Skip to content

Ring ut det gamla året, ring in 1984

{Guerrilla Futures | Jason Tester} / Foter.com / CC BY-ND

Jag undrade om jag fortfarande var full när jag satte mig och läste Carl Bildts debattartikel i Expressen idag. Skörden av ölflaskor på köksbänken i kombination med tiden på dygnet pekade dock på att det var osannolikt, och reaktionerna från andra undanröjde alla tvivel. Det står precis så som jag tyckte att det stod. Carl Bildt förklarar att friheten på internet är viktig och att Sverige är ett föredöme på den punkten samt att andra länder med beundran sneglar på vår lagstiftning på området och ämnar ta efter.

Jag mår fysiskt illa av det här. FRA-debaclet var, och är fortfarande, upprörande med alla undanflykter och bortförklaringar. Liksom var, och är fortfarande datalagringsdirektivet. Och Ipred, ACTA och allt vad ni vill. Men det här. Att uttrycka sig som Bildt gör… Hur fan har karln mage!? Hur långt gången är man i sin psykopati när man tar till den här sortens nyspråk?

Det finns ett par möjliga förklaringar. En är att Bildt är fullständigt okunnig om vad han pratar om. Det är osannolikt. Vi talar inte här om någon riksdagsledamot som av sitt parti tilldelats den otacksamma uppgiften att försvara en kontroversiell hållning och som är utbytbar om det inte håller. Vi talar inte om någon stackars sate som förts bakom ljuset av partiledningen. Vi talar om en utrikesminister och före detta statsminister. Han vet och han har inflytande.

Ett annat alternativ är förstås att han är skvatt galen. Att osten har halkat av hans kex och att han därför har en skev världsbild där han tror att det han säger är sant. Det vore både sorgligt och ytterst allvarligt. Sorgligt för honom själv förstås och allvarligt eftersom han alltjämt är Sveriges utrikesminister. Det vore episkt oansvarigt av partiledningen att fortsätta en psykiskt sjuk person representera Sverige internationellt. Såvida man inte utnyttjar det enligt ovan, för då är det inte bara episkt oansvarigt utan även fruktansvärt cyniskt.

Själv tror jag inte att någon av ovan nämnda förklaringar är sann. Jag tror på en tredje variant där Carl Bildt är mycket medveten om sitt nyspråk och kallt räknar med att lejonparten av folket aldrig kommer att tro att han ljuger. Ni vet, det där folket som hans partiledare en gång omskrev som ”det sovande”. Folk må vara drabbade av politikerförakt men har alltjämt ändå väldigt svårt att identifiera de stora lögnerna. Eller snarare; man har svårt att ta in att någon skulle ljuga så stort och uppenbart och därför måste det vara sant. Jag överlåter åt Adolf Hitler att förklara det mer utförligt:

All this was inspired by the principle–which is quite true within itself–that in the big lie–there is always a certain force of credibility; because the broad masses of a nation are always more easily corrupted in the deeper strata of their emotional nature than consciously or voluntarily; and thus in the primitive simplicity of their minds they more readily fall victims to the big lie than the small lie, since they themselves often tell small lies in little matters but would be ashamed to resort to large-scale falsehoods. It would never come into their heads to fabricate colossal untruths, and they would not believe that others could have the impudence to distort the truth so infamously. Even though the facts which prove this to be so may be brought clearly to their minds, they will still doubt and waver and will continue to think that there may be some other explanation. For the grossly impudent lie always leaves traces behind it, even after it has been nailed down, a fact which is known to all expert liars in this world and to all who conspire together in the art of lying.

Adolf Hitler, Mein Kampf

Om det nu är något andra länder tittar beundrande på så är det i så fall den svenska regimens skamlöshet, dess nyspråk och dess enorma lager av teflon. Ingen kritik biter. Ingen övervakningsskandal är tillräckligt stor för att få någon att öppna käften. När de väl gör det så är det alltså Calle Kartbok som kommer ut ur teflonbubblan och serverar oss denna smörja. Och det som gör det så oerhört obehagligt är att det säger något om hur långt det redan har gått.

Bildt skryter malligt om att Obama-regimens utredare kring NSA:s verksamhet tittar på den svenska modellen, men vi vet ju redan att ”den svenska modellen” är ett beställningsjobb. Från USA. Vi vet redan att FRA är en viktig del i NSA:s verksamhet. Vidare hävdar han att dessa diskussioner bara kan föras i de öppna demokratierna, för i de stater som bygger på en laglös övervakning är det tyst. Han glömmer dock lämpligt nog att hans partiledares enda minnesvärda kommentar vid tiden då FRA-lagen piskades igenom var ”det bästa vore om debatten lägger sig”. Om Bildt och kompani menade allvar med att föra diskussioner här i vår öppna demokrati kunde de ju börja med att svara på frågorna som riktas till dem. Gång på gång på gång.

Christer Jansson har på ett föredömligt sätt dissikerat artikeln. Det är värt att läsa, i synnerhet om man inte är helt insatt i turerna. Jag tänkte göra något liknande själv först men jag orkar faktiskt inte. Jag läser artikeln om och om igen och är fortfarande lika häpen. Mållös. Och det är så den ska läsas. Inte plockas ner i beståndsdelar utan ses i sin helhet. Den säger antingen något alarmerande om vår demokratis tillstånd eller om vår utrikesministers hälsa. Eller om vem ärenden han går. För låt mig säga så här: Om det någon gång i framtiden dyker upp en visselblåsare med dokument som visar att Sveriges regering är infiltrerad av amerikanska intressen, att till exempel landets utrikesminister är en agent, så skulle jag inte ramla av stolen. Jag påstår absolut inte att det är så – det vore förtal – jag bara säger att det inte skulle få mig att ramla av stolen.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Published inPiratPolitikSamhälle

5 Comments

  1. […] andra länder “beundrar Sveriges övervakningslagstiftning” — vad exakt är det som beundras? För jag är inte alls övertygad om att den sortens beundran nödvändigtvis är baserad i nån […]

  2. När Hitler som av en överraskning besökte Mannerheim på dennes 70-årsdag så hamnade de två i enrum. Då Mannerheim hade läst på om den store tysken så visste han att denne starkt ogillade om någon rökte i rummet denne befann sig i. Därför var det enkelt att testa om tysken ljuger. Mannerheim tände en cigarr när tysken babblat ett tag. Hitler visade inte en min utan fortsatte babbla.

  3. Henry: Jag har hört den där historien om Mannerheim men då sades det att han rökte i Hitlers närvaro för att demonstrera att han inte gillade honom. (Vad det nu har med något att göra, men det är ju en rolig historia så vaffan) :)

  4. Det enda viktiga är att det som sker är lagligt, för är det lagligt så är det ”rätt”. Punkt slut.

  5. staffan staffan

    Skönt att höra att den näst sista meningen florerar även i andras hjärnor.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: