Skip to content

Även den som gör saker vi gillar kan vara en rövhatt och även en rövhatt kan göra saker vi gillar

'Double Standard' photo (c) 2010, Andy Mangold - license: http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/Det där med att många inte klarar av att hantera att till exempel Julian Assange kan vara ett kräk privat eftersom man gillar vad han har gjort offentligt, eller att man inte kan hantera att Edward Snowden eller Bradley Manning (eller för all del Martin Shibbye och Johan Persson) åtalas eftersom man gillar de handlingar de har gjort. Det är uppenbarligen svårt för många att hålla två saker i huvudet samtidigt, och kanske finns det ett underliggande behov att lyfta upp människor till idolstatus. De vi gillar kan inte göra fel, och har de gjort det så var det inte deras fel ändå, utan det är konspirationer, olyckliga omständigheter, what have you. Mahatma Gandhi, ickevåldsförespråkaren, slog sin fru. Varsågod att hantera det.

Jag tycker mig se samma tendens vad gäller företag vars produkter eller tjänster vi gillar. Apples fanboys har vanligen mycket svårt att kritisera Apples inlåsningar och klavertramp. I bästa fall tiger de still, i andra fall rycker de ut till försvar. Och när Facebook raderar bilder godtyckligt så är det ju inte Facebooks fel utan teknikens. När Apple, Facebook, Microsoft och Google leker med NSA under bordet så är det inte heller deras fel utan amerikanska myndigheters. Fast nog hade man väl kunnat agera annorlunda?

Varför har vi så svårt att kritisera den vi gillar? Jag brottas ju med det här själv eftersom jag verkligen gillar Google. Jag har klarar mig utan Apple hela livet, utan Microsoft i flera år och nog kan jag klara mig utan Facebook, men jag gillar verkligen Google och jag har svårt att tugga i mig att också de beter sig som rövhattar emellanåt. Jag vill så gärna tro på ”Don’t do evil”.

Grejen är att det här med principer är svårt. Det är lätt att vara principfast så länge det inte kostar något. Det är inte svårt för mig att välja bort Metallica eftersom jag tycker att de suger ändå. Det var mycket mycket svårare att hantera Bonos utspel om piratkopiering. Men jag var tvungen att sätta ner foten, även om det kanske inte gör någon skillnad på det stora hela. Man biter inte den hand som föder en, och man fortsätter inte mata den som biter en. Det betyder inte att jag på något sätt är renlärig. Det finns massor av dumheter jag blundar för därför att jag inte orkar slåss mot alla väderkvarnar samtidigt. Den som verkligen är principfast blir nog ganska ensam, tyvärr. Att leva i ett samhälle innebär ett oändligt kompromissande.

Därför ser jag Sam Sundbergs utspel om att klippa banden med Apple, Facebook, Microsoft och Google som ett intressant experiment. Det finns som sagt alternativ, men det kostar. Inte nödvändigtvis ekonomiskt, eftersom i synnerhet alternativet till Apple och Microsoft många gånger kostar gratis, men det kostar i form av ansträngning, obekvämlighet och, inte minst, social närvaro. Det går inte att komma ifrån att man missar grejer om man inte hänger på Facebook.

Det finns också en tendens att kritisera den som väljer att agera för dubbelmoral. ”Jaha, så du sopsorterar men du har ju en bil, hur miljövänligt är det egentligen?” fnyser man och så känner man sig lite bättre själv när man skickar ut McDonaldspåsen genom sidorutan på sin Volvo ute på motorvägen, ty förvisso är man ju inget helgon precis, men man är åtminstone ingen hycklare! Eller så är man dum för att man förvisso kör Linux men ändå använder proprietär hårdvara. Det finns alltid ett mått av holier than thou också, och alla som inte antingen är fullständigt likgiltiga för kopplingen mellan handling och konsekvens eller ortodoxa hippies som inte äter något som har en skugga (det vill säga, de flesta av oss) kommer då alltid att attackeras både av den som står både framför och bakom i rättfärdighetens kö.

Som sagt; det här med principer är svårt.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant?

Published inKåseriKulturPiratPolitikSamhälleSociala medier

8 Comments

  1. mest exponerad mot google, så det blir svårt rent personligen att knipsa banden till dem.

  2. Det verkar vara ett herkulesiskt projekt. Lite som att försöka undvika vissa stora multinationella koncerner som har fingrarna i allt från växtgifter till stora livsmedelsmärken. Man kan alltid försöka, JAG försöker undvika det värsta men det är inte lätt, och i längden får man välja sina strider.

  3. Lars-Erick Forsgen Lars-Erick Forsgen

    … och det här att man kan vara för EU, men ändå kritisera det. Och tvärtom.

  4. Ugh ja, det ligger ständigt och gnager det där huruvida en bör skilja på en människa och dess verk. Det vore trevligt om det kunde fokuseras mer på att fördöma eller hylla handlingar i stället för människor (eller företag), så att de kan diskuteras var för sig utan att i sammanhanget irrelevanta värderingar behöver påverka. Men det är förstås möjligt att jag bara försöker rationalisera en ursäkt för att kunna fortsätta lyssna på Pink Floyd med gott samvete.

  5. Winterdragon: Jag håller med dig, men det är en svår gränsdragning. Man kan inte kräva av folk att de ska vara helgon, alla har något i bagaget. Personligen försöker jag dra gränsen där handlingen eller åsikten jag inte kan stödja är kopplad till transaktionen oss emellan. Upphovsrättsindustrin och de artister som torgför dess åsikter vill sälja saker till mig och sedan använda pengarna de får in till att lobba för lagar som tvingar oss att ge dem mer pengar. Det finns en direkt koppling, lite som att betala för kulan man avrättas med. Det kan jag inte göra. Om däremot artisten ifråga är en varm anhängare av homeopati eller en foliehatt så kan jag tycka att vederbörande verkar fläckvis korkad, men det skulle inte hindra mig från att köpa hens skapelser eftersom transaktionen inte är kopplad till dumheten. Typ.

    Det är inte en glasklar definition, men ungefär så tänker jag. :)

  6. Hm, ja det är ju ett pragmatiskt och bra sätt att närma sig problemet. Blir svårare då med avlidna upphovspersoner. Är det till exempel okej att lyssna på Wagners musik trots hans nazistiska anknytningar? Går det att ursäkta med att se det i sammanhang av den tidens allmänna moral? Eller är det rentav fritt fram att slippa bry sig längre, för snubben är ju ändå död?

    Åh, och en fråga till. Dessa personer vars skadliga åsikter en inte vill stödja: är det okej att pirata deras verk (om verket i sig inte framför några åsikter) och därmed inte stödja dem ekonomiskt?

  7. Winterdragon: Jag fildelar bara saker jag anser vara värda att dela med mig av, så problemet med att fildela/inte fildela uppstår inte för mig.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: