Skip to content

Månad: november 2016

HTC Far

Min telefon, en HTC One M8, sjunger på sista versen. Jag var förväntantsfull inför släppet av deras nya, men när den väl presenterades visade det sig att de hade skruvat bort sig designmässigt och tagit bort allting som stack ut för att istället göra något som ser ut som Apples och Samsungs kärleksbarn. Nästan så jag förväntade mig att de skulle bli stämda av båda, men telefonen är väl en sån flopp att de båda jättarna helt enkelt låter det vara.

Hur som helst. Idag på farsdag hade Stora gjort en ny HTC åt mig. Jag bestämde mig för att den heter HTC Far. Detaljrikedomen är fantastisk. Den är snyggare, och framför allt mer personlig, än HTC 10.
htcfarhtcfar2

På bilderna ser ni fram- och baksida. Den går även att öppna. Inuti har han skrivit ett SMS till mig, men det är mellan honom och mig och FRA.


Andra bloggar om: ,

Det kommer att bli ugly

hillary-two-face-trump-jokerUSA går till val och ärligt talat – jag vet inte hur de har lyckats vaska fram två så osympatiska kandidater. Det är i sig imponerande. Känslan är att USA har målat in sig i ett demokratiskt hörn som jag inte riktigt vet hur de ska ta sig ur. Den ena kandidaten är nämligen ett symptom på den andra.

Hela kampanjtiden har handlat om Trump. Trump och hans idiotiska uttalanden, hans buffliga beteende, hans hetsande. Och om hans arga posse. Det är djupt oroande att han kommit så långt. Men det blir ännu mer oroande om man funderar kring vad som kommer att hända om Clinton vinner, vilket det mesta väl ändå tyder på.

Trumps kampanj och hans stöd bygger i mångt och mycket på faktaresistens, ilska och en känsla av att ha blivit blåsta av etablissemanget. Det är förvisso inte svårt att förstå. Det svårare att förstå är hur dessa människor väljer Trump som sin champion. All den korruption folk ser, både den verkliga och den inbillade, förkroppsligas av Hillary Clinton. Korruptionsmisstankar och falskspel följer henne som unken lukt som inte vill försvinna. Och Trump-kampanjen har spunnit stenhårt på det, anklagat henne för allt de kan hitta, antytt att valet skulle vara riggat, etcetera. Att det dessutom finns indikationer på att Bernie Sanders fuskades bort som demokraternas kandidat till förmån för just Clinton gör inte saken bättre.

Så frågan är då: Kommer Trump-folket att acceptera en förlust? Politikerföraktet och ilskan kommer inte att försvinna och en väldigt stor andel människor är uppenbarligen beredda att tro på vilka konspirationsteorier som helst. Risken känns överhängande att efterdyningarna av att Clinton blir president är ett ännu mer splittrat land, ännu mer misstroende och ännu mer ilska. Å andra sidan kommer ju inte en Trump-seger att direkt ena nationen, om man säger så.

Det här är det hörn västerländsk demokrati har målat in sig i. För det här handlar inte bara om USA. Vi har samma problem på hemmaplan. Men vad som händer i USA påverkar hela världen. Så frågan är vilken väg de väljer i natt.

Väljer de Trump bör vi alla börja bunkra proviant, eller åtminstone popcorn, och huka oss.
Väljer de å andra sidan Clinton så blir det fyra år till av det som Trump är en reaktion på. Det skjuter fram konsekvenserna fyra år till, men det riskerar också att en mer slipad och ännu farligare version av Trump står redo att leda den uppretade pöbeln nästa gång. Det är motsvarigheten till att fortsätta dricka för att undvika baksmällan.

