En debatt i tre akter

Nyligen har en debatt i tre akter utspelat sig på SvD. Det började med att Johan Denckert, analytiker vid Ekobrottsmyndigheten, förklarade varför datalagring är det bästa sedan skivat bröd. Därefter replikerade fyra representanter för Piratpartiet och förklarade varför Denckert har fel. I akt tre trädde så advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg in och plattade till Denckerts argument ytterligare. Därtill förklarade hon det grundläggande i varför rätten till privatliv måste skyddas, varför det är viktigt och inte bör kompromissas med. Jag tar mig friheten att citera ett helt stycke ur hennes text:

Skälet till att personlig integritet och rätten till privatliv är skyddsvärda rättigheter är att övervakning inte bara utgör ett integritetsintrång för den enskilde. Det innebär ett intrång i de rättsstatliga och demokratiska grundvalar som den personliga integriteten ska skydda. Personlig integritet utgör en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Detta förutsätter att människor inte heller upplever sig övervakade. Skyddet är således ett viktigt demokratiskt samhällsintresse och inte bara en angelägenhet för den enskilda individen. Det slitna ”rent mjöl i påsen-argumentet” utgör följaktligen en grov missuppfattning.

Läs för all del alla tre artiklarna. Bilda er egen uppfattning.


Andra bloggar om: , , , , , ,

4 reaktioner på ”En debatt i tre akter

  1. IOFS ska grovt mjöl vara bättre, men inte i det här fallet.

    Är det någon som tror på att Denckert inte är utskickad som bondeoffer av sin myndighet? Kanske det är dags att göra en undersökning av hur de interna attityderna är i Ekobrottsmyndigheten vad gäller mänskliga rättigheter, oskuldspresumtion med mera? De verkar ju gilla granskningar, de har säkert inget emot det.

  2. Johan Denckers citat ”Att rikta åtgärder endast mot personer som begår brott, är lika omöjligt som att endast göra nykterhetskontroller på dem som är rattfulla.” är också värt att inte få stå kvar utan att sättas in i det proportionalitetsperspektiv diskussionen handlar om. I jämförelsen med hur nätet fungerar, skulle datalagringsdirektivet i den frågan motsvara att vi lagstadgat att alla människor har en prob som ständigt mäter deras alkoholnivå i blodet, och lagrar denna information för att, när som helst under de följande åren, kunna begäras ut för polisiära intressen (och kunna hamna i orätta händer via hacking), som att samköra med vilka tidpunkter du påståtts ha suttit vid ratten i en bil och varit brottslig.

    Det exemplet belyser så tydligt vad integritet är, och varför det är orimligt att lagstadga bort integritetsskyddet för sådan data, samt att lyfta fram problemen det innebär att samla in och lagra uppgifterna i förstone. Det är kanske inte så roligt att veta om att alla ens val och handlingar aggregeras och kan profileras, begäras fram i efterhand och användas mot en, av parter man inte vet så mycket om, eller för ändamål man inte har så mycket att säga till om, i synnerhet inte i det problematiska hacking-exemplet att registrade uppgifter kommer en fientligt sinnad part till handa, och med lätthet kan användas i utpressningssammanhang, säg, kring helt laglig verksamhet man kanske skäms över, som ens egen konsumtion av pornografi eller dylikt, vilket är jättelätt att se i nättrafikloggar.

    Jag jobbade nyligen några år med att bygga en fritt installerbar webläsarutökning (MashLogic – nedlagd sedan ett par år tillbaka) som gjorde att websidor man besökte som den här med olänkade nyckelord som ”Ekobrottsmyndigheten” och ”Johan Denckert”, där det fanns, säg, Wikipedia-sidor om desamma, automatiskt fick en liten länk till källor om mer information om dessa, så man bara genom att vila muspekaren på dem litet snabbt kunde få fram en ganska kort sammanfattning och orientering om begreppet, personen, och så vidare. Det var ett bekvämt sätt att rätt snabbt få en känsla för saker man inte kunde så mycket om utan att bryta upp sin läsning med forskningsarbete, men de loggar vi automatiskt fick som effekt av att vi behövde hämta alla sidor och gräva rätt på de där korsreferenserna från resten av nätet var fasligt integritetskränkande och närmast obehagliga att behöva kika i då och då vid debugging av problem som uppstod, då folk gör en hel del helt lagliga saker på nätet och i sovrummet som de inte skulle göra på ett torg, framför en polis eller barnfamilj. Det var skönt att senare pensionera den verksamheten, som inte blev ekonomiskt lönsam och vi inte ville sälja till tvivelaktiga intressenter som gärna köpt, tagit över och bedrivit oegentligheter med loggarna.

Kommentarer inaktiverade.