jag fått flera fnissattacker på jobbet inatt bara av att tänka på det. Hur kommer man på just den frasen? Av alla oändliga kombinationer av ord, hur landar valet till slut på ”skit er i näsan”? Är det en spontan ingivelse eller något man planerar långt i förväg? Är det rent av något man bollat med en kompis och ratat alternativ som ”må bakfulla älgar kräkas i era pyjamasbyxor” eller mer klassiska ”sug min kuk”?

Drottningen hade oändligt roligt åt tanken att någon har gjort sig omaket att ta med sig röstkort och legitimation och promenera till sin vallokal för att nogsamt skriva ”skit er i näsan” på en valsedel, köa till valförrättaren och bli avbockad i röstlängden. Men man får ju medge att det här var en röst som blev hörd, till skillnad från soffliggande och vanliga blankröster. Ingen enskild röst har det samtalats om så mycket här hemma och på jobbet som just denna. Det är så man gör när man proteströstar!

Kan vi till nästa val enas om att om vi vill protestera mot allt så röstar vi på ”skit er i näsan” och inte på nazisterna? Okej?


Andra bloggar om: , ,

En reflektion på valresultatet

Jag är besviken. Såklart. Vi gjorde ett dåligt val. Vi vet visserligen inte vad vi landar på för siffra än eftersom vi inte redovisas i detalj, men med tanke hur lågt ”övriga” ligger så är vårt resultat tveklöst sämre än vad jag fruktade. Jag hade ställt in mig på att vi inte skulle komma in, jag hade börjat förlika mig med tanken på att vi skulle landa under 2,5%, men inte såhär lågt.

Och det är många som är besvikna och tomma. Naturligtivs är det så, vi jobbar hårt och drivs av engagemang och när resultatet uteblir känns plötsligt tröttheten. Trötthet tillsammans med besvikelse övergår lätt i frustration och ilska, och därför vill jag mana till lugn.

Nu är inte tid för analyser. Då kommer de att baseras på känslor snarare än fakta. Sätt inte igång ett blame game. Att börja anklaga sig själv eller andra för misslyckandet leder inte framåt. För även om sportklyschor är bortkastat i Piratpartiet så är politik en lagsport. Och då gäller att man vinner som ett lag, och man förlorar som ett lag.

Jag låter saken bero där. Jag tänker inte ägna mig åt analyser just nu, det är jag helt enkelt för besviken för. De närmaste dagarna ska jag bearbeta vad jag känner inför det här valresultet (inte bara för vår del utan överlag) och därefter också fundera över hur mitt eget politiska engagemang ska se ut framöver.

Just nu ska jag dricka en öl till ära för mina fantastiska partikollegor och det enorma arbete som har utförts med att få ut valsedlar och kampanjmaterial. Och sen ska jag kanske dricka en till för att sörja att Sverige inte längre är en plats där mina vänner med konstiga namn ska få känna sig välkomna.


Andra bloggar om: , , , intressant?

Tvång är frivillighet

Det är hårresande att läsa om Kantzowskagymnasiets syn på frivillighet. Med samma logik kan man hävda att religionsfrihet rådde under inkvisitionen. Du var fri att ha vilken trosövertygelse du ville. Alla utom rättroende katolik fick dig sannolikt torterad och bränd på bål, men det var upp till var och en att välja, eller hur?

Men som Beelzebjörn skriver, det är framtidens skola. Man undrar vad de läser för moderna ämnen där. Nyspråk istället för gammal tråkig svenska? Hollywoodmatematik?


Andra bloggar om: , ,

Kampanjfilm

En gång när jag låg sömnlös fick jag en vision om en serie kampanjfilmer för Piratpartiet. Det gemensamma temat för alla mina uppslag var att överföra den digitala övervakningen till den fysiska världen. En huvudperson med ett ständigt följe av snubbar i svarta kostymer och solbrillor som åker med honom i bilen och rapporterar rutten i komradio, som gräver i hans trädgård och rotar runt bland hans prylar. Den framför allt tydligaste bilden jag hade var att det skulle sluta med att en av kostymerna tappar huvudpersonens mjölpåse på golvet.

Nu har Tess Lindholm tillsammans med några driftiga personer förädlat idén till en kampanjfilm. Resultatet är alldeles utmärkt. Det är inte den film jag hade i huvudet, vilket bara gör det roligare. Det är intressant att man kan tänka sig samma scenario så olika. Jag hade till exempel tänkt mig att kostymen skulle trampa i mjölet, bara för att understryka hur nonchalant man handskas med våra privatliv.

Men sensmoralen är ändå densamma – vi skulle aldrig acceptera att ha det såhär! Att man kan bevaka oss utan att det märks gör det inte ett dugg mer acceptabelt, och den som har rent mjöl i påsen skall lämnas ifred!


Andra bloggar om: , , , ,

Jag, invandraren

När man buntar ihop människor i kategorier gör man alla en otjänst. Redan där skapar man förutsättningarna för att dra alla över en kam. Till exempel ”vet” vi ju att muslimer är otäcka fanatiker, därför att det är den enda bild vi får se av muslimer; skäggiga och galna män eller heltäckta och förtryckta kvinnor. Själv brukar jag tänka på mina synnerligen sekulära muslimska kollegor från Bosnien i sådana lägen, eller för all del på den troende muslimen som förvisso kände sig kränkt och ledsen över Muhammedkarikatyrer och Lars Vilks sorgliga klotter, men likväl utan att tveka är beredd att försvara yttrandefriheten.

Den ännu otrevligare uppdelningen av människor är den grovhuggna indelningen svenskar och invandrare. Massor av människor springer runt och ”vet” en massa saker om invandrare, och alla de invandrare vi faktiskt känner är märkligt nog undantag. Det är fullständigt vansinnigt, därför att det enda alla invandrare i Sverige har gemensamt är att de befinner sig innanför en geografisk gräns och är födda utanför den. Det är faktiskt det enda. Och utifrån det tar man sig friheten att veta vad de är för ena? Är inte det en smula förmätet? Dessutom är det inte så lite förminskande att allt en människa är, hela hennes definition, upphör i tullen. Hon kommer till Sverige som en hel och komplex människor med intressen, erfarenheter, utbildning och kultur som strippas av när hon passerar gränsen och återuppstår sedan på andra sidan som invandrare.

Med samma definition är jag också invandrare. Jag har invandrat till Södertälje från Gävle. Jag har passerat en geografisk gräns och befinner mig på en plats där jag inte är född. I den bemärkelsen har jag mer gemensamt med de irakier som anlänt de senaste åren än med den blonda, blåögda delen av befolkningen (som ironiskt nog i stor utsträckning har sina rötter i Finland). Och irakierna har mer gemensamt med mig än med assyrier/syrianerna som är födda i Södertälje.

För något år sedan var jag på Coop för att handla. Samtidigt pågick det ett fotbollsderby mellan Assyriska och Syrianska på Jallavallen, något jag var ovetande om. När jag kom ut efter att ha handlat var det fullkomligt kaos på parkeringen. Bilar åt alla håll, tutandes till förbannelse för att fira segern eller i sorg över förlusten, eller bara för att bilar är utrustade med tuta. Vad vet jag. Ett par dagar senare lunchade jag med en syriansk kollega och kunde inte låta bli att börja käfta lite med honom, så jag hävdade att händelsen hade fått mig att bestämma mig för att rösta på Sverigedemokraterna för det är för jävligt att inte vanliga hederliga infödda svenskar ska kunna veckohandla i lugn och ro utan att få vänta i flera minuter på att komma ut från parkeringen, och hur kör ditt folk egentligen!? Hans svar, och jag kan tänka mig att han har väntat i år på att få säga något sådant, löd:

”Hördudu! Man ska ta seden dit man kommer! I den här stan är det du som är invandrare!”

Och han har på sätt och vis rätt, även om vi bara skämtade i all välmening. Så varför bemöts jag som en hel människa, med bakgrund och allt, trots att jag befinner mig i ett område där jag inte är född? För att jag inte ser ut som en sån där. Hur mycket man än försöker låtsas som att det inte alls handlar om hudfärg, så är det precis vad det kokar ner till. När man hävdar att nordisk invandring är ok men man vill sätta stopp för utomnordisk dito för att vi i norden har samma kultur, så är det skitsnack. Det finns en hel del kulturella skillnader mellan hårda finnar, frigjorda danskar, sälklubbande norrmän, småfolkstroende islänningar och självgoda svenskar. (Apropå att dra alla över en kam.) Men vi ser ganska lika ut, och då är det tryggt och bekvämt.

Så rösta du på Sverigedemokraterna i valet om en vecka om du känner för det, men förvänta dig inte att det tas någon hänsyn till att din kompis Karim inte är som de andra eftersom du känner honom. För Sverigedemokraterna är han bara ytterligare en sån där.

Nationalism is the idea that one country is better than every other because you were born there.

– Doug Stanhope


Andra bloggar om: , , , , intressant?

Vad håller DN på med?

Jag tittade in på DN och förväntade mig det vanliga käbblet om hur de lika partierna tänker muta dig med dina pengar; antingen genom att du får behålla lite mer av dem eller genom att de lämnas tillbaka till dig efter att ha gjort en vända i statsapparaten. Döm då av min förvåning, ja rent av bestörtning, när jag hittade en artikel om datalagringsdirektivet som redogör för de lika partiernas ståndpunkter i frågan.

På den blå sidan är Centern det parti som inte vill införa direktivet, men ännu hellre vill de sitta i regering så de tycker som Moderaterna. Och på den rödgröna sidan säger visserligen både Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej, men släng åt dem en bröstpump och höj skatten på fordonsbränsle så att bara Peter Eriksson har råd att köra en bil som tar sig fram på skogsvägar, och sannolikheten är stor att deras omsorg om ditt privatliv svalnar.

Själv vet jag det här sedan länge. Det jag undrar är: Vad fan håller DN på med? Jag trodde att det fanns en överenskommelse mellan de lika partierna och de lika medierna att inte prata om det här före valet, och så går DN och glappar. Tjallar till folket liksom. Vad är det för stil? Fattar ni inte vad det här kan leda till? Upplysning!

DN öppnar en farlig dörr med det här. När väl en part bryter en överenskommelse finns det inga garantier för att övriga håller fast vid den. Det finns nu en stor risk att andra medier också börjar prata datalagringsdirektiv, och det kan i sin tur leda till att man påminner om till exempel FRA-lagen. Och vem vet vad mer de kan få för sig att väljarna har med att göra? Grundlagsändringarna kanske?

Nej, det här är lägre än Glocalnet. Så här gör man bara inte.

Tillägg: Nu läcker DN att datalagringen kan läcka också. Men lugn bara. Cecilia Malmström kommer att leda en utvärdering, så skulle det visa sig att säkerheten inte är tillräcklig så kommer hon att se till att vi slipper veta det.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Kryssad

I lördags var det vote like a pirate-day. Själv arbetade jag emellertid så jag har inte röstat ännu. Någon annan har däremot gjort det. När jag gick hem för dagen såg jag nämligen att jag hade fått ett mms med följande bild.

En personröst från någon jag inte känner och aldrig har träffat men som tycker att jag är lämpad att vara med och styra landet. Det är nästan lite läskigt. Det är rätt mycket förtroende att göra sig förtjänt av. Jag ska se till att vara redo. Tills dess tänker jag unna mig att vara lite stolt.


Andra bloggar om: , ,

Demokrati – så funkar det

Metro har en artikel (pdf, sidan 12) om hur demokrati fungerar. De har valt att illustrera detta med den fiktiva förstagångsväljaren Sara, 20. Illustrationen av riksdagsvalet borde snarare heta ”så är det tänkt att demokrati ska fungera i den bästa av världar”. Jag tänkte därför remixa den för att visa hur demokrati fungerar i verkligheten med den högst verkliga medborgaren Johnny, 29.

Beslutsprocessen Processen
1. En hjärtefråga för Sara Johnny är höjda studiemedel den personliga integriteten. Hon Han funderar på att rösta på ett parti som i valrörelsen lovar att höja bidragsdelen i studiestödet bekämpa det framväxande övervakningssamhället, också känt som Bodströmsamhället.

2. Partiet Sara Johnny röstar på vinner valet ingår i den koalition som vinner valet och bildar tillsammans med andra partier i samma block regering. I en flerpartiregerin brukar platserna fördelas efter valresultatet vem som fjäskar mest för statsministern. En minoritetsregering kan stödja sig på fler partier i riksdagen.

3. Efter valet erbjuder talmannen det parti eller block som vunnit att bilda regering. Om statsministerkandidaten får majoritet i riksdagen får denne bilda regering.

4. Statsministern sätter själv ihop regeringen. Om statsministern avgår måste hela regeringen gå.

5. Regeringen förbereder förslaget om höjd bidragsdel i studiestödet FRA-lagen. Regeringskansliets tjänstemän tar fram underlag. EU:s lagar gäller så länge Sverige inte har fått undantag från EU-lagarna. Europakonventionen gäller som svensk grundlag så länge Sveriges regering inte bestämmer sig för att skita i det. Regeringen fattar också egna beslut som att utse chefter för myndigheter ingenting.

6. När frågan är förberedd lägger regeringen fram sitt förslag till riksdagsbeslut sin beställning, en preposition.
Proposition: Förslag från regeringen till riksdagen. Order från regeringen till riksdagen.
Motion: Förslag från riksdagens ledamöter till riksdagen. Kurragömma där självständigt tänkande försöker gömma sig och ge varandra stöd medan resten jagar dem.
Interpellation: Fråga som debatteras i riksdagen. Redan fattat beslut som skendebatteras i riksdagen.

7. Riksdagsledamöterna förbereder frågan blir informerade om vad de tycker i grupper, utskott. De lägger sedan fram ett förslag om beslut, betänkande, innan frågan slutligen tas upp för beslut sig platt.

8. Efter omröstning beslutar eventuell inpiskning röstar riksdagen att höja bidragsdelen i studiemedlet som regeringen vill.

Sara är nöjd. Ett år efter valet ser hon resultatet när studiebidraget betalas ut. Johnny är missnöjd. Knappt två år efter valet ser han resultatet när medborgarnas privatliv säljs ut.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?