Skip to content

Det här är inte okej

My Vingren skriver en bloggpost och berättar om de hot hon får emotta för att hon tycker vad hon tycker och dessutom skriver om det. Jag har ingen aning om vem My Vingren är eller vad hon tycker om saker men säkert tycker hon saker som jag inte håller med om. Det spelar ingen roll. Det är inte okej att hota folk för det. Det är inte okej att skriva hotfulla bloggkommentarer, det är inte okej att skriva mail och attackera en människas person för att man inte tycker om hennes åsikter, och det är fan inte okej att leta fram telefonnummer och ringa personen ifråga mitt i natten. Om man har sådana problem att hantera andras åsiktsfrihet så föreslår jag att man tar itu med sig själv istället för att medelst hot försöka tysta någon.

Det är också fascinerande att många av dessa hatare och hotare är sådana yttrandefrihetsvänner när det passar. Jag har råkat i polemik med en och annan som så fort de blir emotsagda drar yttrandefrihetskortet. ”Jag får säga vad jag vill, jag har yttrandefrihet!” Det har jag också och jag använder den till att säga emot dig. Men att hävda sin egen yttrandefrihet i ur och skur och samtidigt med hot och hatspam försöka tysta meningsmotståndare… Jag får härdsmälta bara av att försöka sätta mig in i hur man rättfärdigar det för sig själv.

Allt hat, förenklande, polariserande. Det är så tröttsamt. Antiintellektualismen. Det kommer aldrig något bra ur den.

De här människorna påminner mig om de där som skriver till tv-bolag och kräver att ett visst program slutar sändas på grund av orsak. Byt kanal, för helvete! Hatarna följer samma logik. Internet är så stort, måste man nödvändigtvis upprätthålla sig i det lilla hörn som gör en så förbannad att topplocket sprängs varje gång? Vore det inte mer hälsosamt att spela Bejeweled eller titta på kattbilder? Eller porr! Nätet är fullt av kvinnor som får ordentligt med kuk så de uppför sig, varför upprätthålla sig vid de som inte får det?

För det är ju, som jag skrev om för ett tag sedan, ett vanligt förslag på åtgärd. Bara man får rejält med kuk så ordnar det sig. Nå, era sorgliga troll, vad sägs om en dos av er egen medicin? Kan ni inte träffas och göra ett terapeutiskt mantrain istället för att hota människor ni inte håller med? Det är min rekommendation. För även om jag inte är helt övertygad om kukens helande kraft så är jag säker på att det skulle göra nätet mycket trevligare för oss andra. Åtminstone för stunden.


Andra bloggar om: , , ,

Published inPiratSamhälle

20 Comments

  1. Nemz Nemz

    ”Nätet är fullt av kvinnor som får ordentligt med kuk så de uppför sig, varför upprätthålla sig vid de som inte får det?” – Klockrent :D

  2. *bugar* Själv var jag mer självgod över mantrain-grejen. ;)

  3. Mantrain. Det vore en syn för gudarna.

  4. Pixie Pixie

    Eller så kanske My Vingren bara fabulerar. Trots alla påstådda hot hon fått så finns inte ett enda konkret bevis i hennes artikel.

  5. Simon Lundström Simon Lundström

    Får själv inte härdsmälta av att örsöka förstå hur folk resonerar. Faktum är att det är jättelätt – det är bara det att argumentationen är fel och att människorna inte fattat hur yttrandefriheten funkar. Yttrandefriheten är så att du får yttra vad du vill, men om du använder yttrandefriheten som vapen som hot eller för att förstöra för andra människor, så räknas det fortfarande som brott mot annan. Du får skriva ”hon behöver mer kuk” precis hur mycket du vill – men inte till människan ifråga. Mycket enkelt. Tyvärr är det så att hopplösa individer sällan inser enkelheten, utan de krånglar till regelverket så att det ska passa bara dem. Högst beklämmande.

  6. Ja, det var det snyggaste sättet att be aggressiva män knulla sig själva, alternativt bli rövknullade, som jag någonsin läst, tror jag. Snyggt!

  7. Pixie: Visst, möjligheten finns. Gäller det också alla andra som berättar liknande historier?

  8. Simon: Även om jag förstår din poäng så är inte det där riktigt sant. Du får till exempel inte säga att homosexuella är en cancersvulst på Jorden (eller hur Åke Green nu så) om du inte befinner dig i just Åke Greens position. Han friades från hets mot folkgrupp, men inte med hänvisning till yttrandefriheten utan till religionsfriheten. Men det är kanske just hets mot folkgrupp som är undantaget här. Om enskilda kanske det är precis som du säger – att man får säga vad man vill OM dem men inte TILL dem.

    Carl Johan: Tack! :)

  9. Gunnar Östlund Gunnar Östlund

    Det är helt fantastisk hur många människor (?) det finns som är övertygade om att yttrandefrihet innebär att de själva har rätt att säga vad man själv vill och om någon säger emot så är det ett brott mot yttrandefriheten. Den sortens ”yttrandefrihet” finns i alla länder.

    Yttrandefrihet måste förtjänas genom skyldigheten att bli motsagd. Den som försöker bärgränsa andras yttrandefrihet genom hot eller våld förverkar sin rätt att yttra sig. Synd bara att det finns ett undantag för religioner som tydligen, trots att de säger mot varandra, anses ha rätt att förkunna den enda sanningen allihop.

  10. Gunnar: Kan inte annat än instämma. Borde ha en +1-knapp på bloggen.

  11. Jag skriver under mitt gamla chatnamn från yahootiden när jag bloggar för jag vill undvika sådana personer som My Vidgren har råkat ut för. Det kommer alltid finnas folk som kanske inte tycker om det man skriver och det spelar ingen roll vad det är man tycker för det är alltid fel för någon. Jag tycker om de olika diskussionerna på olika forum men det handlar alltid om hur man har olika utgångspunkter och ser det från olika perspektiv. Det handlar aldrig om person vilket är viktigt. Den respekten måste man alltid ha för den man ”chattar” med.

    Det är ingen rättighet att få kommentera på någon annans blogg, så i princip kan man ”rensa” hur man vill men det handlar mer om att se till att blockerar folk som korsar en gräns. Beter de sig inte som vanliga personer som har en diskussion så blir det till slut att man inte har något val.

  12. Essbeck: Jag gillar gammal internetpraxis då man skrev under ett alias snarare än sitt eget namn. Då det inte var viktigt vem man var, utan vad man hade att säga. Det är därför jag också håller fast vid det, även om mitt namn är uppenbart kopplat till nicket. Det fyller således inte längre än funktion för egen del annat än möjligen som en hyllning till den traditionen.

    Och nej, det är absolut ingen rättighet att få kommentera på någons blogg. Eller på tidningsartiklar. Det finns de som skriker om censur även där, och de har fel. Däremot är min egen policy att om folk beter sig illa så tänker jag ändå låta det stå kvar så att andra ser det. I princip städar jag bara bort regelrätt spam. Jag tror att det enda andra jag skulle ta bort är om någon i en bloggkommentar skrev uppenbara personangrepp och hängde ut någon annan.

  13. Det beror på vad de skriver också. Om de beter sig illa utan att racka ner på någon annan eller riktar hat mot någon grupp av människor då spelar det ingen roll ifall man har kvar kommentaren. Visst finns det folk som skriker censur och blir dem som mumlar att man kränker deras yttrandefrihet. De kan ju alltid börja blogga själv.

    Yahoo tiden för mig var ganska intressant. Det var ju innan bloggarna. chatrum och olika chatgrupper. Det var många som inte var särskilt snälla och försökte kanske trycka ner en. Men det blir lite det tänket där att man får bestämma sig att man inte vill eller kan kontrollera vad andra säger och man själv helt enkelt inte följer med i den pajkastningen.

    Dvs man behandlar till slut folk som försöker rubba en med väldigt mycket respekt när man skriver till dem och de blir frustrerade för de får inte den reaktionen och den tillfredsställelsen de fiskar efter. Det handlar mer om situationer där man är i chatrum där man pratat mycket med olika folk och det kommer in folk som skall jävlas.

    Man ser att de som försöker göra någon typ av härskarteknik, de förlorar alltid. Visst bloggvärlden är lite annorlunda men samma princip kan tillämpas i bloggvärlden. Alltid ha den grundläggande respekten för andras rätt att säga vad de vill men samtidigt kanske inte hålla med dem om det de säger och kanske i enstaka fall att man blir tvungen att blocka dem när de säger saker som visar att de inte respekterar andras rätt att säga saker.

  14. Jan Andersen Jan Andersen

    I Danmark har vi inte yttrandefrihet.

    Vi har yttrandefrihet *under ansvar*.
    Vi ansvarar för våra yttrande överför lagen och domstolen.

    Och det gör vi genom att identifiera os när vi yttrar os. En anonym fegis har därmed ingen rätt till att yttra sig, bara rätten till att vära en fegis.

  15. Alltså Jan Andersen. Jag skulle nog lätt kunna tycka att Jan Andersen som namn är ganska vanligt danskt namn och det betyder att du är anonym i denna diskussion.

