Skip to content

Månad: december 2015

#blogg24 lucka 25: Bonuslucka

Just den här dagen föddes ett gossebarn som i 30-årsåldern förändrade världen med sina progressiva idéer. Jag pratar förstås om sir Isaac Newton, född den 25:e december 1642.

Newton var matematiker och fysiker och anses vara en av de mest inflytelserika figurerna inom naturvetenskap (på sin egen tid kallades han naturfilosof) genom alla tider och var en nyckelfigur i den epok som ibland kallas den vetenskapliga revolutionen. De allra flesta känner till gravitationslagen, och alla känner av den. Den är Newtons. Innan Newton flöt saker bara omkring på måfå. Det var ingen ordning alls. Så Newton skrev ihop gravitationslagen för att grejer skulle hålla sig på plats. Han var på så sätt en föregångare till dagens företagsreligion LEAN. Det måste ju ha varit så, eller hur? Det heter ju lag, liksom evolutionen bara är en teori.

Bortsett från att ha bringat ordning i universum utarbetade Newton vetenskapliga metoder, så kallad Newtonianism som ligger till grund för mycket av den metodik som används än idag. Och när Upplysningstiden senare inträdde var Newton en av ledstjärnorna. Det är nog inte helt fel att påstå att Newton tillsammans med Galileo Galilei och Robert Boyle var de tre vise män i vars fotspår upplysningstidens tänkare navigerade efter. Newton gjorde avtryck långt utanför naturvetenskapen då till exempel Voltaire och Locke tog till sig Newtons koncept om naturlagar till sina idéer om politiska system medan Adam Smith applicerade dem på psykologi.

Newton skrev en gång i ett brev att ”om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar”. Det är ett väldigt bra sätt att beskriva vetenskapens utveckling där varje framsteg bygger vidare på andras arbete. Uttrycket ska dock finnas nedtecknat sedan långt tidigare så inte ens det kom Newton på i ett vacuum, vilket liksom snarare understryker poängen att allting bygger på något annat. Men icke desto mindre är Newton själv en av dessa jättar som många senare har stått på för att se längre.

Portrait of man in black with shoulder-length, wavy brown hair, a large sharp nose, and a distracted gaze
GodfreyKneller-IsaacNewton-1689” by Sir Godfrey Knellerhttp://www.newton.cam.ac.uk/art/portrait.html. Licensed under Public Domain via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 24: Alan Turing

Alan Turing kan vara en av 1900-talets mest förbisedda genier. Han var matematiker och kryptoanalytiker och han la stora delar av grunderna för vår tids dator- och informationsteknologi. Han klurade ut vad som kallas för Turingtestet som något förenklat innebär att om en människa kommunicerar med en maskin och inte kan avgöra att det är en maskin, då har kriterierna för mänsklig intelligens uppnåtts.

Jo, och så räddade han våra arslen under andra världskriget. Och inte på det där sättet att han kom inridande på slutet, tog åt sig äran och skrävlade om det i sextio år med självförhärliganda filmer, utan på riktigt. Alan Turing är nämligen geniet som med hjälp av Bombe-maskinerna vid Bletchley Park kom på ett sätt att knäcka tyskarnas Enigma-koder. Man matade in en rad från ett krypterat meddelande i maskinerna och prövade sig metodiskt genom olika kombinationer tills det som kom ut var en klartext som verkade betyda något rimligt, och därefter använde man den kombinationen på resten av meddelandet för att avkoda det. Att britterna lärde sig att knäcka Enigmakoder (ett fortsättningsarbete på genombrott i Polen för övrigt) var en av de mer avgörande faktorerna för krigets utgång. Det gav de allierade strategiska fördelar då tyskarna in i det sista trodde att deras Enigmamaskin var omöjlig att knäcka.

Så varför är Turing så förbisedd? Tja, först och främst var arbetet vid Bletchley Park så hemligt att anläggningen förstördes efter kriget och Turings och de andras insatser offentliggjordes inte förrän 1970. Och då hade Turing redan varit död i 16 år. Och dels på grund av omständigheterna kring hans död.

Ni förstår, Alan Turing var inte bara ett geni. Han var också homosexuell. Homosexuella handlingar var på den tiden brottsliga i Storbritannien och homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom. Turing dömdes 1952 för ”grov oanständighet” på grund av sin sexuella relation med en annan man och fick välja mellan fängelsestraff och hormonbehandling (så kallad kemisk kastrering). För att undvika fängelse accepterade Turing hormonbehandlingen som bestod av östrogeninjektioner. Två år senare, den 8:e juni 1954, hittades han död. Dödsorsaken konstaterades vara cyanidförgiftning och den allmänna teorin är att Turing begick självmord. Alternativa teorier är bland andra att det var en olyckshändelse på grund av oaktsam hantering av kemikalier, eller att Turing skulle ha setts som en säkerhetsrisk (på grund av sin ”grova oanständighet” och ”psykiska sjukdom”, kan man tänka) och därför röjts ur vägen.

Dessa omständigheter är hur som helst ganska pinsamma så här i efterhand. Här har vi alltså ett geni och en nationalhjälte som döms till att genomgå hormonbehandling för att hans sexuella preferenser inte ansågs passa sig. Nu ska ingen stå över lagen naturligtvis, men i efterhand är likväl den sannolika misstanken att staten på grund av sin trångsynthet drev ett av sina verkligt unika genier i döden för något ingen annan egentligen har med att göra rätt… skämmig. Och därför är det givetvis också svårt för den brittiska staten att hylla Turing utan att samtidigt dra sig själv i smutsen eller framstå som hycklande. Därtill var som sagt mycket av Turings insatser både hemliga och svårbegripliga vilket inte direkt underlättar hyllandet.

Men Storbritannien har faktiskt sent omsider officiellt bett om ursäkt. 2009 uttalade sig den dåvarande premiärministern Gordon Brown om fallet Turing och kallade behandlingen av honom ”förskräcklig”. 2013 beslutade den brittiska regeringen att postumt be om ursäkt genom att använda sig av det kungliga benådningsinstitutet. Nådeansökan undertecknades av drottning Elisabeth II på självaste julafton, den 24:e december 2013. Det är en tämligen unik nåd då det bara är den fjärde sedan andra världskriget och då dylika vanligtvis utfärdas då vederbörande tekniskt sett visat sig vara oskyldig och/eller vederbörandes familj bett om det. Inget av detta är sant i Turings fall. Han bröt tekniskt sett mot lagen (ett bra exempel på att rätt och fel inte avgörs av vad som är lagligt eller inte) och påtryckningarna kom inte från Turings familj utan från medborgare som inte hade någon koppling till Turing annat än en respekt för hans insatser och avsky för hur han behandlades.

Så lucka 24 tillägnas Alan Turing. Den 24:e luckan får vara till minne av en briljant hjärna, men också en påminnelse om att när staten lagstiftar om moral och sedlighet så kriminaliseras människor som inte passar in i normen. Alan Turing benådades tack vare betydande insatser för vetenskapen och nationen. Tusentals andra har fängslats och förnedrats för samma ”brott” utan att någonsin få en ursäkt. Och det sker fortfarande. I Sverige kringskär vi sexarbetares rättigheter med hjälp av lagstiftning och trångsynta institutioner vilket innebär att även om det inte tekniskt sett är olagligt att sälja sex (bara att köpa) så blir vederbörande i stort sett rättslös. Hen kan bli sköntaxerad, vräkt och är sannolikt chanslös i en vårdnadstvist. Och det må så vara att Storbritannien inte längre kastar folk i fängelse för homosexualitet, men istället har man nyligen stiftat horribla lagar om pornografi där man i detalj förbjudit vissa sorters uttryck som ”facesitting” (för det är… dåligt?), ”förnedring” (vilket är väldigt mycket i betraktarens öga) och ”kvinnlig ejakulation” (kommentar överflödig). Förutom att det i sig är fullkomligt absurt att folkvalda representanter har betalt för att sitta och diskutera dylikt (även om diskussionen hade varit minst sagt intressant att betrakta) så är det farligt att stifta morallagar. Staten straffar människor för handlingar som den inte har med att göra och som inte skadar någon. Varje sådant fall är en tragedi på ett individuellt plan. När det dessutom innefattar vad som borde vara en nationalklenod är det en tragedi även på ett allmänt plan. Det behöver upphöra. Helst igår. Den här luckan tillägnas inte bara Alan Turing, utan också alla som inte benådats.

AlanTuring-Bletchley.jpg
AlanTuring-Bletchley” by SjoerdFerwerda – Shot by Sjoerd Ferwerda. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons.


