Skip to content

Hej 40-årskris!

DmCT5cZ

Jag snubblade över den här bilden för några dagar sen. Alfons Åbergs pappa är alltså 36 år. Som jag. Faktiskt fyller jag 37 om mindre än en månad. Jag har väldigt svårt att acceptera att Alfons pappa och jag är jämnåriga. Inte ens min pappa är sådär gammal!

Tänk om det är sådär jag ser ut för andra. Här har jag gått runt och trott att jag fortfarande är lite cool med mitt långa hår, skägg och slitna jeans. Säger man ens cool längre? Nog för att jag i allt större utsträckning har börjat irritera mig på folk som inte lyfter på fötterna när de går men jag trodde inte att jag var så här gubbig.

Plötsligt känner jag ett skriande behov att köpa en Mustang.


Andra bloggar om: , ,

Published inNotiserPersonligt

8 Comments

  1. Webster Webster

    En slyngel på jobbet knäckte mig helt när han sade ”Du påminner väldigt mycket om min klasskompis farsa…” och jag insåg att jag äger faktiskt flera par kängor som är äldre än den här valpen.
    Visst är vi stofiler. Du är dessutom (från mitt perspektiv) fortfarande en slyngel så du kan gotta dig åt att vara för ung för att bli tagen på allvar och för gammal för att få vara med och hitta på helvete ute på stan. Långnäsa på dig, alltså. :-)

    Sign. ”49, på det 28:e”

  2. Alexander. O Alexander. O

    40års kris..? Vilket jävla påhitt… 40års åldern är ju de gyllene åren, och du har inte ens nått dit ännu…

    Att fylla 37 år är ingenting… Speciellt inte idag, då folk i genomsnitt lever längre. Se bara till att leva lite sundare, äta nyttigare, motionera lite då och då, och fortsätt ta till dig ny kunskap.

    Och med alla dessa unga hipster, kulturvultur avskum idag och deras retrokulturer – 1900-talet spelas om och om igen. Folk växer aldrig upp…

  3. I stället för 40-årskris, fundera över alternativet till att fylla 40.

    I princip alla jag träffat (inklusive jag själv) som haft någon form av livskris tenderar att ha det för att man drabbats av någon slags känsla av att ”Är inte livet mer än såhär?” eller ”Jag har ju inte hunnit med det jag vill!” eller liknande.

    @beta75 (Karl Nilsson) på Twitter sa en sak som kan fungera som ett väldigt bra lackmustest över ens liv:

    Om du skulle göra något annat än det du gör nu om du hade #femmånaderkvarattleva så betyder det att du gör fel prioriteringar

    Det finns en inofficiell topp-5-lista över vad folk ångrar mest på sin dödsbädd och det är:

    Jag önskar att jag hade haft mod att leva det liv jag ville leva, inte det som andra förväntade sig.
    Jag önskar att jag hade jobbat mindre.
    Jag önskar att jag hade vågat visa mina känslor mer.
    Jag önskar att jag hade bibehållit kontakten med mina vänner.
    Jag önskar att jag hade vågat låta mig själv vara lyckligare.

    Det är lite sent att ha en kris när man är på väg att dö, men om man får en 30- eller 40-årskris är det förmodligen en indikation på att det nånstans i botten finns en otrivsel med tingens ordning och att man kommer bli en av de där som ångrar sig när det är försent. Har man roligt och gillar vad man gör har man nog helt enkelt inte tid att ha en kris och då har man nåt att se tillbaka på och glädjas över när kroppen packar ihop på slutspurten, men om man ältar ens ålder, ens liv, ens vardag så är det kanske inte så konstigt att man får en känsla av att tiden håller på att rinna ut, att man börjar se slutet på resan och känner panik över att förr eller senare är det slut och man gjorde ingenting.

    Fundera på vad du vill i stället. Fundera på vad som är fel. Vem bryr sig om att Alfons pappa ser ut som vår statsminister (och hur kommer det sig att våra historierevisionister fortfarande tillåter att Alfons pappa röker pipa?) om man själv är fullt upptagen med att leva sitt liv på sina villkor?

    Jag hade samma funderingar för några år sen. Det resulterade i min kanske mest populära blogpostserie:

    http://fmsj.se/2011/12/02/jag-ar-inte-arbetslos-jag-ar-anstallningsbefriad-prolog/

    Visserligen har jag haft flera kriser även efteråt, men ingen över min ålder. Det har jag inte tid till. ;)

  4. Tack för era uppmuntrande tillrop. Nu har jag inte mycket till kris egentligen, jag ville mer göra mig lustig över det faktum att Alfons pappa är 36. Men visst händer det att man tänker att ”har jag inte kommit längre” och ”det är försent att börja nu” men rent rationellt vet jag att det 1) inte är sant och 2) beror mer på rådande situation än min egen ålder. Jag kan inte säga upp mig och börja leva nåt romantiserat från dag till dag-liv eftersom jag har barn att ta hand om. Men jag hade inget direkt intresse av det innan heller. :)

  5. Och ja, att Alfons pappa fortfarande röker pipa är konstigt. Jag måste kolla om han gör det i den nygjorda Alfonsfilm som barnen har. Gissningsvis inte, men ber att få återkomma i ärendet.

  6. [Comment ID #90427 Will Be Quoted Here]

    Det gör han naturligtvis inte. Nån måste ju tänka på baaarnen

  7. Jan Jan

    O du Joshen!

    Varken en Mustang Mamba eller Cobra-moppe är häftig, särskilt inte i din ålder!

    Du ser min adress ju, en sån ska du ha!

    Ha det
    Jan

  8. Ofattbart.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: