Enligt Min Humla
Inget är för stort eller för litet för Joshens slägga

2011-12-26

Kommunisten som inte ville dela med sig

Kategori: Kultur,Pirat,Politik,Samhälle — Joshua_Tree @ 11:25

'Welcome to  Yorkshire' photo (c) 2010, Paul Stevenson - license: http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/Det här med att kommentera saker långt efter att de var aktuella börjar bli en otrevlig vana från min sida. Jag kanske ska göra det till ett trademark, en gimmick, vända det till något positivt.

Jag antar att få av er har missat Sanna Plong Rayman and The Inslag Santesson Orchestras “Sång till en Sluss”, en satirisk tolkning av Mikael Wiehes “Mitt hjärtas fågel”. Sedan dess har mycket vatten runnit genom Slussen men jag tycker ändå att det är värt att kommentera. Ty det som hände ett par dagar efter publiceringen var att Rayman och Santesson fick ett cease and desist från Wiehes manager Anders Larsson. En del har uttryckt viss förvåning och bestörtning över detta. Så icke jag. Faktum är att min första tanke när jag hörde “Sång till en Sluss” var “det här kommer de att få fan för. Det ni kallar cynisk kallar jag synsk.

Det här är ett inte alls ovanligt beteende när det gäller immaterialrätt såsom upphovsrätt, varumärkesskydd, etcetera. Vi har sett det förr, till exempel när franska Dupont krävde att Teflonminne.se och Teflonminne.org omedelbums skulle upphöra med användadet av den domänen eftersom de har rätt till varumärket teflon. Den gången publicerade innehavaren kravbrevet och gav svar på tal, och stora delar av bloggvärlden hängde på, vilket gav historien stor spridning. Några fler krav kom det inte såvitt jag vet, och Teflonminne.se finns kvar.

För Titanics tredjeklasspassagerare är det givetvis obehagligt när det mullrar från det övre däcket på det sättet. -Rayman/Santesson

Men för varje sådan här historia som blir offentlig och där kraven dras tillbaka, finns antagligen ännu fler där den som mottar ett hotfullt krav blir skrämd och böjer sig. Gemene man är inte särskild väl bevandrad i rättspraxis, kan inte lagen utantill, och vill inte ha problem. Och problem kan man få. Det fick grundarna av badklädsföretaget Absolut Beach erfara, när Vin & Sprit bestämde sig för att hävda varumärkesintrång och krossa det. För att de kunde.

Generellt sett gäller dock att den här sortens kostymgorillor påminner lite om grådvärgar. De är farliga om man är rädda för dem, men backar när de får mothugg. I deras värld handlar det nämligen inte om principer och en uppfattning om rätt och fel, utan om strategi och att statuera exempel. De vill bara driva process om de vet att de kommer att vinna, och därmed förstärka känslan av att de alltid har rätt så att folk vet att passa sig. Vad de absolut inte vill är att få en prejudicerande dom mot sig. För hur säkert de än må uttrycka sig i sina hotbrev så är saken sällan så glasklar som de vill ge sken av.

För Raymans och Santessons skull så hoppas och tror jag att saken är utagerad. Jag tvivlar starkt på att United Stage Artist känner sig så säkra på att vinna att de drar ärendet vidare, och den badwill man redan fått lär vara gott och väl tillräcklig. I ett större perspektiv hoppas jag dock att de går vidare. Jag tror nämligen att det skulle bli ett ganska uppmärksammat fall, och jag tror att Rayman och Santesson skulle vinna. Det vore önskvärt, ty det skulle ta ifrån kostymgorillorna en del av deras makt, nämligen den lilla människans rädsla för dem.

Jag tycker också att det här ytterligare illustrerar varför lagen behöver göras om. Den är inte i samklang med sin tid. Internetgenerationen är synonymt med remixgenerationen. Att då juridiskt hålla fast vid att det är fy skäms att göra en icke-kommersiell remix som inte på något sätt konkurrerar med originalet innebär att juridiken inte är i samklang med det allmänna rättsmedvetandet. Utan att dra för stora växlar av det hela bör man ändå komma ihåg att sådan otakt underminerar tilltron till rättsstaten.

Beträffande Wiehes roll i det hela så är det, som många redan kommenterat, ytterst komiskt att kommunisten inte vill dela med sig. Nu kan man förstås hävda att det är Wiehes manager som har härjat och inte Wiehe själv, men det spelar ingen roll. Wiehe är uppdragsgivaren. Antingen agerar managern i enlighet med Wiehes önskan, eller så är han för löst kopplad. I vilket fall som helst är det ytterst Wiehe som är ansvarig för vilka krav som ställs i hans namn.

Jag har dock viss förståelse för Wiehes val av ideologisk väg, ty det här med att förhålla sig till en marknad där fri konkurrens råder verkar inte vara hans grej. Det har vi just sett.


Andra bloggar om: , , , , , , intressant?

9 kommentarer »

  1. Markus "LAKE" Berglund — 2011-12-26 @ 12:16 [ Quote ]

    Ja, om du undanhåller sådana här brilliant formulerade tankar från omvärlden, bara för att ursprungshändelsen är några timmar gammal, så blir jag riktigt gramse på dig.

    God fortsättning!
    Markus “LAKE” Berglund recently posted..God Jul från Visingsö!

  2. Christian Engström (PP) — 2011-12-26 @ 13:51 [ Quote ]

    Jag tycker det är bara bra att vi inte är rädda för att ta upp frågor som är äldre än dagsaktuella. Jag tycker det är lite av ett problem att saker blossar upp så fort och sedan försvinner från radarn redan efter någon dag eller två.

    Alla exempel på olämpligheter, dumheter och farligheter som dyker upp i nyhetsströmmen är ju intressanta just för att de är exempel på underliggande fel som finns där hela tiden. De är aktuella tills problemet är löst.
    Christian Engström (PP) recently posted..ACTA is Borderline on Fundamental Rights — At Best

  3. Joshua_Tree — 2011-12-26 @ 15:11 [ Quote ]

    Tack Lake, och god fortsättning på dig med.

    Christian: Du har naturligtvis rätt och jag håller med. Jag tycker rent av att det är beklagligt att bloggvärlden blivit så mycket “bara det senaste nytt”. Inledningen var mer en reflektion över att jag blir lite trött på mig själv när saker som jag tänker blir skrivet så långt senare. Jag blir less på att inleda med “häromdagen” helt enkelt. :)

  4. Petrus — 2011-12-26 @ 16:42 [ Quote ]

    hur är bilden relaterad till texten?

  5. Joshua_Tree — 2011-12-26 @ 16:53 [ Quote ]

    “Kostymgorilla” :)

  6. Björn Felten — 2011-12-27 @ 13:36 [ Quote ]

    Klockrent som vanligt!

    (Fast det fattas nog ett “vill” efter ett kursivt “inte” här ovan.)

    Vad som frapperar mig mest är att ingen av kopieringsrättskramarna verkar inse det fullständigt barocka i att om jag uppfinner transistorn, datormusen, botemedlet mot cancer or whatever, så kostar det mig miljoner att skydda detta i max 20 år — plus ytterligare miljoner i juridiska kostnader ifall något megabolag får för sig att skita i att respektera mitt patent.

    Men ditt ovanstående, litterära alster är automatiskt, och absolut kostnadsfritt, skyddat i nästan hela världen tills din dödsdag plus ytterligare 70 år. Eller har vi redan utökat det till 90 år efter ditt frånfälle — jag hänger inte med längre?

    Är detta rimliga proportioner? Transistorn vs. Steamboat Willie, typ. Lasern vs. “Keops Pyramid” (som iofs är en av mina älsklingslåtar). Vilket är mest skyddsvärt?
    Björn Felten recently posted..Bilprovningen säljs ut

  7. Joshua_Tree — 2011-12-29 @ 09:48 [ Quote ]

    Tack för påpekandet, Björn. Jag har åtgärdat felet. Och jag håller med dig, det är barockt. Varje antydan till att upphovsrättsinnehavare själva skulle behöva göra något aktivt för att skydda sitt verk, utöver att skapa det, brukar mötas med kippande efter luft. Även bland upphovsrättskritiker faktiskt. Jag har hört argument som att konstnärer är tankspridda och inte ska behöva hålla på med sånt. Well, det är jag också. Kan jag slippa fylla i blanketter till Försäkringskassan då?

  8. Nicklas Eriksson — 2012-02-09 @ 18:52 [ Quote ]

    Fattar inte riktigt? Ska inte Wiehe få leva på inkomsterna av sitt arbete?
    Nicklas Eriksson recently posted..Livrädda stackare.

  9. Joshua_Tree — 2012-02-10 @ 20:33 [ Quote ]

    Jo?

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Ordet är fritt

CommentLuv badge

Powered by WordPress
Creeper MediaCreeper

%d bloggers like this: