Skip to content

Valkompasser och varför jag inte kan rösta på min kandidat

5374308475_619de16a0a_bDet drar sig mot val och då ploppar valkompasserna upp som svampar ur jorden. Där får man svara på ett antal frågor och sedan jämförs det mot vad de olika partierna säger att de tycker om saker och utifrån det ska man då se vilket parti man ligger närmast. Nyttan med dylikt kan ifrågasättas. Det är tveksamt om kompasserna gör något utslag i folk röstar, och med tanke på hur trubbigt verktyg det är får man väl också hoppas att det inte ger utslag. Däremot sätter det igång diskussioner. Folk testar sig själva mot kompasserna, jämför resultaten med andra och diskuterar varför de fick det resultat de fick. Förhoppningsvis leder det i sin tur till positiva effekter av att man faktiskt fördjupar sig.

Själv har jag gjort två kompasser hittills; SVT:s och Aftonbladets. Resultaten skiljer sig åt en smula. På SVT fick jag som väntat Piratpartiet högst upp, men därefter följde den rödgröna röran med rosa inslag. Jag blev lite överraskad av resultatet av två anledningar: För det första för att det inte fanns någon renodlad ”piratfråga”, vilket skulle ha kunnat få Piratpartiet att hamna utanför kartan helt och hållet. Det kan betyda att man har gjort ett bra jobb med sitt breddningsarbete. För det andra för att jag fick såpass kraftigt vänsteröverslag. Förklaringen till det kan vara att så enkel att på grund av att högerblocket är så okritiskt glada i allting som har med EU att göra (utom val till EU-parlamentet) så tolkar SVT:s valkompass alla negativa svar som vänster. Det fanns flera frågor där jag svarade negativt trots att jag är positiv till själva sakfrågan därför att jag anser att det är något som ska avgöras av respektive nation, inte av EU.

Aftonbladets valkompass gav andra intressanta svar. Där fanns det fler frågor som var tydliga profilfrågor för Piratpartiet. Ändå hamnade jag närmast Centern. Nu är det egentligen inte särskilt överraskande. Rent ideologiskt står jag nära Centern. Dock fick jag inte Piratpartiet förrän på fjärde eller femte plats. Förutom Centern kom både Miljöpartiet och Folkpartiet före, eventuellt också Moderaterna. Det är… fel.

Förutom att Centern blev mitt parti fick jag dessutom Hanna Wagenius som min första kandidat, och det ger mig nästan lite dåligt samvete, för jag skulle väldigt gärna rösta på Wagenius, men jag kan inte rösta på hennes parti. Till saken hör att EU-parlamentet är partitillhörigheten av mindre vikt än i riksdagen. Det finns mer utrymme för en enskild parlamentariker att driva sina hjärtefrågor, och jag är fullt övertygad om att Wagenius skulle göra ett utmärkt jobb i Bryssel. Hon själv försökte dessutom guilttrippa mig på Twitter med argument som ”men tänk om det är precis den rösten som avgör då”. Jo, den risken finns faktiskt. Men risken är betydligt större att Wagenius (som är fjärde namn på Centerns lista) inte kommer in, och då kommer min röst ändå att tillfalla Centern, men förvaltas av någon annan. Fredrick Federley till exempel. Tänk om min röst är den avgörande som får in honom? Det går inte för sig.

Sedan ger ju de här kompasserna upphov till en hel del humor också. Fredrik Strage har skrivit en fantastiskt underhållande krönika (läsbar länk) om att han blev kristdemokrat. En bekant till höger om mig fick Feministiskt Initiativ i topp trots att vederbörande ställt sig mycket negativ till kvotering och dessutom markerat den frågan som viktig. Muslimer blir sverigedemokrater, kärnkraftskramare blir miljöpartister. Strax efter att kompasserna började rulla ut kändes det lite som att snegla in i ett parallellt universum när människorna i mina nätverk började dela sina resultat.

Slutsatsen man kan dra av det är att valkompasser är ett väldigt trubbigt och platt verktyg. Frågorna är förenklade in absurdum, det finns inget utrymme för att utveckla sitt resonemang och i slutänden är det upp till den som har gjort kompassen att matcha svaren utifrån sin tolkning, som inte alls behöver stämma överens med min. Därtill är det inte säkert att vare sig min eller frågeställarens kompass fungerar lika som kandidatens. Men det är likförbannat roligt, och som sagt; det skapar lite buzz kring valet som medierna och gammelpartierna glömde.


Andra bloggar om: , ,

Published inPiratPolitikSamhälle

13 Comments

  1. Smen Smen

    Det finns något hysteriskt toklustigt i det här med valkompasser. Hur var det nu massövervakningen var tänkt att fungera? Man skulle ta en drös parametrar, och uppfylldes alla så åkte röda flaggan upp. A+B+C+D=BOMB, och sen blir det rikslarm och inkvartering på ett av landets sämre pensionat. Hur väl den tanken fungerar ser vi ju just med alla valkompasser. Men vad fan, vi fortsätter betala för den. Även en blind höna snubblar ju förr eller senare över en fjäder. Gäller ju bara att ha det rätta tålamodet, och ett lättlurat skatteboskap.

  2. Jo jag tänkte på det också. Vem behöver avancerat åsiktsregistrering när det räcker att sätta upp en valkompass och låta folk fylla i den? :)

  3. Fast… Då är det ju en fördel att kompasserna är så trubbiga. ;)

  4. Aktiv Demokrati matchar alla till 100%, förutsatt att de är för flytande demokrati.

  5. Smen Smen

    Ahh, du tänker åsiktsregistrering. Jag tänker Rent mjöl i påsen. Man kan tycka att det borde vara synnerligen enkelt att identifiera en Piratpartist, och lik väl förbannat är det bara Svts valkompass som identifierar mig korrekt. Kopplar man detta till massövervakningen så får man ett konkret exempel på hur farligt det är att tro att man med ett par parametrar kan avgöra folks mjöl. Detta resonemang köpte igår en röst som jag jobbat på i en himla massa år. Min mors.

    Slutsatsen blir att Pp har ett väldigt gynnsamt läge, då varje nyhetsrapportör tillhandahåller ett verktyg som vi kan använda som argument för Pp. Kan vi bara få ut budskapet, så kan genomslaget bli enormt.

  6. Smen Smen

    Utveckla gärna och sprid resonemanget om du upplever att det kan locka röster. Det är ju ett konkret bevis på att två olika parter kan tolka samma information på två helt olika sätt. Den sprängande huvudvärken i Gtb kommer smygande.

  7. Fast konservativt är ju traditionellt höger. Det är det gamla vanliga problemet med att klämma in tre huvudriktningar på en endimensionell skala. :)

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: