Skip to content

Flest upptäckta grundämnen per capita, och Zlatan

Av världens 118 (hittills) upptäckta grundämnen har lilla Sverige stått för upptäckten av 20 stycken, eller ≈17%. Bara två nationer ligger före i grundämneslistan; Storbritannien med 24 och USA med 21. Sverige ligger emellertid just före Frankrike och Tyskland, som ståtar med 19 respektive 17 grundämnen. Därefter ett hopp till Ryssland/Sovjet som är akterseglade med 9. Med råge flest upptäckta grundämnen per capita, det är fan inte illa pinkat av en glesbefolkad, förfrusen blindtarm på den Europeiska kontinenten! Som jämförelse kan nämnas att landet som sover sked med oss, Norge, har inte upptäckt ett enda grundämne. Noll. Sedan kan de få ha hur mycket olja, lusekoftor och vinter-OS-medaljer de vill. Hur många turer de än går på har de aldrig lyckats snubbla på några grundämnen. Till och med jycken som sover vid fotänden, Danmark, har lyckats sniffa upp två stycken och vänsterprasslet på andra sidan våta fläcken, Finland, har också hittat ett grundämne, yttrium. Yttrium heter så för att det upptäcktes i ett mineral som upptäcktes i Ytterby gruva i Roslagen, av en svensk löjtnant och amatörgeolog. Och förresten var Finland en del av Sverige när upptäckten gjordes av Åbobon Johan Gadolin 1794, men vi kan bjuda på den.

Mer seriöst: Varför är det här inget som pratas om? Varför läser vi inte om dylikt? Jag är lätt allergisk mot nationalism, jag ser ingen poäng alls i att gå omkring och vara stolt över att vara född i närheten av och omfattas av samma lagar som andra människor som gör eller har gjort något bra. Nationalism är, som Doug Stanhope sammanfattade det, åsikten att ett land är bättre än alla andra för att du är född där. Men icke desto mindre; den där nationalismen ploppar upp och är fullkomligt självklar i vissa sammanhang. Som idrott. Då är det givet att hålla på sitt land. Jag gör det också, för det mesta. Att framhålla det svenska musikundret är också något vi är ganska snabba på att göra, gärna uppbackat med siffror som visar att svensk musikexport i storlek bara överträffas av USA och Storbritannien. Men att samma förhållanden råder när det gäller att kartlägga grundämnen är det ingen som pratar om. Jag undrar lite försiktigt varför det är så. Är Per Gessle och Zlatan Ibrahimovic verkligen viktigare för Sverige och världen än Carl Wilhelm Scheele och Jöns Jacob Berzelius? Är pop och fotboll viktigare än syre och kisel? Frågan kan tyckas orättvis då syre och kisel finns vare sig vi vet om det eller inte, men kunskapen om vad det är en vetenskap som väldigt mycket annan vetenskap bygger på. Utan kunskap om vad kisel är hade jag inte kunnat sitta och skriva den här dryga bloggposten, och ni hade sluppit läsa den.

En sak jag däremot inte förstår, eftersom jag vet alldeles för lite om kemi, är de mystiska grundämnen som finns med i det periodiska systemet men inte förekommer i naturen. Som ununseptium (un är latin för 1, sept är 7 och -ium är en vanlig grundämnesändelse, alltså ettettsjuium) med atomnummer 117. Såvitt jag förstår menar man att grundämnen med atomnummer högre än 94 inte förekommer i naturen, ändå anses ununseptium ha upptäckts 2009-2010. För en lekman känns det lite som om jag går ut i köket och vispar ihop mjöl, mjölk, ägg och salt, häller i en varm stekpanna och en stund senare upptäcker en pannkaka. Om någon sedan upptäcker lite hallonsylt och vispad grädde så kan vi tillsammans upptäcka lunch.

Jag narras avsiktligt okunnigt med vetenskapen här, helt enkelt för att vara övertydlig med hur lite jag vet om kemi och den vetenskapliga processen. Men det är synd. Jag säger inte att det är något fel i att vara intresserad av och kunna en massa saker om fotboll och musik (själv är det hockey och musik jag kan en massa om) men jag törs lova att ingen skulle våga sätta emot om jag hävdar att en överväldigande majoritet svenskar känner till Gessle och Ibrahimovic, men inte Scheele och Berzelius. I ärlighetens namn lärde jag mig nyss om Berzelius existens själv. Scheele hade jag en van aning om tidigare men skulle inte ens under tortyr, som annars har förbluffande kunskapsförstärkande egenskaper, ha kopplat ihop namnet med upptäckten av syre. Jag undrar om någon ens vågar anta utmaningen att hitta en enda människa i Sverige som känner till Scheele och Berzelius, men inte Gessle och Ibrahimovic. Det skulle i så fall vara Sveriges svar på Sheldon Cooper, vilket vore en fantastisk upptäckt i sig.

Poängen jag är ute efter här är att vetenskap inte är coolt i vår moderna västerländska civilisation. Trots att vi i hög grad är ateister som sjunger vetenskapens lov hellre än religionens så sjunger vi ännu hellre ”Sommartider” och ”[valfritt lag], tjalalalala”. Underhållning är vår nya religion. Och kanske är det så för att religion fyller en funktion utöver att på ett enkelt sätt förklara det som vi inte har verktygen till att förklara. Kanske har vi också ett grundläggande behov av att enas kring något, utan hänsyn till om det objektivt är bättre än alternativen. Ett behov av att vara en del av något större, av en entitet. Och om så är fallet får vi vara tacksamma så länge människor fyller det behovet med pop och fotboll och inte med nationalism.

P.S: Eventuella sakfel ska skyllas på mig. Kanske också lite på mina lärare, och Wikipedia, men mest på mig. Dock borde inga sakfel så grova att de förändrar hela poängen med texten ha kommit på pränt.


Andra bloggar om: , , , , intressant?

Published inKulturSamhälle

12 Comments

  1. Att skapa grundämnen sorteras inte in i kemin, utan fysiken; kärnfysiken.

    Hur som helst är det en tävling såsom i schlagermusik att ”upptäcka” så många grundämnen som möjligt. Det är inte det om man ser på hur lite som skrivits om det.

  2. Så man kan säga att Jöns Jacob Berzelius är för Sverige och pyttesmå saker vad Johnny Logan är för Irland och schlager? ;)

  3. Webster Webster

    Jag har inga problem med ”urholkningen av den svenska kulturen”. Jag har inga större problem med att säga ”chokladbollar” och ”rischoklad” och jag tror inte att muslimska fundamentalister är ett större problem för sverige än kristna fundamentalister.
    Men trenden att det är ballt att vara dum/obildad/oengagerad, DEN är ett hot mot samhället.
    Och samtidigt grogrunden för SD:s järnrörsaktivister.
    Om det nu är någon skillnad.

  4. Jerker Montelius Jerker Montelius

    Det kan dessutom tilläggas att många av de grundämnen som tillskrivs USA är transurana och har så kort halveringstid att det är tveksamt om de överhuvudtaget existerar.

  5. Webster: Ibland önskar jag att det fanns en +1-knapp eller ”tumme upp” bredvid kommentarer. Då hade du fått det.

    Jerker: Så jänkarna dopar sig där med? Det kunde man ge sig fan på!

  6. Staffan Staffan

    Ett grundämne definieras av antalet protoner i atomkärnan. Finns det en proton så är det väte, finns det två så är det helium, finns det åtta så är det syre, o s v. Förutom protonerna finns det (förutom för den vanligaste formen av väte) även neutroner, som i princip fungerar som mellanlägg mellan protonerna som annars skulle knuffa bort varandra då de ju har samma laddning. Samma grundämne kan ha olika många neutroner i kärnan, vilket kallas för olika isotoper (t ex Kol-14, som är en kolatom med 8 neutroner och 6 protoner, i stället för de vanliga 6 neutronerna). Olika isotoper beter sig i princip likadant kemiskt (Kol-14 kan binda syre till CO2 precis lika bra som Kol-12), men är ofta kärnfysiskt instabila (Kol-14 har t ex en halveringstid på strax under 6000 år, vilket betyder att om du har 100 atomer Kol-14 och väntar i 6000 år så kommer du att ha 50 atomer Kol-14 och 50 atomer Kväve-14).

    Ju tyngre ett grundämne är (alltså högre atomnummer = antal protoner i kärnan), desto fler neutroner behövs det för att stabilisera det (det är inte ett rakt numeriskt förhållande, utan det har också att göra med sättet de sitter ihop på, vilket gör att du kan ha instabila isotoper redan vid låga atomnummer som Kol-14 ovan). Vid riktigt höga atomnummer är det i princip omöjligt att uppnå stabilitet, vilket gör att ämnena sönderfaller väldigt snabbt. Att ”upptäcka” dessa ämnen kan jämföras med att bygga ett jättestort korthus – visst, du kan bygga det, men det kommer att trilla ihop vid minsta vindpust.

    Ett tips till den som vill ha en introduktion till kemi och lite fysik som berör kemin är att kolla på Crash Course: Chemistry av Hank Green (internetkänd som ena halvan av Vlogbrothers), på http://www.youtube.com/playlist?list=PL8dPuuaLjXtPHzzYuWy6fYEaX9mQQ8oGr . Hank har även ”kurser” i biologi och ekologi på Crash Course, och hans bror John har ”kurser” i världshistoria, litteratur, och amerikansk historia.

  7. f d Besökaren (ja du vet vem) f d Besökaren (ja du vet vem)

    Min mor skulle kunna vara Sveriges (eller egentligen Tysklands) svar på Sheldon Cooper, då hon skulle kunna docera om Scheele, berätta om Berzelius (och dessutom, som bonus, ge en föreläsning om hellenismen eller för den delen om kyrkokonst från 1500-talet) men jag tror fan inte hon vet vem Gessle är. Men naturligtvis skiter det sig ändå, för hur ointresserad hon än är av fotboll så tror jag faktiskt att hon hört talas om Zlatan :D.

    Själv är jag lite häpen över att det inte verkar vara allmänt veterligt vem Scheele är, men så är jag ju en förtida gubbe, och dessutom uppfostrad av min mor – och min far, som var ett vandrande uppslagsverk. Men han gillade fotboll också.

  8. Om inte Sheldon Cooper kanske mor din åtminstone är Amy Farrah Fowler? :)

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: