Skip to content

Månad: december 2015

#blogg24 lucka 15: Gustave Eiffel


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Visa en bild av Eiffeltornet för i stort sett vem som helst och de känner igen det och vet att det står i Frankrike. Visa en bild av Frihetsgudinnan och de allra flesta känner igen den och vet att den står i USA. De båda byggnadsverken är ikoniska symboler och så intimt förknippade med sina respektive länders självbild att få andra byggnadsverk kan mäta sig med deras status. Gustave Eiffel är mannen bakom bägge.

Eiffel föddes den 15:e december 1832 och är en av pionjärerna bakom modern stålarkitektur. Förutom de ovan nämnda bidragen konstruerade han ett antal broar och andra byggnadsverk. Han var även inblandad i ett försök att konstruera Panamakanalen, ett projekt som dock gick om intet på grund av ekonomisk misskötsel.

Eiffeltornet uppfördes som ett blickfång inför världsutställningen 1889 och konstruerades för att lätt kunna rivas efter utställningen. Istället blev tornet snabbt en turistattraktion och resten är, som man säger, historia. Efter pensionering använde Eiffel sitt torn till att forska och utveckla idéer inom aerodynamik, meterologi och radio.


Gustave Eiffel 1888 Nadar2” by Nadarhttp://www.gettyimages.co.uk/detail/news-photo/portrait-of-the-french-engineer-gustave-eiffel-1890s-news-photo/141551141. Licensed under Public Domain via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 14: Och nu till någonting helt annat…


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den 14:e december 1969 visades ”Dead Parrot” för första gången, en av de mest klassiska av Monty Pythons sketcher. Det hävdar i alla fall svenska Wikipedia. Engelska Wikipedia säger den sjunde december, men det passar inte mina syften, så vi håller oss till den 14:e, okej?

Jag är inte odelat förtjust i Monty Python som sådant. De har gjort en del roliga saker, men de har också gjort väldigt mycket skräp. Men deras inflytande på kulturen är svårt att bortse från; Monty Python har inte bara influerat senare komiker utan även gjort avtryck långt utanför humorsfären. Så långt ut som i yttersta rymden faktiskt, där det finns en stenklump som heter 13681 Monty Python. Humorgruppen var så stilbildande att Pythonesque numera är ett adjektiv. Programspråket Python liksom termen spam för skräppost är andra exempel.

Och eftersom det nalkas mot jul måste man ju faktiskt nämna deras film Life of Brian. Det är en film som handlar om Brian, som förväxlas med Messias. På sin tid gjorde den somliga religiösa samfund vansinnigt upprörda eftersom den ansåg hädisk då den handlade om Jesus. Monty Pythons svar på det var alltid ”nej, den handlar om Brian”. Trots att den handlade om Brian så förbjöds filmen på Irland och i Norge(!) för att den ansågs hädisk. Det utnyttjades dock för extra marknadsföring. I Sverige marknadsförde filmen som ”så rolig att den är förbjuden i Norge”. Det kan också vara värt att påminna om i dessa tider då man fnyser åt lättkränkta muslimer och deras upprördhet över satirteckningar av profeten Muhammed att Life of Brian faktiskt ansågs så hädisk och upprörande att man på vissa håll bedömde att folk inte skulle kunna hantera att se den. Och den handlade inte ens om Jesus!

Men medlemmarna i Monty Python är inte flamsiga sketchskapare. Life of Brian är full av fantastiskt vass satir, och den research som gruppen gjorde inför inspelningen gör att filmen kanske ger en bättre bild av Judeen än de flesta mer seriösa försök vid den tiden. Och även var för sig har medlemmarna i Monty Python fortsatt att utmärka sig med skarpa intellekt och argument. Terry Jones skrev så många inlägg i debatten kring i USA:s och Storbritanniens invasion av Irak och ”kriget mot terrorismen” att de sammanställdes till en bok med titeln Terry Jones krig mot kriget mot terrorismen. Han har även tillsammans med Alan Ereira givit ut ett par böcker om världen under Romarrikets tid och Medeltiden, av vilka Barbarerna : romarrikets historia ur de erövrade folkens perspektiv är särskilt läsvärd. Det gjordes även en dokumentärserie för BBC på temat.

Jag brukar hävda att några av de skarpaste hjärnorna vi har bland oss är komiker. Det är komiker som har den där förmågan att se det absurda i saker, att fånga ironin, att göra referenser och jämförelser som spänner över så olika fält att ingen ens tänkt på det tidigare, och ändå få folk att direkt förstå. Få andra än komiker behärskar till fullo att prata med bönder på bönders vis och latin med de lärde. Det är komiker skär rakt genom skitsnacket och fångar essensen och det är komiker som med sitt mod och sin förmåga kan ta sig an ämnen som är så känsliga att ingen annan vill ta i dem. Och få andra, om ens någon, är bättre exempel på detta än just Monty Python.


Flyingcircus 2” by BBC – http://www.bbc.co.uk/comedy/guide/articles/m/gallery/montypythonsflyi_1299002137_2.shtml, released for free download
originally listed differently, when i sent an inquiering e-mail i got the response back that I had inquired about a promotional photograph, so have relisted it. Via Wikipedia.

Nedan: Margaret Thatcher kör Dead Parrot i parlamentet. Det är en pythonesque upplevelse att se järnladyn framföra ett sådant nummer, så surrealistiskt att frågan är om ens Monty Python själva hade kunnat göra det bättre.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 13: Upptäcksresarna


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den 13:e december 1577 avseglade sir Francis Drake från Plymouth på en färd som så småningom gjorde honom till den förste att föra befäl över en fullständig världsomsegling. Och samma datum 1642 nådde Abel Tasman Nya Zeeland.

Dessa och många andra upptäcksresande bidrog var och en med pusselbitar som gradvis gav oss en komplett bild av vår planet. Och därför tillägnas lucka 13 kort och gott till upptäcksresarna.


Cantino planisphere (1502)” by anonymous Portuguese (1502) – Biblioteca Estense Universitaria, Modena, Italy. Licensed under Public Domain via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 12: Radio


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den 12:e december 1901 genomfördes den första transatlantiska radiosändningen av Guglielmo Marconi. Signalen skickades från Cornwall i Storbritannien och togs emot i Newfoundland, Kanada.

Många har gjort anspråk på att vara radions uppfinnare. Förutom Marconi, som sannolikt norpade idén från Nikola Tesla och sprang till patentverket, framhålls även Alexander Popov. Marconi framhölls länge som radions uppfinnare och i allmänt medvetande är han troligen det fortfarande (lite som Columbus och Amerika) men i efterhand har titeln som radions uppfinnare tillfallit Nikola Tesla.

Vad som är klart är dock att många jobbade parallellt med att utforska potentialen i trådlös överföring av elektromagnetiska vågor, något som James Clerk Maxwell visat var möjligt i teorin redan 1864. Klart är också att Marconi, oavsett om han snodde idén, var den som förstod den kommersiella potentialen i radion och utvecklade den, och hade de ekonomiska resurserna att göra det. Han motarbetades dock kraftigt av de traditionella telegrafbolagen (låter det bekant?) och koncentrerade sig därför inledningsvis på kommunikation till sjöss.

Idag tänker vi kanske på radio som något föråldrat och dammigt, något före TV och Internet. Men faktum är att om du läser det här på en surfplatta eller mobiltelefon så använder du radio eftersom WiFi är just radio. Radar, GPS:en i din bil, mikrovågsugnen som värmer exakt halva din mat i lunchrummet, induktionshällen som gör ett mycket bättre jobb, allt är tekniskt sett olika tillämpningar av samma fenomen. Utan radio hade mycket av den teknologi som vi idag tar så för given att vi inte ens tänker på den funnits. Å andra sidan hade inte Rix Morronzoo funnits heller så radio liksom allt annat är ett tveeggat svärd.


The PVR” by Duncan RawlinsonFlickr.comimage description page. Licensed under CC BY 2.0 via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 11: Aleksandr Solzjenitsyn


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Det blir en kort post idag på grund av tidsbrist. En liten lucka, om en stor man.

Författaren, historikern och dissidenten Aleksandr Solzjenitsyn föddes den 11 december 1918. Han var kapten i den sovjetiska armén och deltog i Röda Arméns framryckning genom Polen. Innan krigsslutet arresterades han dock för att i några brev till en vän uttalat sig nedlåtande om Stalin. Solzjenitsyn kom därefter att tillbringa åtta år i Gulag.

Under sin tid i fånglägren gjorde Solzjenitsyn anteckningar om sina upplevelser. Dessa upplevelser återspeglas i hans debutroman från 1962, En dag i Ivan Denisovitjs liv, som handlar om vardagen i just Gulag. Det var ett ömtåligt ämne som ingen tidigare vågat ta i. Solzjenitsyn gjorde därigenom omvärlden uppmärksam på Sovjets system av arbetsläger och förärades 1970 med Nobelpriset i litteratur. Då var han stämplad som en ”fiende till folket” och avstod att resa till Stockholm för att ta emot priset av rädsla för att inte släppas in i Sovjet igen (i likhet med Lech Wałęsa).

Han tvingades så småningom i exil och bosatte sig i USA, men flyttade efter Sovjets sammanbrott tillbaka till Ryssland. Vid sin begravning 2008 hyllades den forne fienden till folket som en nationell hjälte.


Aleksandr Solzhenitsyn 1974crop” av Verhoeff, Bert / Anefo – [1] Dutch National Archives, The Hague, Fotocollectie Algemeen Nederlands Persbureau (ANEFO), 1945-1989, Nummer toegang 2.24.01.05 Bestanddeelnummer 927-0019. Licensierad under CC BY-SA 3.0 nl via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

blogg24 lucka 10: Ada Lovelace


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Ada Lovelace skulle idag ha fyllt 200 år. Hon föddes den tionde december 1815 som Ada Byron. Ja, hon var dotter till den berömde poeten Lord Byron. Ada Lovelace gjorde sig dock ett eget namn som matematiker och skribent och är etsat sig in i historien för sitt bidrag till Charles Babbages den analytiska maskinen – ett slags mekanisk dator som dock stannade på ritningsstadiet. Lovelace översatte en text om den analytiska maskinen och bifogade då också ett omfattande notverk som senare kommit att ses som världens första datorprogram.

Jag ska här villigt erkänna att jag aldrig hört talas om Ada Lovelace förrän jag fick ett tips inför dagens lucka (tack Jerker!) och därför är ovanstående sammanfattning medvetet kort. Jag tänker inte låtsas att jag vet mer om henne än jag just läst på Wikipedia. Men vad som fascinerar mig med Ada Lovelace, än mer än hennes visionära tänkande, är att hon själv beskrev sitt arbetssätt som ”poetisk vetenskap”. Det är en inställning jag finner oerhört sympatisk. Jag tänker mig ett sinne som är öppet, som inte låter sig begränsas av gamla ramar, men som också tillåter sig att röra sig fritt mellan fälten och, kanske framför allt, söker nya sätt att uttrycka och förklara sin kunskap. En ofta underskattad förmåga. Nu vet jag förvisso inte om det var så Ada Lovelace tänkte sig begreppet poetisk vetenskap, jag bara känner att det finns något tilltalande i det. Kunskap kan vara vackert.

För att också blanda in något dagsaktuellt så tänker jag att istället för att försöka muta kvinnor att söka sig till IT-utbildningar så kanske man skulle ägna en liten stund åt att belysa kvinnor i historien som betytt mycket för utvecklingen på området. Som Hedy Lamarr. Margaret Hamilton. Kvinnorna bakom ENIAC. Eller visionärer som Ada Lovelace.

Det fanns också ett enormt tankesprån i Lovelaces beskrivning av den analytiska maskinen. När hon beskrev vad hon såg som potentialen i en sådan maskin var hon sisådär hundra år före sin tid. Det är rätt imponerande, även om maskinen och hennes program ännu aldrig byggts och testats i praktiken.

Vad vill ni ha i nästa lucka? Tipsa gärna!


Ada Lovelace” av Margaret Sarah Carpenterobject page. Original upload was at English wikipedia at en:File:Ada_Lovelace.jpg. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 9: Lech Wałęsa


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den nionde december 1990 valdes Lech Wałęsa (ja, jag kör copy/paste på namnet för att få stavningen rätt) Polens president. Han blev därmed också den förste direkt valda presidenten någonsin i Polen. Det var kulmen av en lång tids arbete för demokrati i Polen, en kamp som i mångt och mycket drivits av just Lech Wałęsa och den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet. Den rörelsen blev en viktig del i hela uppluckringsprocessen av det forna östblocket, och Polen blev också först av länderna inom östblocket att hålla fria val.

Så här i efterhand kan man också se att även om östblockets fall gick fort när det väl började, så tog det sig väldigt olika yttringar. Det som i Polen gick fredligt och städat till blev blodigt i till exempel Rumänien. Lech Wałęsa och Solidaritet får därför stå som exempel för att revolutioner kan ske utan facklor och högafflar. Eller ja, säkert användes det en del facklor, men ni fattar.

Lech Wałęsa fick för övrigt Nobels fredspris redan 1983 men vågade inte åka och hämta det av rädsla för att nekas återinträde i Polen.


Strajk sierpniowy w Stoczni Gdańskiej im. Lenina 22” by Polski: Giedymin Jabłońskihttp://ecs.gda.pl/. Licensed under CC BY-SA 3.0 pl via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 8: Jean Sibelius


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den åttonde december 1865 föddes Jean Sibelius i Tavastehus, beläget i det finska landskapet Egentliga Tavastland. Vilket direkt får mig att fundera om det finns något mer område som gör anspråk på att vara Tavastland. Egentliga Tavastland gränsar för övrigt till Egentliga Finland. Vad hände där egentligen?

Jean Sibelius är utan tvekan Finlands mest kända tonsättare och hade en viktig roll för den finska nationella väckelsen kring tiden för landets strävan för självständighet från Ryssland. Han anses i sin musik ha fånget mycket av den finska historien, av myter och natur. Finalen i hans femte symfoni brukar tolkas som en triumferande hyllning till Finlands frigörelse (Finland deklarerade sig självständigt den 6:e december 1917 och var nära att kvala in i den här kalendern).

Sibelius komponerade sju symfonier. Den åttonde blev aldrig klar och hur långt han egentligen kom med den vet man inte eftersom han vid ett tillfälle brände en stor del skisser och ofärdiga verk, sannolikt även en ofärdig åttonde symfoni. Utöver sina symfonier komponerade Sibelius ett stort antal övriga orkesterverk, kammarmusik, piano- och körstycken.

Edit: Även om Sibelius är en källa till nationell stolthet och har betytt mycket för Finlands och världens kulturarv så har han förstås inte gjort allas liv bättre. Stackars Janne Hård tycks ha all anledning att vara bitter.


Jean Sibelius, 1913” av Daniel Nyblin – What We Hear in Music, Anne S. Faulkner, Victor Talking Machine Co., 1913.. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 7: Den blå pärlan


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den sjunde december 1971 gjordes den senaste bemannade flygningen till månen. Det skulle visa sig att det mest fascinerande austronaterna på Apollo 17 hade med sig hem varken var geologiska prover eller annan kunskap om månen, utan ett fotografi av jorden.

Fotot, som blivit ett av världens mest ikoniska bilder, heter något så osexigt som AS17-148-22727 på Nasaiska. Det är mer känt under sitt jordiska namn – The Blue Marble. Därför att Jorden, för austonaterna som tog bilden, såg ut som en spelkula i glas till form och storlek.

Det som gör bilden speciell är att ingen människa, varken före eller efter, har befunnit sig i den unika positionen att ta den. Man behöver nämmligen befinna sig minst 32 000 km från Jorden för att se planeten i sin helhet, och bara 24 människor har någonsin varit så långt hemifrån (som jämförelse ligger den internationella rymdstationen ISS och fiser på en höjd mellan 340 och 400 km). Men av dessa 24 skickades 21 iväg i en vinkel som gjorde att de aldrig kunde se hela planeten, utan en del av den låg alltid i skugga. Det var bara på denna den sista bemannade resan till månen, Apollo 17, som tre män fick se sin hemplanet i sin helhet, utan skugga.

Fotot skulle aldrig ha tagits. Allting som skickas med i en rymdfarkost är minituöst ransonerat, varje del av resan är planerad. Filmrullarna var till för dokumentation på månen. Men vid synen av den blå pärlan tog någon – ingen vet vem – kameran (en Hasselblad för övrigt) och knäppte fyra bilder. De rapporterade heller inte in det, utan bilden upptäcktes först vid framkallning.

Som tradition krediterar NASA hela besättningen för bilderna, och eftersom det vid fototillfället inte rapporterades in finns det inget säkert sätt att veta vem som tog bilden. Ron Evans hävdade till sin död 1990 att det var han som tog bilden. De övriga två besättningsmännen, Eugene Cernan och Harrison ”Jack” Schmitt, gör än idag anspråk på att vara bildens upphovsman.

Fotot har fått enorm spridning, mycket tack vare att det ligger inom public domain och därför är befriat från upphovsrättens bojor. Det är alltså inte av ekonomiska skäl (möjligheten att stämma alla som använt bilden genom åren) som är orsaken till det över fyrtio år långa grälet. Av det kan vi lära oss att den idella upphovsrätten, traditionen att ära den som äras bör, betyder minst lika mycket som den ekonomiska dito.

Bilden fick stor betydelse för sin tids miljörörelse och inspirerade många att se till hela planeten istället för bara till horisonten.


The Earth seen from Apollo 17” by NASA/Apollo 17 crew; taken by either Harrison Schmitt or Ron Evanshttp://www.nasa.gov/images/content/115334main_image_feature_329_ys_full.jpg
Alt: http://grin.hq.nasa.gov/ABSTRACTS/GPN-2000-001138.html (direct link). Licensed under Public Domain via Commons.


Andra bloggar om: ,

#blogg24 lucka 6: Fonografen


Warning: preg_replace(): Unknown modifier '/' in /home/scriumse/public_html/josh/wordpress/wp-content/plugins/jetpack/class.photon.php on line 489

Den 6:e december 1877 läste Thomas Alva Edison in barnramsan Mary had a little lamb på sin fonograf, vilket därmed blev den första inspelningen någonsin av en mänsklig röst. Precis som med ARPANET kanske det inte verkar så märkvärdigt idag, men precis som ARPANET så var det ett teknologiskt genombrott vars framtida utveckling nog ingen kunde ana. Jag kan tänka mig att dåtidens farbröder fnös något i stil med ”vem vill höra musik i efterhand?” och förkastade hela idén. Icke desto mindre: Fonografen blev sedemera grammofonen och resten är, som man säger, historia.

Försök för ett ögonblick att föreställa er en värld utan inspelat ljud. Går det ens? Jag gissar att det är lika otänkbart som en värld full av inspelade ljud måste ha tett sig för människor före fonografen.


Fonograf 2” av Holger.Ellgaard 13:07, 18 September 2007 (UTC) – egen bild. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Andra bloggar om: ,