Det är nästan, bara nästan, så att jag hoppas att Trump vinner. Det kommer att gå käpprätt åt helvete förstås, men det kanske också kan få folk att sansa sig och tänka ut någonting nytt, någonting bättre. A brave new world. För de som eventuellt överlever…


Andra bloggar om: , , , ,

Det är int lätt å förklara för nån som int begrip

2321393716_3b44a334da_oTitt som tätt dyker det upp kontroversiella politiska frågor och beslut som de folkvalda beslutsfattarna inte anser lönt att förklara för medborgarna. Man gör vad man kan för att dra igenom besluten lite i skymundan och med så lite offentlig diskussion som möjligt. Och ställs man ändå mot väggen i någon form av debatt så undviker man så gott det går att svara på sakfrågor. Detta undvikande förklaras i sin tur emellanåt med att det är för komplicerat för att väljarna, som vi kallas, ska förstå. Jag har ett par invändningar…

För det första: Försök! Att faktiskt försöka förklara är en bra början. Det kanske inte är vi som inte förstår utan du som inte kan förklara? Och om du inte kan förklara så kanske det är för att du inte förstår.

För det andra: Om det är för komplicerat för att förklara för medborgarna, då är det också för komplicerat för att beslutas av folkvalda. Detta är ett av demokratins inneboende problem. Det kräver nämligen inga specifika kvalifikationer för att bli folkvald. Det innebär, rent krasst, att bara för att man blivit folkvald har man plötsligt inte begåvats med särskilda förmågor. Således finns det ingen anledning att blint lita på de folkvaldas tolkning av tingens ordning. Återigen; det är faktiskt fullt möjligt att det är de som inte förstår.

För det tredje: Det här är precis varför politiker ska fatta beslut om så lite saker som möjligt. Därför att om man gör sitt yttersta för att slippa allmänhetens inblandning så har man något att dölja. Antingen något om innehållet eller syftet, eller bara det faktum att man själv inte begriper vad man beslutar om. Och om de folkvalda beslutsfattarna inte själva förstår och inte kan förklara för de som väljer dem, så är det någon annan som dikterar villkoren. Till exempel tjänstemän på statliga departement, lobbyister och/eller särintressen.

Det här är ett jätteproblem därför att folkvalda lagstiftare sitter i sina elfenbenstorn och tror sig ha folkets mandat att genomföra vad de nu avser genomföra utan att ha någon som helst skyldighet att förklara sig, just därför att de blivit valda i god demokratisk ordning. Men hur kan vi göra upplysta val om vi alltid är för dumma för att förstå när det väl kommer till kritan? Och vad har vi för alternativ att tillgå när samtliga pratar i floskler och sedan ändå bortser från de principer och ideal man borde stå upp för, av skäl som är för komplicerade för att förklara för dumma oss?

När man högtidligt citerar Benjamin Franklin om konsekvenserna av att offra frihet för säkerhet, och sedan trycker på knappen som betyder precis det. När man inför lagar som tvingar operatörer att lagra uppgifter om sina användare och att därtill lämna ut dem till privata aktörer, men låtsas som att det absolut inte kommer att hända, och sedan när det händer svara med dånande tystnad. När man pratar vackert om fred och jämställdhet och säljer vapen till totalitära, galet kvinnoförtryckande diktaturer. När man lobbar för, och skriver på, ”frihandelsavtal” vars innehåll är så hemligt att det inte ens kan diskuteras ens av de som lobbar för och skriver under det. När man låter folket rösta, och om utfallet inte blir vad man önskar får de rösta igen tills det blir rätt. Och så vidare.

Det är sådant som skapar misstroende. Det är sådant som skapar förakt. Det är sådant som föder konspirationsteorier om Illuminati, Sion Vises Protokoll och rymdödlor. Därför att det måste vara någon som drar i trådarna. Alternativet är nämligen att blind leder blind, och för de allra flesta är det en än mer skrämmande tanke. Människor har alltid, på gott och ont, fyllt i luckorna med vad som finns till hands, vare sig det är judar, gudar eller mystiska planeter vars närvaro skapar turbulens med sisådär ett par tusen års mellanrum och som man bara kan skydda sig mot genom att bosätta sig under en pyramid av guld.

Så när ni säger att det är för komplicerat för att förklara, att vi är för dumma för vårt eget bästa, då underminerar ni er själva och hela det demokratiska systemet. För vad ni egentligen säger är att ni nog egentligen inte har mandat att besluta om det här, men att ni tänker strunta i det.


Photo credit: gaelx via Foter.com / CC BY-SA
Andra bloggar om: , ,