Andra bloggar om: , ,

#blogg24 lucka 23: Lilla

Den 23:e december 2015 var det en liten gosse som vägrade sova vilket medföljde att den där stunden jag skulle ha till att blogga efter kvällsskiftet försvann och jag misslyckades med att publicera för midnatt. Men eftersom temat är folk som har förändrat världen så varför inte? Mina barn har förändrat min värld och fyller tillvaron med sång och sömbrist. Jag låter Tim Minchin förklara det för er med en liten sång (Tim Minchin är för övrigt en snubbe som förtjänar en egen lucka).

Och eftersom vi nu tippat över till den 24:e passar Lilla och jag på att önska alla en god jul. Det enda jag önskar mig just nu är att få sova.


Andra bloggar om: , ,

#blogg24 lucka 22: Brandenburger Tor

Brandenburger Tor uppfördes ursprungligen under sent 1700-tal som en fredssymbol. Det var en av arton portar i den ringmur som på den tiden omgav staden Berlin. Den kallades ursprungligen Friedenstor (Fredsporten) och pryds av ett fyrspan (Quadriga) samt den grekiska fredsgudinnan Eirene och segergudinnan Nike i en och samma person. Men efter att Napoleon besegrat Preussen 1806 och stulit med sig Quadrigan för att imponera på brudar (eller varför man nu stjäl artefakter) så förändrades Friedenstors roll. 1814 smiskade Preussen upp fransoserna och återbördade Quadrigan. Porten designades om till att bli mer av en triumfbåge och gudinnan Eirene tonade bort till förmån för Nike som för säkerhets skull backas upp av en preussisk örn och ett järnkors.

När nazisterna så småningom tog makten använde de flitigt Brandenburger Tor och dess symbolik i sin propaganda. Och när andra världskriget väl tog slut var Brandenburger Tor en av få saker som fortfarande stod upp i Berlin. Portens symboliska värde ändrade nu åter karaktär då Berlin delades i öst och väst. Brandenburger Tor var inte längre porten till Berlin, utan porten mellan två Berlin. Värt att notera är dock att trots ökande friktion mellan Öst- och Västberlin gjorde de båda sidorna gemensam sak i att rusta upp Brandenburger Tor efter kriget. Det finns något hoppfullt i den detaljen.

Brandenburger Tor var en öppen passage mellan Öst- och Västberlin tills Berlinmuren började byggas av öst. Fast de kallade den ”den antifascistiska skyddsvalen”. Men så kallade de också sig själva för Tyska Demokratiska Republiken också. De hade humor i Östtyskland. Det var de tvungna att ha.

Fram till 1961 då Berlinmuren byggdes var Brandenburger Tor en fri passage mellan de två städerna. I och med uppförandet av muren stängdes sju av dess åtta passager den 13 augusti. Den 14:e augusti hölls en demonstration mot detta på västsidan. Under förespegling att demonstrationerna krävde åtgärder stängdes porten helt ”tills vidare” av östsidan. Detta tills vidare stod sig till den 22:a december 1989.

Stängningen av Brandenburger Tor gjorde att det nu inte längre bara var en symbol för Tyskland, utan en världspolitisk symbol. Den västberlinske borgmästaren Richard von Weizäcker sa att ”den tyska frågan är öppen så länge Brandenburger Tor är stängd”. Världsledare besökte platsen för dess symbolvärde, bland andra John F. Kennedy. Det var dock inte där utan vid Västberlins rådhus han lät meddela att han var en syltmunk. Då Kennedy besökte Brandenburger Tor hängde man på östsidan upp banderoller så att han inte skulle kunna se över till andra sidan. För som president för USA förfogade han förstås inte över någon underrättelsetjänst som kunde förse honom med bilder om han så ville. Och det var också vid Brandenburger Tor som Ronald Reagan 1987 uppmanade sin sovjetiske kollega: ”Mr Gorbatjov, tear down this wall!”.

Officiellt återförenades Tyskland och därmed också Berlin den 3:e oktober 1990. Men den symboliska återföreningen skedde den 22:a december 1989 då Brandenburger Tor åter öppnades och den västtyske förbundskanslern Helmut Kohl gick genom dess portar för att mötas av Östtysklands ministerpresident Hans Modrow. Och sedan dess har Brandeburger Tor åter blivit en symbol för fred och gemenskap. Dess cirkel är sluten.

Brandenburg Gate panorama at night.jpg
Brandenburg Gate panorama at night” by Runner1928Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 21: Marie Curie

Marie Curie föddes 1867 som Maria Skłodowska i Polen som då var en del av Kejsardömet Ryssland. Hon utmärkte sig i skolan för sin minneskapacitet och lyckades med hjälp av sin syster skrapa ihop tillräckligt med pengar för att så småningom flytta till Paris för att studera matematik och fysik. Där träffade hon så småningom Pierre Curie med vilken hon gifte sig 1895.

1896 upptäckte Henri Becquerel fenomenet som kommit att kallas ”radioaktivitet”. Marie Curie valde detta som ämne att studera i en avhandling och kom bland annat fram till att även torium är radioaktivt (ge oss toriumreaktorer igår, tack). Marie och Pierre Curie fortsatte studera radioaktiva material och i synnerhet då uraninit som är den malm som vi vanligen utvinner uran ur. De fann att uraninit var mer radioaktivt än rent uran och kom till slutsatsen att det måste bero på att malmen innehåll spår av något annat radioaktivt ämne. Efter att ägnat år åt att att isolera uraninitens olika ämnen tillkännagav Curie den 25:e december 1898 att de funnit två nya grundämnen. Det ena kom att heta polonium efter Marie Curies hemland, det andra radium för dess höga radioaktivitet. Upptäckten av radium hade gjorts fyra dagar tidigare, den 21:a december. För sin forskning på radioaktivitet förärades paret Curie tillsammans med Henri Becquerel Nobelpriset i fysik 1903. Marie Curie blev därmed den första kvinna att tilldelas ett Nobelpris.

Men hon var inte klar där. Åtta år senare tilldelades hon också Nobelpriset i kemi för upptäckterna av polonium och radium och blev därmed också först att vinna två Nobelpriser och är än idag enda kvinna med den bedriften. Hon är också en av två som fått Nobelpriset i två olika ämnen. Den andre är Linus Pauling som 1954 fick Nobelpriset i kemi och 12 år senare även tilldelades Nobels fredspris.

Kunskaper om radioaktivitet har hjälpt oss med mycket. Röntgen, strålbehandling av cancerpatienter, kärnkraft är uppenbara exempel, men kunskapen om radioaktivitet revolutionerade arkeologin när kol-14-metoden introducerades på 50-talet. Kunskap om radioaktivitet hjälper oss också att skydda oss mot det, till exempel vid gruvarbete eller ute i rymden. Den kunskapen saknade dock Marie Curie som så småningom dog av aplastisk anemi. Det är en sorglig ironi att den upptäckt som gjorde henne odödlig också blev hennes död.

Marie Skłodowska-CurieNobelprisporträttet från 1911
Curie-nobel-portrait-2-600” av Fotograv. – Generalstabens Litografiska Anstalt Stockholm – http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1911/marie-curie.html, published in 1912 in Sweden in Les Prix Nobel, p. 64. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 20: Carl Sagan

För oss vanliga dödliga är Carl Sagan kanske mest känd som författare till böcker som Kontakt och Cosmos. Innan dess hade han dock etablerat sig som astronom och astrofysiker. 1962 blev han anlitad i amerikansk tv som ”Venusexpert” då en Mariner 2 skickades för att undersöka planeten och blev snabbt ”Mr Astronomy” med USA.

Och det är där någonstans i gränslandet mellan vetenskap och underhållning, mellan akademiska avhandlingar och science fiction, som Sagans storhet ligger. Inte för att förminska hans akademiska betydelse, men Carl Sagans verkliga arv är inom populärvetenskapen. Han var en pionjär i det att han karismatiskt och pedagogiskt kunde förklara sitt ämne och göra det intressant för allmänheten. Hans tv-serie Cosmos från 1980, om astronomins historia, naturvetenskap och utforskning av rymden, blev en jättesuccé och beräknas ha setts av en halv miljard människor världen över. Att han i sina böcker väver in vetenskapliga metoder och kunskaper i en spännande historia är ett annat grepp som smygutbildat många.

Det rynkas på näsan åt populärvetenskap på sina håll. Jag vill dock hävda att det behövs både människor som kan lösa universums mysterier och människor som kan förklara det för resten av oss. Utan den bryggan blir får vi stora kunskapsgap där vetenskapen för de flesta inte skiljer sig nämnvärt från magi och humbug. Och ju mer vetenskapen utforskar och förstår, ju mer avancerad den blir, desto viktigare blir det också med människor som Carl Sagan som förmår destillera och transformera kunskapen och översätta från de lärdes latin till något som kan förklaras på bönders vis. Frånvaron av den sortens transformatorer leder till dumheter som att kreationism ska läras ut jämte evolutionsteorin (för det är ju ändå bara teorier…) eller att vilken kvasivetenskaps som helst som kan undervisas på ett universitet är att betrakta som vetenskap oavsett falsifierbarhet (för det undervisas ju på ett universitet!). Vetenskap är ett vaccin mot irrläror som homeopati, rasbiologi och frenologi, liksom mot rena vanföreställningar som chemtrails och elallergi, men det förutsätter att vetenskapen förpackas i en behändig brustablett med hallonsmak så att den lätt absorberas av patienten. Sagan är både hallonbrus och aktiv substans.

Carl Sagan dog den 20:e december 1996. 2014 producerades en uppföljare till hans tv-serie Cosmos, nu med Neil deGrasse Tyson som programledare.

Carl Sagan Planetary Society.JPG
Carl Sagan Planetary Society” av NASA/JPL – Image:Planetary society.jpg
http://technology.jpl.nasa.gov/gallery/index.cfm?page=imageDetail&ItemID=43&catId=9
http://www2.jpl.nasa.gov/technology/images_videos/iv_pages/P22626ac.html also here. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 19: Emily Brontë

Den 19:e december 1848 dog Emily Brontë, blott 30 år gammal, förmodligen av tuberkulos. För eftervärlden är hon ihågkommen för sin klassiska roman Svindlande höjder, eller Wuthering Hights i original. Boken var ingen omedelbar succé utan har växt i anseende med tiden.

Emily Brontë var en av tre författande systrar, där de andra är Charlotte och Anne. De skrev alla tre under pseudonym och kallade sig Ellis (Emily), Currer (Charlotte) och Acton (Anne) Bell. Att anta manliga pseudonymer var antagligen av betydande vikt för att överhuvudtaget få sina alster utgivna. Än idag finns vittnesmål om hur olika ett verk bedöms beroende på vem man tror har gjort det. För inte länge sedan läste jag till exempel om en kvinnlig musiker som producerade sitt eget album och skickade in till sitt bolag, men det ratades. Hon skapade då ett alter ego som producent och skickade in det igen och då var det plötsligt bra. Vilket förutom den uppenbara sexismen också antyder att bolaget ifråga inte lyssnade särskilt noga. (Jag vill säga att det gällde Amanda Palmer men jag lyckas inte hitta några belägg för det, så om någon känner till historien får ni gärna hojta till.)

Emily Brontës plats på den här nedräkningen motiveras av två saker. Dels verket Wuthering Heights i sig som i sin tur inspirerat till andra verk, som till exempel Kate Bushs låt med samma namn (och så har det inspirerat en hel del litteraturvetare att med hjälp av vaselin och skohorn knöla in sina teorier i romanen så att Brontë säger det de vill att hon ska säga). Och dels, och viktigare, för att hon tillsammans med sina systrar öppnade dörren för senare kvinnliga författare.

Emily Brontë.jpg
Emily Brontë”. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons.


#blogg24 lucka 18: Viktor Rydberg

Viktor Rydberg föddes den 18:e december 1828 och gjorde sig känd som författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare och kulturhistoriker. Han var en av Sveriges viktigaste författare under slutet av 1800-talet, medlem av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, hedersmedlem i Akademien för de fria konsterna och professor i kultur- och konsthistoria hos Stockholms högskola (den förste av det slaget).

Hos allmänheten är han mest känd för dikterna Betlehems stjärna som tonsattes av Alice Tegnér och handlar om en göteborgare som sjunger vaggvisor (Glenn söver sjö och strand) samt, förstås i dessa tider, Tomten.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Swedish author Viktor rydberg with signature.jpg
Swedish author Viktor rydberg with signature” av J. Wolf, Leipzig – (red.) Meyer, Gustaf, Literärt album (Stockholm 1877). Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 17: Aviatik

Fint ord va? I folkmun säger vi flygkonst eller flygteknik. Aviatik är en teknisk term jag googlade fram för att verka viktig.

Den 17:e december 1903 genomförde bröderna Orville och Wilbur Wright (ej att förväxla med John och Christopher Wright som 1605 konspirerade för att spränga det engelska överhuset Westminster Palace tillsammans med bland andra Guy Fawkes) den första motordrivna flygningen i Kitty Hawk, North Carolina. Två gånger flög de sin maskin, The Flyer. Vid det första försöket flögs planet 36,5 meter på 12 sekunder. Det andra försöket varade i 11 sekunder men planet flög 53 meter. En effektivisering på sisådär 46% på bara ett par timmar. Inte illa. Ett par små skutt för bröderna Wright, men ett stort språng för mänskligheten.

