Skip to content

Civil lydnad

Nyligen kom en dom som av Patent- och Registreringsverket tolkas som att det numera är olagligt att ta del av streamad film. Detta för att man i samma ögonblick som man tar emot en stream också skapar en temporär kopia. Vilket tekniskt sett är korrekt. Frågan som direkt uppstår är dock: Hur ska man veta om en stream man tar del av är laglig eller inte? Det är lätt att tänka att det vet man ju så länge man håller sig till lagliga tjänster som Netflix, Viaplay eller Spotify. Men hur ska man då förhålla sig till världens största streamingsite, Youtube? Eller för den delen streamade klipp på Facebook eller andra sociala medier? Hur ska man veta? Är det rimligt att den enskilde nätsurfaren ska kontakta upphovsrättsinnehavaren och kontrollera om avsändaren har inhämtat vederbörandes tillstånd att streama materialet?

Ja. Det tycker i alla fall polisen som på en rakt ställd fråga svarar just att man får kontrollera med rättighetsinnehavaren. Och på följdfrågan om Youtube tycker polisen alltjämt att jo, man har ju faktiskt ett eget ansvar. Det blir rätt många samtal man behöver ringa. Varje dag.

Och för att göra det hela ännu snårigare så kan man faktiskt inte alls vara säker på att bara för att avsändaren är ”laglig” så är det fritt fram. Detta på grund av att lagen ser olika ut i olika länder och tillstånd att sända kan vara begränsade till enskilda marknader. Således kan en stream tekniskt sett vara laglig att sända i ett land men olaglig att ta emot i ett annat. Jag vet inte hur en domstol skulle se på ett fall där jag tar emot en NHL-stream i Sverige genom en laglig amerikansk tjänst trots att Viasat såvitt jag vet har ensamrätt att sända NHL i Sverige. Med tanke på hur det svenska rättsväsendet (och ovan nämnda polis) förhåller sig till dylikt skulle jag inte vilja chansa och ta reda på det heller.

Därtill vet vi ju att det har förekommit olovlig musik på Spotify. I juni förra året fastslog hovrätten en tidigare dom från tingsrätten att Warner Music lagt ut musik på Spotify utan upphovsmannens tillstånd. Så återigen – hur ska man veta? Om Spotify inte har koll på att det de streamar är lagligt och skivbolagen inte bryr sig om att inhämta upphovsmännes tillstånd, är det då verkligen rimligt att jag som konsument ska hålla reda på det? Och hur ska jag veta om klippen som sänds under ”du kan aldrig gissa vad som hände sedan” i Aftonbladet är lagliga? Har Aftonbladet verkligen inhämtat upphovsmännens tillåtelse, eller har de bara snott det från Youtube? Är det rimligt att jag ska veta det?

Ja, enligt polisen. Man har ju faktiskt ett eget ansvar.

Jag ser ett utmärkt tillfälle för lite aktivism här. Om alla som någonsin tar emot en stream, oavsett innehåll, ringer eller skriver till avsändaren ifråga – må det vara Spotify, Youtube, Netflix eller Aftonbladet – och kräver att få veta, då blir situationen snabbt ohållbar. Det räcker förstås inte med ett kort svar om att de har tillstånd att sända. Nej, kräv papper på det. Kopior på avtal och licenser. Hänvisa till polisens råd. Förmodligen behöver du ta hjälp av en jurist för att förstå avtalen också. Eller kanske den hjälpsamma immaterialrättspolisen på Facebook kan bistå med det.

Det är inte ens civil olydnad. Det är civil lydnad. Lagstiftare och rättsskipare tycker om lydnad. Så låt oss vara så inihelvete lydiga!


Andra bloggar om: , ,

Published inKåseriKulturPiratPolitikSamhälle

7 Comments

  1. Det är en ypperlig idé, men vem har såpass mycket tid, helst skulle det skapas en tjänst för ändamålet, möjligen att Piratpartiet eller Bahnhof/valfri annan isp kunde vilja ha den idén. Enkelt formulär att fylla i som man sedan kan maila till vald tjänst.

    • Jag har pingat Bahnhof på Twitter. Får se om de nappar. :)

  2. Det skapas väl inte en kopia? En liten dynamisk snut lagras lokalt, men inte hela innehållet. Men om den liten snut är problemet, så kommer nästa fråga: Hur stor eller liten skall en sådan snut vara för att utgöra olaglig kopiering? Vilka regler gäller för de bits (kopior!) som lagras i routers och switcher hos Internet-leverantören?

  3. Sven Sven

    Vad betyder ”lagras”? Räcker det med lagring i RAM-minne för att det skall vara olagligt?

    Eller blir det olagligt först om lagringen är ”persistent” på nåt vänster? (Vad betyder ”persistent” i så fall? Att lagringen är kvar även när man slagit av strömmen typ? Det kanske finns en marknad för stora externa ickepersistenta minnen, så att man kan kolla YouTube utan ångest.)

  4. Jag vet inte. I en artikel jag läste om den här domen så angavs det där med lokal lagring som skäl. Men som någon också påpekade – om problemet är att det skapas en lokal kopia, om än aldrig så flyktig, så är all streaming att likställa med nedladdning och därmed olaglig. RIP Netflix och andra.

    • Sven Sven

      Oj…! Ja.. så kanske det blir ja.

      Undrar om det spelar roll *var* lagringen görs? Dvs om den görs i ett fysiskt minne som ägs av mig – eller om det ägs av någon annan? Jag kanske kan säga till min mediaspelare eller webläsare att ”lagra” buffern/cachen i molnet (typ Dropbox eller GoogleDrive). Då lagras det aldrig ”hemma hos mig” liksom. Det kan till och med vara ok enligt Dropbox’s Terms of Service.. nä jag vetefan.

      Men vänta nu – är ren nedladdning också olagligt? Jag trodde det var *uppladdning* som var problemet.. typ så som torrentklienter gör?

      Mycket frågor…

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: