Enligt Min Humla

Inget är för stort eller för litet för Joshens slägga

Få har väl missat att Copyswede vill utöka den gamla kassettavgiften till att gälla alla tänkbara lagringsmedia. Som till exempel hårddiskar, minneskort och mobiltelefoner. Mattias Åkerlind på Copyswede tycker att eftersom mobiltelefoner kan användas som musikspelare så är det rimligt att en avgift läggs på priset så att (vissa) upphovsmän (kanske) får en slant när du köper ny nalle. För det har de automatiskt rätt till. Det är rimligt.

Det är sant. Det är helt rimligt, enligt den förvridna logik som präglar upphovsrättsindustrin. Men mobiltelefoner kan ju användas till annat än att spela upp musik på, så då är det väl också rimligt att andra drabbade branscher också får ta ut en avgift på våra telefoner? Här är några exempel.

Telefonboksavgift. Varje gång vi lagrar ett namn och telefonnummer i mobiltelefonens adressbok så har vi i praktiken kopierat en post ur telefonkatalogen till ett annat lagringsmedia, och i annat format. Ungefär som när man gör om en låt från en skiva till mp3-format (eller dylikt) och kopierar till sin mobiltelefon. Således är det rimligt att telefonkatalogstillverkarna får ta ut en avgift på våra mobiltelefoner.

Filofaxavgift. Mobiltelefoner används också för att skriva upp möten och göra minnesanteckningar, vilket är en katastrof för filofaxbranschen som naturligtvis måste få ta ut en avgift.

Kartavgift. När jag vill ta mig någonstans dit jag inte hittar konsulterar jag ibland Google Maps på min telefon. Detta bör karttillverkarna rimligen kompenseras för. Och GPS-tillverkarna också, men de i sin tur måste också kompensera karttillverkarna, så av administrativa skäl vore det smidigaste att ålägga mobiltelefoner med dubbel kartavgift på en gång.

Klockavgift. Jag har inte använt armbandsur sedan förra årtusendet. Okej, det låter längre än det är, men faktum är ändå att mobiltelefonen är min primära klocka. Således är det rimligt att armbandsurstillverkarna får en slant för varje mobiltelefon som säljs. Och när vi ändå är på ämnet klockor så är mobiltelefonen också min väckarklocka, så även väckarklocksindustrin behöver lite allmosor.

Fotoavgift. Det fotograferas en hel del med moderna mobiltelefoner. Jag anser det därför fullkomligt rimligt att kameratillverkarna får ta ut en hundring eller så per såld mobiltelefon. Dessutom lagras det mängder av bilder i såväl mobiltelefoner som på minneskort och hårddiskar, naturligtvis till stor ekonomisk skada för fotografiframkallningsnäringen som därför behöver få ålägga all lagringsmedia med en avgift. Digitaliseringen av fotografering är för övrigt dödendöden för alla som investerat i mörkrum och köpt framkallningsvätskor. En stor avgift till dem, tack, och om de inte alla redan har dött av svält så vill jag snarast se lite speciallagar å deras vägnar.

Tärningsavgift. Det finns en applikation till Android som fungerar som tärning. Man skakar telefonen och en animerad tärning driven av en slumpvalsgenerator sätts i rullning. Detta är naturligtvis ett jättehot mot tärningsindustrin, och då har vi bara sett början i form av sexsidiga tärningar ännu. Tänk när det börjar dyka upp applikationer för T4, T8, T10 och T12 på marknaden. Då är det tack och godnatt för den lukrativa tärningstillverkningen. De nördar som spelar rollspel kommer raskt att överge sina gamla trätärningar och börja slå med mobiltelefoner. Om inte tärningsnäringen får ta del av mobiltelefonförsäljningen så kommer den snart att dö ut, och vem ska då kunna tillverka en kloss och numrera dess sidor? Va!?

Spelavgift. När vi nu är inne på tärningar och rollspel bör det också nämnas att man kan spela spel på sin mobiltelefon, varför både datorspelsbranschen och sällskapsspelsbranschen måste få varsin avgift. Och flipperspelsbranschen förstås.

Och så här kan det fortsätta i all evighet. Mobiltelefoner kan användas som stoppur, filmkamera, dörrstopp, tillhygge, kastvapen (idag skulle inte Crocodile Dundee kasta en konservburk i huvudet på en väskryckare – han skulle sula iväg sin iPhone, så en konservburksavgift vore på sin plats), ficklampa och hundratals andra saker. Faktum är att allt mer av våra internetförehavanden (surfande, chattande och mailkorrespondens) sköts med mobiltelefoner, så datortillverkarna måste förstås ersättas. Och så får man inte glömma att det faktiskt går att ringa till varandra med mobiltelefoner också, något som slår hårt mot operatörer i det fasta nätet. En mobiltelefon som idag kostar fyratusen kronor borde, med alla rimliga avgifter, kosta ungefär åttiotusen istället. Allt enligt Copyswedes logik.

Problemet är då att få kommer att ha råd att köpa en mobiltelefon, och då måste vi ju lägga mobiltelefonavgifter på alla varor som folk köper istället, eller hur? Det låter väl rimligt?

Om det här hade varit en video feedback av Harry Potter, vad hade det rimliga priset då varit? Bilden kommer från http://www.flickr.com/photos/stoic1/ och är CC-licensierad. Tack till coldert som upplyste mig om att det fenomen som bilden visar kallas optical feedback.

Andra bloggar om: copyswede, kassettavgift, kopiering, vansinne, upphovsrätt, piratkopiering, privatkopiering, mobiltelefoner, intressant?

Ja jävlar. Man kan ju inte påstå annat än att det är spännande att bo i ett land där Beatrice Ask är justitieminister. Man vet aldrig vilken rättslig princip som kan monteras ner från en dag till en annan.

Oskuldspresumtionen är tydligen en nagel i ögat på tant Gredelin. Den här gången vill hon avskaffa domstolsprövning och låta åklagaren utdöma lämplig påföljd, för “mildare brott”, förutsatt att alla är överens om händelseförloppet. Det vill säga; brottslingen har erkänt. Detta för att korta ner kötiderna i systemet.

Vad är nästa steg då? Lite utökade befogenheter för polisen så att man lättare kan “komma överens” med brottslingar som är osammarbetsvilliga? Jag har hört att skendränkning är ett utmärkt sätt att komma överens.

Jag tycker att man ska löpa linan ut och ge polisen befogenhet att avliva brottslingen på plats. Om man till exempel påträffar en blatte i en BMW, då vet man ju liksom att han har begått något brott för att kunna anskaffa fordonet. Man kan ju tänka sig att han kanske fifflar med redovisningen i sin pizzeria, eller kanske han langar ännu inte förbjudna droger. Och då vore det väl bra om polisen hade rätt att avliva honom? Ska man verkligen behöva dra igång hela rättsapparaten för så enkla fall? Är det inte bättre att spara den till mer komplicerade fall?

Beträffande det där med ännu inte olagliga droger så är det ett förslag som skickats till lagrådet för granskning, något jag definitivt tycker är onödigt och bara tidsödande. Regimen skiter ju ändå högaktningsfullt i vad lagrådet tycker. Däremot undrar jag hur lång tid det tar innan tant Gredelin kommer på att man borde kunna gripa brottslingar för brott de ännu inte har begått. Hon kanske inte har sett Minority Report ännu. Det tycks som att det de flesta människor ser som varnande dystopi, som 1984, ser andra som inspiration.

Och skulle det hända att nämnde BMW-blatte var oskyldig, vilket ju ändå inte kan bevisas så det kan man bara spekulera i, så måste man ju också fråga sig om det är rimligt att några enstaka oskyldiga ska få stå i vägen för brottsbekämpningen. Man kan ju tänka sig att sig att den som hävdar sin rätt på sätt och vis använder sig själv och sina rättigheter som sköld för att skydda brottslingar. Och skyddande av brottsling är ett brott. Så det vore ju bra då om polisen kunde åka ut och undanröja alla oskyldiga först, liksom. Fast man kan ju inte sätta dem i fängelse för då finns det ingen plats kvar till de grövre brottslingarna sedan, så det är lika bra att avliva alla oskyldiga på en gång. När man tänker efter är nog det för deras eget bästa, för vem vill leva i en värld full av brottslingar? Det är bara en tidsfråga innan de utsätts för en massa brott ändå.

Att hävda att man själv är oskyldig är förresten att förhindra en brottsutredning. Vilket är ett brott. Så därför borde polisen få avliva alla som inte genast erkänner. Och då har vi ju inget problem, för polisen och brottslingen kommer alltid att nå samförstånd kring vad som har hänt, och sedan kan åklagaren snabbt utdöma ett lämligt straff.

Med dylika åtgärder, samt en utökning av principen att snabbt legalisera de brott som eventuellt begås av staten, tror jag att vi skulle kunna få Sverige helt brottslingsfritt under senare halvan av nästa mandatperiod. Förutsatt att inte något otäckt gäng pirater tar plats i riksdagen och där börjar motarbeta brottsbekämpningen. Skulle så ske borde polisen genast få avliva dem också. Och givetvis också de brottslingar som röstar på dem.

Andra bloggar om: tant gredelin, beatrice ask, justitieminister, fail, intressant?

Ingen med någorlunda nätnärvaro (nätvaro?) kan väl ha missat gårdagens politiska lågvattenmärke när justitieminister Beatrice Ask sket i det blå skåpet. Ni vet, det där skåpet där man förvarar de liberala värderingarna.

Tant Gredelin, som hon numera heter, föreslog i en intervju att misstänkta sexköpare skulle få ett brev skickat hem till sig i någon gräll färg, förslagsvis gredelin, så att det skulle bli synligt för alla och envar i familjen. Ett medeltida skamstraff.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Twitter fullkomligt exploderade och både i prasselmedia och i bloggosfären har förslaget sågats grundligt och noggrannt. Därför behöver jag inte göra det själv utan bara hänvisa er vidare.

Den grundligaste sågningen av alla hittar vi förmodligen hos Peter Santesson Wilson som mycket tydligt förklarar att det inte bara rör sig om okunskap och dumhet, utan hänsynslös illvilja.

Skamstraffet som Beatrice Ask vill utsätta den, nota bene, misstänkte för skall inte administreras av ”byborna” i klassisk mening. Nej, vår justitieminister vill att straffet utdelas av familjen. Familjens skam, våndor och avståndstaganden från den utpekade är inte bara en olycklig bieffekt av utpekandet. Det är tvärtom själva syftet. Det är just att slå familjen i spillror som skall utgöra det värsta straffet för offret, värre än en senare eventuell påföljd. Okunnig (föga förvånande) om straffskalan för sexköp, smackar justitieministern att skammen blir ”effektivare än ett par år i fängelse”. Om eventuella barn dras in i skamstraffet är det närmast en fördel, menar Ask.

Santesson Wilson propagerar för att byta ut Tant Gredelin pronto. Det är svårt att säga emot, men med tanke på regimens förda politik är jag rädd att hon kommer att ersättas med Tant Brun. Ur Askan i elden liksom.

Det blir givetvis en del humoristiska reaktioner på sådant här också. Det är väl ett sätt att hantera det kan man tänka. Det tog inte många minuter innan epitetet Tant Gredelin hade spikats, det spekulerades i att börja skicka just gredelina brev, och verkade inte tant en smula torr i munnen vid tillfället?

Själv är jag emellertid inte så chockad och upprörd över det hela. Det här är nämligen ungefär vad jag förväntar mig av Tant Gredelin, vilket i sig är skrämmande. Men titta på hennes meritlista, den talar för sig själv.

Vi talar alltså om en människa som tycker att svensk lag ska gälla svenskar överallt alltid. Som vill drogtesta barn, och struntar blankt i lagrådets invändningar (polisen kommer inte att missbruka lagen eftersom de har viktigare saker att göra). Och som konfronterad med oron att Ipred öppnar för missbruk och utpressning svarade att hon litar på “att de flesta producenter är klokare än så”. Just de två sista exemplen är särskilt talande eftersom det visar på att regimen har en orubblig tilltro till polisens och stora företags hederlighet, alldeles oavsett trackrecord, men ingen som helst förtroende för sina egna medborgare. Liberalt så det förslår.

Och apropå det där med färgkodade brev så funderar jag på om inte man borde skicka fina blå brev till politiker som har slarvat bort sina liberala värderingar. Så att alla kan se vad de har gjort. Det tror jag skulle vara ett värre straff än att bara rösta bort dem. Och om deras barn råkar öppna breven så är det nog bara bra att de får se vilka typer deras föräldrar är.

Skampålen, en modern uppfinning snart i bruk igen. Bilden kommer från Tim Green aka atoach och är CC-licensierad.

Andra bloggar om: tant gredelin, beatrice ask, justitieminister, sexköp, skampåle, skamstraff, plattnackar, intressant?

I den fundamentalt islamistiska regionen Hatu i Pakistan har ett bisarrt lagförslag sett dagens ljus; man vill kriminalisera missfall. Det är en lag vars syfte är att komma åt illegala aborter men kan få konsekvenser långt bortom det eftersom den även kan komma att kriminalisera “vårdslösa handlingar”, alltså sådant som kan öka riskerna för missfall.

Behovet för lagen uppstod då en 17-årig kvinna betalat en man för att misshandla henne till ett missfall, och den nitiska byäldsten insåg att han inte hade något laga stöd för att bestraffa henne. En mer rationellt tänkande människa hade kanske insett att en människa som betalar för att bli misshandlad så illa att hon får missfall är i desperat behov av hjälp, antingen på grund av psykisk ohälsa eller helt enkelt som en följd av samhällets orimliga regler. Men nej, hon ska förstås straffas.

Det är så här det går när man ställer “livets helgd” före allting annat. När bara det faktum att man har en puls räknas, alldeles oavsett livskvalitet. Varför inte helt enkelt låsa in alla kvinnor i madrasserade rum, mata dem med morötter och blåbär och inseminera dem en gång i månaden? Rivna morötter, märk väl, så de inte får några idéer. Allt för att de ska kunna sätta så många nya heliga liv som möjligt till världen.

Ja, och just det; den här lagen är inte på tapeten i någon muslimsk region som heter Hatu i Pakistan, utan i den fundamentalt kristna delstaten Utah i USA. Puh! Då är det ju helt i sin ordning. Kristet kvinnoförtryck är bra.

Andra bloggar om: fundamentalism, islam, kristendom, mormoner, utah, abort, missfall, idioti, intressant?

Det har gått som ett meme de senaste dagarna, Filmfolkets enkät som besvaras av moderaterna Anna König Jerlemyr och Hans Wallmark. Frågorna är naturligtvis ställda till folk som man på förhand vet inte kommer att svara fel, och för säkerhets skull också formulerade på ett sådant sätt att man inte kan svara fel av misstag.

En lång rad bloggare har naturligtvis valt att kommentera och svara på frågorna efter eget huvud, för att liksom balansera upp det hela, och jag tror att det ganska tryggt kan konstateras att Filmfolkets propagandastunt exploderade i ansiktet på dem själva. Jag tänker däremot inte besvara enkäten utan istället skriva en egen och skicka ut till två helt slumpmässigt utvalda personer som råkade bli Thomas Tvivlaren och Emma Opassande. Men alla får förstås svara (jag ser särskilt fram emot Sug-Steffos svar). Enkäten är att betrakta som public domain.

1. Vilket är din bästa nedladdning någonsin?
2. Hur brukar du oftast rösta, har du exempelvis testat något av alla de svenska vårdskolaomsorg-alternativ som klumpat ihop sig i Mittens Rike?
3. Tycker du att rättssäkerhet, budbärarimmunitet och brevhemlighet är viktigare för samhället än att en välmående bransch med en armé av gråterskor får idka utpressning mot barnfamiljer?
4. Hur tycker du att man ska minska konkurrenstrycket från den illegala underhållningskartellen för de legala aktörer som distribuerar kultur via nätet, bland annat på The Pirate Bay?
5. I många europeiska länder fanns en gång i tiden så kallade black rooms där maktens lakejer öppnade och kontrollerade all post. Tycker du att vi ska ha samma regler i Sverige?

Kör hårt!

Andra bloggar om: enkät, filmfolket, piratkopiering, fildelning

Jag åkte upp till Stockholm igår med avsikt att titta till Software Freedom Day och småmingla lite. Till en början var naturligtvis mitt tåg inställt, och nästa avgång några minuter försenad, varför jag kom iväg tjugo senare än jag hade avsett. Jag börjar bli duktigt less på det här. SL verkar köra lite som de vill. Om de inte vill köra din avgång är det otur för dig om du har en tid att passa. Frågan är om inte de kunde slopa pendeltidtabellen helt och ersätta den med Inch’ Allah. Vi har så här många tåg. De går fram och tillbaka hela tiden. Gå ner och ställ dig på perrongen och vänta så kommer det kanske ett tåg snart. Inch’ SL.

Resultatet blev att jag kom fram till Norrmalmstorg kvart i tolv istället för cirka halv tolv som jag hade trott. Nåja, enligt FOSS-kalendern skulle man vara där mellan elva och ett så det var ju ingen katastrof. Förutom att det inte var en käft där när jag kom dit. Snopet. Jag stod där och såg villrådig ut ett tag och sen bestämde jag mig helt enkelt för att hitta på något annat. På vägen till Norrmalmstorg gick jag nämligen förbi Plattan och där höll regimen väckelsemöte så jag bestämde mig för att gå tillbaka och kolla in motståndet.

Jag kan ju inte säga att jag blev imponerad. De stod där, regimens fyra hövdingar, uppradade på en scen med sina påklistrade leenden och skröt om hur väl de klarat av krisen, hur de bekämpat arbetslösheten och bidragspolitik och allt var så bra så bra. Man ägnade avsevärd tid åt att prata om oppositionens politik, vilket jag tycker är lite märkligt. Jan Björklund gjorde ett nummer av att Lars Ohly skulle bli minister i en rödgrön regering och vilken ministerpost skulle han då ha? Finansminister, frågade Björklund retoriskt och “skojade till det” om kommunism. Utrikesminister, frågade han sen, och vitsade vidare om att Ohly inte kan skilja på demokrati och diktatur. Men det kan ni va!?

Man skröt ingenting om det övervakningssamhälle man bygger upp, något som de kommunistiska diktaturer man gärna kladdar ihop Lars Ohly med hade varit stolta över. Man skröt heller inte om att man under den här regeringen jobbar på att avskaffa rättssäkerhet. Är inte det konstigt? Rättssäkerhet är pjosk, och om det är något regimen är emot så är det pjosk. Det ska vara slutdaltat i skolan, slutdaltat med sjuka, slutdaltat med Saab.

Apropå det förresten; är inte Saab-reklamen som går i teve ganska rolig. “När man ser världen ur ett lite annorlunda perspektiv, då bygger man inte bara en bil. Man bygger en Saab.” Jo det vill jag lova att Saab ser världen ur ett “lite annorlunda perspektiv”. Till skillnad från andra behöver de ju inte bygga grejer som går att sälja. Och vem vet; enligt beprövad modell kanske Saab kan börja stämma folk för att de inte köper deras bilar. De måste ju få betaaalt.

Jag sprang ihop med Per Hagwall som jag inte har sett på länge. Han gratulerade till faderskapet, jag önskade hjärtligt lycka till med hans kandidatur till riksdagen. Vi småpratade lite om våra gemensamma förhoppningar och drog vidare.

Ringde Nima som fick komma och rädda mig från ensamheten. Vi slog oss ner och drack kaffe på en närbeläget fik. Det är alltid lika trevligt. Men så här i efterhand önskar jag att jag hade sparat min away from home-dag och åkt in idag istället, ty idag är det mycket roligare saker som händer på Sergels Torg. Idag ska nämligen ett gäng islamistiska stollar demonstrera mot Israel. Och vid sin sida kommer de att ha svenska brunskjortor! Är inte det fantastiskt, så säg? Skäggmongon och mentala kalhyggen i skön harmoni, förenade i sitt hat mot Israel. Och som om inte det vore nog så borde ju även stenkastarvänstern vilja vara med på ett hörn, men frågan är bara vilken sida de ska ställa sig på. För visserligen ogillar de brunskjortor, men de ogillar ju också Israel, och när de ser hur rart förenade islamister och nynazister är så kanske de helt enkelt ansluter i kramkalaset. Det kommer att bli fucking awesome! Och så säger man att politiker saknar helikopterperspektiv.

Det är tur att Israel finns så att andra kan mötas och förenas i sitt hat mot dem. Det är så vi ska bygga världsfred.

Andra bloggar om: politik, sl, software freedom day, alliansen, regimen, regeringen, islamister, nazister, israel, intressant?

Råkade klicka på en länk hos Sagor från livbåten. Fundamentalister är sannerligen tragikomiska. Följande kommer ur hjärnorna hos människor som anser sig vara goda, vidsynta, toleranta kristna. Jag vet inte om jag ska skratta eller kräkas…

Först ut: Betty

Just recently my son Bobby came out to me. I had been worried for awhile. His teachers said most of his grades were slipping and he seemed depressed and withdrawn.

Bobby said he’d been hiding it for awhile because he was afraid I would reject him. I sat him down and told him that I loved him and that God loved him, but that his salvation was in danger if he did not resist his unnatural tempations. I told him how being gay would mean he would live a shorter life, and that if he couldnt change his orientation he could be celibate like most the ex-gays are. He started crying saying something along the lines of “I knew you wouldnt understand! You’re just like everyone else!” before running to his room and slamming the door.

What did I do wrong?

Betty skulle inte förstå och ta till sig om någon förklarade vad hon gjorde fel ändå.

Linda:

I am a bit troubled. I believe my son has a girlfriend, because she left a dirty magazine with men in it under his bed. My son is only 16 and I really don’t think he’s ready to date yet. What’s worse is that he’s sneaking some girl to his room behind my back. I need help, God! I want my son to stop being so secretive!

LALALALABINGOLINGO!

John R7:

I can sum it all up in three words: Evolution is a lie

You can’t sum up shit, John.

Howie R:

[Talking about an eleven year old girl who was raped and then buried alive]

god was sacrificing this child as a way to show others the light. much as he did his own child. what a beautiful gift he has given us.

Exakt vilket ljus visade Gud och för vem?

Det finns alltid en misstanke om att citat och uttryck för dumhet är hittepå, och även om verkligheten ofta överträffar dikten så hoppas jag verkligen att Howie R:s uttalande är ett skämt. Annars betyder det att det finns en extremt sjuk människa bakom signaturen. Såvida han inte har rätt förstås. Det skulle betyda att Gud fanns och var extremt sjuk, vilket vore värre.

En del människor tittar på skräckfilm för att de tycker det är underhållande att bli skrämda. Jag har aldrig förstått det och finner inget nöje i skräckfilm. Däremot är jag road av att läsa dylik smörja, trots att den egentligen är mycket mer skrämmande än film, för de här galningarna finns på riktigt.

För mer skrämmande underhållning, gå till Fundies say the darndest things topp 100. Missa inte den fantastiskt söta beskrivningen av ett samhälle där ateister är majoritet. Precis så var det i min familj när jag växte upp!

Uppdatering: Tydligen passade FSTDT på att flytta precis efter min länkning, och redirect är visst fusk. Har uppdaterat länken nu så den ska funka.

Andra bloggar om: religion, fanatiker, galenskap, kristendom

Guillou är i farten. Igen. Detta har redan kommenterats förtjänstfullt av Emma, Anna, Göran och Isobel, så jag behöver inte göra något stort nummer av det. Guillou har, kort och gott, fel.

Dessutom ljuger han som en häst travar. En gammal och lytt häst som borde ha blivit pålägg för länge sedan förvisso, men ändock. Han ljuger när han påstår att Piratpartiet är uttalat författarfientliga. Visa mig var vi har uttalat denna fientlighet mot författare! Han ljuger om stölder som om ingenting har hänt, trots att han rimligen måste veta bättre. Nog för att karln inte läser den respons som uppstår på nätet när han ger sig ut och trollar, men han har ändå alltid satt en ära i att göra ordentlig research. Antingen har han slutat med det, eller så skiter han i fakta. Jag vet inte vilket som är sorgligast.

Han ljuger dessutom, möjligen oavsiktligt, när han påstår att bokförlagen skulle komma att läggas ner och boktryckeriet upphöra med fri fildelning. Icke! Bokförlag kommer att behövas, därför att det finns människor där som vet hur en bok bör skrivas. De flesta författare behöver troligen i olika stor utsträckning en vägledning. Någon som stryker i det värsta ordbajseriet, någon som vägleder i upplägg och kronologi, någon som korrekturläser, någon som hjälper till med upplägg, sår små frön, kommer med förslag, och framför allt; någon som är din hårdaste kritiker. Behovet av dessa funktioner försvinner inte även om boken i fysisk form skulle försvinna.

Vilket den för övrigt inte gör. Boken är ett urgammalt medium, nästan lika gammal som Jan Guillou, och suddas inte ut i en handvändning. Visserligen finns det en miljövinst i om boken i dess nuvarande form försvinner och ersätts av elektroniska alternativ, men så länge alternativet är att läsa på en monitor är det inte ett alternativ, för de flesta. Förr eller senare får vi dock en bra läsplatta, och då kanske det förändras. Vill Guillou förbjuda det också, av omsorg för tryckerierna?

Guillous skräckscenario är dessutom förljuget i sig, för trots, eller på grund av, fildelningen kommer det hela tiden siffror som visar att bokförsäljningen ökar. Så vad bråkar vi om?

Nej, jag har fått nog av dig Guillou. Du var min stora idol. Min favoritförfattare. Jag drömde om att en dag vara som du, eller åtminstone i närheten. Författa böcker, vara en vass och kunnig debattör, skriva knivskarpa spydiga krönikor. Inte längre. Måtte jag aldrig bli som du!

Jag har redan tidigare beslutat mig för att inte köpa fler Guillouböcker, så jag kan inte sluta mer. Nu tänker jag istället sälja mina – förlåt, Guillous – Guillouböcker. Sedan tänker jag skänka varenda krona från försäljningen till Ipredfonden, eller till Piratpartiet. Jag kommer också att uppmana alla som köper böckerna att sälja dem vidare, och donera pengarna till Ipredfonden. Manuell fildelning helt enkelt, med skillnaden att det faktiskt genererar pengar.

Mata inte trollet! Köp inte fler Guillouböcker. Låt honom ha dem ifred.

Andra bloggar om: jan guillou, fildelning, författare, piratpartiet, intressant?

På veckans sista dag slog hon till igen; Drottningen av Plattnackeutmärkelser, Kejsarinnan utan kläder, Liza Marklund! Hon sopade fullkomligt mattan med allt tänkbart motstånd med sin krönika i Expressen och drar hem sin tredje utmärkelse vilket gör henne unik i Plattnackehistorian (vilket hon redan var i och med att vara den enda som förärats med en dubbelplattnacke). Grattis Liza!

Juryns motivering lyder:
För att med häpnadsväckande brist på research ha lyckats med att i en och samma text åter dra ett löjets skimmer över sig själv och sitt skrå, göra en vän en björntjänst och framställa kinesisk censur som något eftersträvansvärt.

Bakgrunden är alltså att Marklund i en Expressenkrönika åter försöker attackera alla dessa tjuvar som stjäl allt som inte är fastgjutet i berggrunden. I ett försök att spela på tjuvarnas medkänsla och samvete (varför hon nu tror att tjuvar skulle ha något sådant – kan man stjäla samveten?) berättar hon en historia om sin stackars vän Johan. Johan spelar i det jättekända bandet Stockholm Stoner. De är typ hur stora som helst. De har blivit omskrivna i tidningar, spelat i tv och legat på någon topplista. Johan berättar att den där veckan då Stockholm Stoner låg på 13:e plats på listan sålde de 379 exemplar. Marklund konstaterar krasst:

Mer behövs alltså inte för att få en försäljningssuccé i skivbranschen i Sverige, år 2009.

Och det är givetvis alla tjuvars fel. Det kan inte bero på utbudet? På att konkurrensen på listorna består av typ hela Idol-startfältet och Zillah & Totte?

Hursomhelst får inte Stockholm Stoner betaaalt. Och det är tjuvarnas fel, för Johan har minsann tittat runt på fildelningsnätverken och konstaterat åttiotusen nedladdningar. Nå, andra har också tittat runt och inte hittat något från Stockholm Stoner. Alls. Själv nöjde jag mig med att söka på The Pirate Bay och Mininova. Finns det inte på Pirate Bay eller Mininova så finns det praktiskt taget inte i fildelningsvärlden, såvida det inte fildelas i stängda nätverk. Och i så fall betvivlar jag fortfarande starkt siffran åttiotusen, men en intressantare fråga skulle ju dyka upp: vad gör Johan i ett sådant nätverk?

Men Liza har förstås svalt hela storyn utan att dubbelkolla något. Eller skarvat själv. Mönstret känns bekant av någon anledning…

Vidare kan man ju ifrågasätta Stockholm Stoners känsla för affärer. Att i nådens år 2009 skriva ett exklusivt avtal med ett företag så att ens skiva bara finns tillgänglig hos en enda kedja verkar lite… dumt. När i princip alla (på bägge sidor av staketet) som har någon som helst förståelse för de här frågorna efterlyser enklare tjänster och större tillgänglighet för att konkurrera med fildelningen, då väljer Stockholm Stoner att göra det ännu svårare för eventuella kunder. För så gjorde The Eagles. Men Eagles är något mer etablerade, om man säger så.

Liza Marklund hävdar i sin krönika att det här luriga tricket fungerade, att det var det som gav bandet media. Jag tror att förklaringen stavas Mats Ronander. Ronander är nämligen ingen duvunge och om media får pressmeddelanden om Mats Ronanders nya projekt så bör det resultera i en och annan artikel. När Stockholm Stoner recenserats i DN, Dala-demokraten och Smålandsposten refereras de i samtliga fall till som “Stockholm Stoner feat. Mats Ronander”. Det är nämligen bandet fulla namn av allt att döma, medan skivan bara heter Stockholm Stoner. DN nämner förvisso Coop-stuntet men mest för att påpeka att det verkar lite dumt.

Så vad står det då om bandet i dessa recensioner? Tja, DN:s Nils Hansson invänder som sagt mot försöket att kopiera Eagles och AC/DC:s koncept med Wal-mart. I övrigt verkar han inte särskilt imponerad av skivan. Smålandspostens Anders Tapola skriver att “Det är kompetent och snyggt arrrangerat. Men också väldigt blekt, fantasilöst och förutsägbart i en allt för väl väl upptrampad tradition.” Efter en mycket snabb lyssning på Stockholm Stoners myspace-sida är jag benägen att hålla med.

Jon Bergman på Dala-demokraten prickar nog väldigt rätt i sin recension. Jag skulle vilja citera ett längre stycke men eftersom recensionen är liten som…tja, ett längre stycke, så tror jag inte att citaträtten håller. Men låt oss säga att det förekommer ord som “typiskt överproducerad, bredbent tråkrock”. Bergman erkänner också att det finns bra låtar under den sönderpolerade ytan men att det är så fantasilöst att han inte står ut. Mest intressant är dock hans reflektion över att bandet enligt egen utsago vänder sig till en vuxen publik. Bergman instämmer i detta och konstaterar att “ingen under 50 kommer förmodligen lyssna på den här skivan och tycka den är det minsta spännande.”

Nu blir det spännande. För om vi förutsätter att påståendet om åttiotusen nedladdningar trots brist på bevis faktiskt stämmer, då har vi ett problem, eller hur? Eftersom det alltid framhålls att det är ungdomar som fildelar så måste Stockholm Stoner ha siktat in sig på fel publik. De tror att de har gjort en skiva för en publik på 50+ som vill köpa den ihop med blodpuddingen på Coop, men i själva verket diggas de av ungdomar som inte tänker gå till Coop och köpa skivor för att “d é typ pinsamt”. Eller så har åttiotusen tjuvaktiga ungdomar laddat ner skivan och insett att den inte är något de vill ha, varför de inte har köpt den. Eller så är det så att vi har åttiotusen tjuvar på 50+ i landet. Mystiken tätnar.

Allt detta hade Liza Marklund kunnat snoka fram tämligen snabbt med ett par nya uppfinningar såsom dator, internet och google. Men sanningen är att sanningen är något Liza Marklund skiter i. Och Johan, han vill bara ha betalt, oavsett hur det går till. Om Ipred säger han:

Allt som kan stoppa stölderna är bra. Och argumentet att man kan tricksa så att IP-adressen inte syns köper jag inte alls. Massor av bankrånare har rånarluva, men bankrån blir inte mer okej för det.

Det är förstås upp till Johan att tro på vad han vill, men det är både möjligt att dölja en IP-adress och att använda rånarluva. Men när det gäller bankrån så måste man bevisa att det var personen som hade huvan på sig som rånade banken. Ipred-lagen nöjer sig med att låta banken hitta på en summa och skicka kravbrev till ägaren av (den vanligtvis stulna) flyktbilen.

Tre: Internetleverantörerna måste ta fullt ansvar för vad de skickar ut. Om deras bredband används för att stjäla, eller att sprida barnporr, bombrecept eller självmordsreklam så ska de bötfällas. Det går att sätta filter på nätet, kineserna klarar det ju.

Japp. Johan anser väl också då att vägverket bör ta fullt ansvar för att mördare, våldtäksmän och rattfyllon använder deras vägar? Eller? Och det där med att kineserna kan… Kan Kina kan vi! Är det verkligen en devis att eftersträva?

Varför gör du såhär mot din kompis Johan, Liza? Vad för ont har han gjort dig för att du över en natt ska förvandla honom till driftkucku?

Uppdatering: Ulf Hedlund reder ut begreppen. Kurt Uffez har också blivit illegalt fildelat som fan. Roligt.

Andra bloggar om: liza marklund, stockholm stoner, mats ronander, fildelning, ipred, plattnackar, intressant?

Denna vecka går priset kollektivt till Sverigedemokraterna. Anledningen är de otroligt genomtänkta kommentarer från SD:s företrädare, publicerade i Aftonbladet.

Till att börja med berättar Göran Nilsson i Landskrona att:

En zebra som flyttar till Sverige blir ju inte en häst. Alltså kan en arab inte bli svensk, även om han blir svensk medborgare.

För häst är ju en nationalitet. Invånarna i den baltiska staten Hästland kallas hästar. Det vet ju alla. Om Göran istället hade sagt att arab som flyttar till Sverige inte blir en blekfis så hade det varit alldeles sant, självklart och oväsentligt.

Dessutom; om det är något som ska definiera nationalitet så borde det väl rimligen vara medborgarskap? Hur annars? Menar Göran Nilsson att de svenskar som utvandrade till USA på artonhundratalet fortfarande är svenskar? Finns det överhuvudtaget amerikaner, utöver de urinvånare som undvek att utrotas av immigranter när den amerikanska kontinenten koloniserades?

På frågan om en person som är född i ett annat land kan bli svensk svarar Harald Lind i Hässleholm:

Nej, inte om det är en muslim eller en afrikan. Ja om det är en dansk, en finne eller­ en norrman.

Aha! Så en åsna kan lyckas med det som är omöjligt för en zebra – nämligen att bli en häst! Det innebär ju i så fall att det finns hopp även för Harald.

Kjell Malmgren, som sitter i kommunfullmäktige i Landskrona, anser att om man som invandrare vill bli svensk så finns det vissa krav som behöver uppfyllas. I grunden håller jag faktiskt med honom – jag har aldrig förstått varför det skulle vara fel att avkräva till exempel grundläggande kunskaper i det språk som talas i landet man vill bli medborgare i. Notera nu att vi pratar om medborgarskap, inte uppehållstillstånd. Kjelle har dock andra krav än språkkunskaper:

De ska godta vår religion och våra lagar och bestämmelser. Gör de inte det ska de utvisas. Jag är inte främlingsfientlig men jag vill ha ordning och reda i Sverige.

I Sverige råder religionsfrihet och vi har ingen statsreligion. Staten och kyrkan är officiellt separerade. Det finns helt enkelt ingen “vår” religion att ta till sig. Vidare är det intressant att Kjell Malmgren vill utvisa den som inte uppfyller dessa krav. Med “bli svensk” menar han alltså “förtjäna ynnesten att bo i landet Sverige”. Det torde innebära att vi är rätt många som måste sticka. Jag menar, jag är förvisso svensk (eller häst) så långt tillbaka jag känner till. Mina förfäder har alltid bott i stallet. Men jag skiter i religion och med tanke på att undersökningar visar på att uppemot så många som 85% av befolkningen kan kategoriseras ateister eller agnostiker torde det bli rätt öde när Malmgrens utrensningar är klara.

Och då har vi inte ens snuddat vid det där med lagar och regler. Fildelare måste väck förstås. Fortkörare, felparkerare, tv-licensskolkare… Vi kan inte ha pack som så uppenbart inte godtar lagar och regler i landet! Hur är det med den saken inom Sverigedemokraterna förresten?

Ovanstående är alltså de svar Aftonbladet fick när de frågade kommunpolitiker vad de tycker, och detta trots att partisekreterare Björn Söder skickat ut ett mail som stöd så att de skulle veta vad de skulle tycka och svara. Undrar hur det hade gått annars.

Andra bloggar om: sverigedemokraterna, sd, plattnackar, intressant?