Som av en händelse genomfördes också den första flygningen av passagerar- transportflygplanet Douglas DC3 den 17:e december 1935. Det är ett av världens mest tillverkade flygplan och även om merparten tillverkades för militärt bruk så har DC3:an också haft stor betydelse för civilt flyg.

Flyg har radikalt förändrat världen. Resor som förut tog flera dagar kan nu genomföras på några timmar och det har medfört att utbytet av varor, information och dödschockvirus snabbats på. Och utan flyg skulle inte Al Gore kunna flyga omkring i ett privatjet och uppmana oss att källsortera. Utan flyg skulle inte heller världens miljöministrar kunna ta varsitt jet till ett möte där de diskuterar hur de ska rädda världen utan att bry sig om de möjligheter som finns inom kärnkraft, som för övrigt baseras på upptäckten av fission av Otto Hahn den 17:e december 1938.

Seats in the Wright brothers aircraft.jpg
Seats in the Wright brothers aircraft”. Licenserat under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: , , ,

#blogg24 lucka 16: Boston Tea Party

Den 16:e december 1773 tog sig ett antal demonstranter ombord på tre fartyg i Bostons hamn och dumpade all dess last, bestående av te, i havet. Det var kulmen av ett tre veckor långt dödläge där demonstranterna, ledda av Samuel Adams, hindrade fartygen från att lossa sin last och guvernör Hutchinson vägrade låta fartygen lämna hamnen utan att betala tull.

Bakgrunden till tebjudningen i Boston är en lång och komplex historia om importregler, monopol, tullar och smuggling vilket fick överhögheten i England att agera som den gjorde. För de amerikanska demonstranterna var det hela däremot ganska enkelt; knäckfrågan för dem var att endast företrädare för kolonierna hade rätt att ta ut skatt, inte det brittiska parlamentet. Argumentet sammanfattades slagkraftigt som ”no taxation without representation”. Och eftersom skatten på te var beslutad av det brittiska parlamentet ansågs det helt enkelt olagligt.

Situationen eskalerade gradvis då allt fler i kolonierna började få upp ögonen för denna orättvisa, samtidigt som den engelska överhögheten inte ville backa och visa sig svag. Så dödläget i Bostons hamn kom att handla om att om skeppen lossade sin last måste de betala tull. Därför vägrade demonstranterna låta dem lossa. Guvernören å sin sida vägrade låta fartygen lämna hamnen utan att de betalat tull.

Det tycks inte som att det fanns en plan att borda fartygen och dumpa teet. Snarare kanske det bara var så att tålamodet tröt och frustrationen tog över. Hur som bordade någonstans mellan 50 och 100 personer fartygen och kastade teet i havet och beseglade därigenom också koloniernas öde. Från den händelsen fanns det ingen återvändo och den amerikanska revolutionen, som så långt varit en fredlig frigörelseprocess, övergick till att bli ett frihetskrig.

Något som dock talar för att aktionen inte var helt spontan är att några av sabotörerna vid tillfället valt att klä sig som mohawker. Detta inte bara för att maskera sig under en olaglig demonstration; det var också en symbolisk signal, ett sätt att säga att man betraktade sig själv som amerikan snarare britt.

Annan kuriosa är att Samuel Adams, mannen som organiserade demonstrationerna, var syssling till USA:s andre president och en av undertecknarna av den amerikanska konstitutionen, John Adams. Samuel Adams var son till en bryggare och tog så småningom över familjeföretaget. Han var dock usel på det och bryggeriet konkade. 1984 startade Boston Beer Company varumärket Samuel Adams till minne av revolutionären. Bra öl, dessutom.

Förutom att bidra till koloniernas frigörelse från det brittiska imperiet, samt att förstås vara en historisk och ikonisk händelse som etsat sig fast i det amerikanska folkminnet, förändrade det också radikalt de amerikanska dryckesvanorna. Te stämplades som opatriotiskt och amerikanerna gick istället över till att dricka kaffe. Idag är det nog få amerikaner som väljer kaffe före te för att te skulle vara opatriotiskt. De bara gör det ändå, för det är så kultur och traditioner fungerar.

Boston Tea Party-1973 issue-3c.jpg
Boston Tea Party-1973 issue-3c” by Bureau of Engraving and Printing – U.S. Post Office
Hi-res scan of postage stamp by Gwillhickers.. Licensed under Public Domain via Commons.


Andra bloggar om: , ,