    Även om du skulle precisera informationen om dig själv så att det pekar på en unik Jan Andersen så kan jag aldrig veta om du skriver verkligen heter Jan Andersen.

    För diskussionens skull är det inte viktigt vem du är. Om du tillför en ny vinkel till diskussionen så blir diskussionen bättre och bredare.

    Jag känner mig inte särskilt feg för att jag skriver under mitt alias. Jag har ett namn och ett familjenamn som är extremt unikt. Bara två personer i världen har det efternamnet. Jag är ingen offentlig person och jag planerar inte att bli det heller.

    Om jag snackar mycket på någons blogg brukar jag skicka ett meddelande till dem via facebook bara för att hälsa på dem så de vet vem jag är. Mer av en artighetsgrej för att visa respekt.

    Anonymiteten är viktig att bibehålla till exempel om man skall gå och rösta att man har rätten att rösta utan skylta med vilket parti man skall rösta på. Alternativet är någon form av ”mobrule” där personer står utanför vallokalerna med påkar under parollen att om du inte vågar säga vem du röstar på så är du en fegis, eller personer som ger ”rätt partis” röstsedel i handen och leder de hela vägen till valurnan och ser till att man stoppar rätt i kuvertet.

    Anonymitet är viktigt för att granska makten. Om journalister inte kan garantera sina källor anonomyitet hur skall de då få fram oegentligheter i ljuset orsakade av maktmissbruk.

    I princip är Sveriges lagstiftning lika när det gäller yttrandefrihet så att den är under ansvar. Man får inte hota andra människor eller kränka grupper av människor med de ord man skriver som anonym kommentatör eller bloggare.

  16. Jan Andersen: Precis som Essbeck skriver så har anonymitet en viktig funktion. Det finns åsikter som kan ge långtgående konsekvenser att yttra trots att det är lagligt. I Sverige finns ett exempel där en bloggare som skrev om prostitution till slut tystades genom att en person tog reda på hennes identitet och hotade att outa henne. Ämnet i sig är så stigmatiserat, plus att vi har lagar i Sverige som kringskär prostituerade (hon skulle till exempel riskera att förlora både bostad och vårdnad av barn) så hon valde att tystna. Vi pratar sannerligen inte om någon ”anonym fegis” här.

  17. Jan Andersen Jan Andersen

    Min kommentar syftade på en missförstånddkring hur yttrandefriheten fungerar. T ex:

    – Det är också fascinerande att många av dessa hatare och hotare är sådana yttrandefrihetsvänner när det passar. Jag har råkat i polemik med en och annan som så fort de blir emotsagda drar yttrandefrihetskortet. “Jag får säga vad jag vill, jag har yttrandefrihet!”

    Jag har ingen rätt till yttrandefrihet här. Ingen av os som kommenterar här har rätt till att yttra os här i kommentarfälten. Bloggens ägare har någon grad av rätt till att yttra sig i och med att det sannolikt går att identifiera honom/henna.

    Jag har inget emot anonyma kommentarer eller kommentarer skrivet under ett alias. Men det går inte att kombinera semi-anonyma kommentarer med ett krav om rätt till yttrandefrihet. Det är det ena eller det andra, inte båda.

    Apropå den anonyma prostitutionsbloggare så är det tråkigt att hon(?) valde att slutta. Ja, jag skrev *valde*, för det var ett val. Det finns (hoppas jag) ingen svensk lag (okay vi pratar om förbudsverige här så kanske det finns) som talar om sammanhäng mellan proffesion och värd av barn eller bostad. Prostitution är stigmatiserande, ingen tvekan om det. Och detta stigma påverkar utan tvekan dommare, handledare och hyresvärdar och därmed kan det påverka värd av barn och bostad. Men jag pratar om lag och rätt (och rätt till yttrandefrihet enligt lag), inte hur bingolottosvensson tror att lagen fungerar.

  18. Då förstår jag mer hur du menar, och givetvis är det så att för den som kan dölja sin identitet behövs inget formellt skydd såsom yttrandefrihet.

    Beträffande prostitution så är det faktiskt så att det finns lagar som påverkar. Inte nödvändigtvis direkt tvingande, men definitivt möjliga att utnyttja. Till exempel kan hyresvärden avhysa med hänvisning till att lägenheten är en ”bordell” enbart för att hyresgästen är sexarbetare. Det är inte svårt att tänka sig att hyresvärden känner en viss press för att inte själv bli åtalad för att hyra ut en lägenhet för dylik verksamhet. Det finns lag och rätt på pappret, och så finns det så som bingolottsvensson tror att lagen fungerar. Och så finns det hur det faktiskt fungerar. ;)

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: