photo © 2006 Kristy | more info (via: Wylio)
Ibland önskar jag att jag var mer våldsbenägen. För helt ärligt, alla principer till trots: Det finns faktiskt människor som förtjänar ett kok stryk. Som idioten som parkerade utanför entrén vid Coop, bredvid handikapprutan, och därmed blockerade bilvägen och gjorde att fotgängare inte kunde ta sig fram till affären utan att gå mitt i den smala passage som fanns kvar. Där således alla bilar också försökte ta sig fram. Mannen som gick framför mig blev stressad och försökte ta sig upp på trottoaren men smashade sin vagn i trottoarkanten och började vända runt, utan att se sig för, vilket prejade tillbaka mig ut i vägen så att en bilist (tack och lov inte en fullkomlig idiot) höll på att köra på mig.
Och under hela tiden som det här kaoset växte med bilar som köade i bägge körriktningar satt fanskapet bakom ratten i sin felparkerade bil, utan att bry sig om att det tutades och svors. Till slut kom hans kärring och klev in i bilen. Hon måste ha varit så svårt handikappad att det var för långt att gå från handikapprutan…
Vid sådana tillfällen önskar jag att jag vore mer våldsbenägen, så att jag istället för att stanna och betrakta helt sonika gick ut i gatan, slet dumfan ur bilen och sopade asfalten med honom. Jag är säker på att jag hade fått en stående ovation. Men jag är inte våldsbenägen. Istället gnisslar jag tänder och är förbannad över bilbälteslagen, säkerhetsföreskrifter och annat som håller dylika stolpskott vid liv.
Och som inte det var nog så vägrade Coop ge mig en scanner. Det händer att man drar kortet och en scanner tänds men vägrar lossna ur stället. Det hände. Så jag väntade tills den slocknade, drog mitt kort igen och tog en ny scanner. Som också vägrade lossna. Vid det laget började jag leta efter den dolda kameran och Lennart Swahn.
Efter utfört handlande kommer jag ut ur affären bara för att stöta på nästa pucko. Vid övergångsstället utanför entrén rullade en bil förbi utan att stanna, vilket ändå var lite ok för jag hade fortfarande halvannan meter kvar till övergångsstället. Men bilen bakom tog ingen notis om vare sig mig eller lagen heller och var centimetrar från att klippa min vagn. Samtidigt stannade bil ett helt sonika och föraren i bil två, som inte orkade lyfta blicken från sin egen motorhuv, orkade tydligen inte heller bromsa ordentligt så han rullade helt sonika in i baken på bil ett. Och blev stående, mitt på övergångsstället, vilket såklart betydde att vi som ville över vägen fick gå runt. Men här kommer det bästa.
Fanskapet hade mage att tuta på bil ett. Haja. En bilförare som först ignorerar både övergångsställe och fotgängare, och därefter kör på en annan bil bakifrån vilket utan tvekan gör honom skyldig till olyckan, har mage att, fortfarande stående PÅ övergångsstället, börja tuta på bilen framför. Som faktiskt inte har gjort något fel då det de facto inte föreligger stoppförbud just där. Han har just brutit mot en handfull trafikregler och tutar, samtidigt som han antagligen svor mellan tänderna över vilka jävla idioter det finns.
Och det gör det ju. Problemet är bara att idioterna inte förstår att det är just de som är idioterna.
Tidigare under dagen hade jag haft ett samtal via twitter om att man inte ska ta åt sig av vad idioter säger åt en. Det saknar både relevans och värde. Men när deras agerande riskerar att skada någon, då är det liksom lite svårare att borsta av sig.
Andra bloggar om: plattnackar
photo © 2006 Kristy | more info (via: Wylio)
Ibland önskar jag att jag var mer våldsbenägen. För helt ärligt, alla principer till trots: Det finns faktiskt människor som förtjänar ett kok stryk. Som idioten som parkerade utanför entrén vid Coop, bredvid handikapprutan, och därmed blockerade bilvägen och gjorde att fotgängare inte kunde ta sig fram till affären utan att gå mitt i den smala passage som fanns kvar. Där således alla bilar också försökte ta sig fram. Mannen som gick framför mig blev stressad och försökte ta sig upp på trottoaren men smashade sin vagn i trottoarkanten och började vända runt, utan att se sig för, vilket prejade tillbaka mig ut i vägen så att en bilist (tack och lov inte en fullkomlig idiot) höll på att köra på mig.
Och under hela tiden som det här kaoset växte med bilar som köade i bägge körriktningar satt fanskapet bakom ratten i sin felparkerade bil, utan att bry sig om att det tutades och svors. Till slut kom hans kärring och klev in i bilen. Hon måste ha varit så svårt handikappad att det var för långt att gå från handikapprutan...
Vid sådana tillfällen önskar jag att jag vore mer våldsbenägen, så att jag istället för att stanna och betrakta helt sonika gick ut i gatan, slet dumfan ur bilen och sopade asfalten med honom. Jag är säker på att jag hade fått en stående ovation. Men jag är inte våldsbenägen. Istället gnisslar jag tänder och är förbannad över bilbälteslagen, säkerhetsföreskrifter och annat som håller dylika stolpskott vid liv.
Och som inte det var nog så vägrade Coop ge mig en scanner. Det händer att man drar kortet och en scanner tänds men vägrar lossna ur stället. Det hände. Så jag väntade tills den slocknade, drog mitt kort igen och tog en ny scanner. Som också vägrade lossna. Vid det laget började jag leta efter den dolda kameran och Lennart Swahn.
Efter utfört handlande kommer jag ut ur affären bara för att stöta på nästa pucko. Vid övergångsstället utanför entrén rullade en bil förbi utan att stanna, vilket ändå var lite ok för jag hade fortfarande halvannan meter kvar till övergångsstället. Men bilen bakom tog ingen notis om vare sig mig eller lagen heller och var centimetrar från att klippa min vagn. Samtidigt stannade bil ett helt sonika och föraren i bil två, som inte orkade lyfta blicken från sin egen motorhuv, orkade tydligen inte heller bromsa ordentligt så han rullade helt sonika in i baken på bil ett. Och blev stående, mitt på övergångsstället, vilket såklart betydde att vi som ville över vägen fick gå runt. Men här kommer det bästa.
Fanskapet hade mage att tuta på bil ett. Haja. En bilförare som först ignorerar både övergångsställe och fotgängare, och därefter kör på en annan bil bakifrån vilket utan tvekan gör honom skyldig till olyckan, har mage att, fortfarande stående PÅ övergångsstället, börja tuta på bilen framför. Som faktiskt inte har gjort något fel då det de facto inte föreligger stoppförbud just där. Han har just brutit mot en handfull trafikregler och tutar, samtidigt som han antagligen svor mellan tänderna över vilka jävla idioter det finns.
Och det gör det ju. Problemet är bara att idioterna inte förstår att det är just de som är idioterna.
Tidigare under dagen hade jag haft ett samtal via twitter om att man inte ska ta åt sig av vad idioter säger åt en. Det saknar både relevans och värde. Men när deras agerande riskerar att skada någon, då är det liksom lite svårare att borsta av sig.
Andra bloggar om: plattnackar
