Skip to content

Enligt Min Humla Posts

Marknadsekonomi

Det pågår en ständig handel därute. En handel som jag inte hade en aning om förrän jag blev yrkeschaufför. En handel som ni andra aldrig ser.

Igår bytte jag ett par tidningar mot en glass. För ett par dagar sen blev jag bjuden på ett nybakt wienerbröd, och bjöd igen genom att lägga en tidning extra i lådan dagen efter. Och den här typen av byteshandel pågår överallt. Tidningar mot bröd, bröd mot glass, glass mot… ja, vad som finns i nästa lastbil. Rostig spik mot en cykelpump.

Marknadsekonomi i sin renaste form. Tillgång och efterfrågan, utan inblandning av någon valuta. Det är ganska charmigt.

Och jag borde kanske ha några moraliska betänkligheter, men det har jag inte. Dels för att man alltid får räkna med ett visst svinn, och dels för att de tidningar jag ger bort är mina egna. Tre exemplar av varje tidning är dokumenterade som ”arbetsexemplar” och dem gör jag som jag vill med.

Huruvida glasskillen har några arbetsex skiter jag högaktningsfullt i.

Varning!

Gårdagens utbrott inträffade vid tunnelbanestationen i Ropsten.

Orsak: Följande skrivna meddelande vid spärrarna.

Passera spärrarna gående!

Hur annars!? Om jag kan köra en moonwalk igenom eller dansa limbo under spärrarna så får jag alltså inte det?

Orsaken är säkerligen att folk har dundrat in i spärrarna med skateboard eller sprungit in i dem i för hög fart, och så har det tagit tvärstopp. Jamen så skyll er själva då.

Jag börjar undra om inte mänskligheten till slut kommer att ta kål på sig själv genom nån sorts bakvänd darwinism. Det är nämligen inte de starkaste som överlever längre, eftersom vi med hjälp av skyltar som ovanstående utplånar det naturliga urvalet.

Man ska inte behöva skriva i instruktionsböcker att man inte ska föra in fingrar eller andra kroppsdelar under gräsklipparen när den är igång. Det ska man kunna räkna ut själv. Äger man inte självbevarelsedrift nog att lista ut det, ja då ska man kanske inte ha några fingrar heller. Och jo, jag vet att dylika varningstexter ofta har sitt ursprung i ett helt absurt amerikanskt rättsväsende där du kan stämma vem som helst för vad som helst. Det är alltså gräsklippartillverkarens fel att du har förlorat ett finger om det inte uttryckligen står att fingrar lämpligen hålls borta från saxarna. I USA kan du stämma någon för att du är en idiot. Eller så kan du kallt kalkylera på det och komma fram till att vänster lillfinger kan vara värt ett par miljoner.

Som nån skrev:

Problemet med USA är dumhet. Inte för att jag tycker att det ska vara olagligt, men varför inte bara avlägsna alla varningstexter och låta problemet lösa sig självt?

Vi är inte långt efter. Spärrarna i Ropsten tyder på det.

Varning!

Gårdagens utbrott inträffade vid tunnelbanestationen i Ropsten.
Orsak: Följande skrivna meddelande vid spärrarna.

Passera spärrarna gående!

Hur annars!? Om jag kan köra en moonwalk igenom eller dansa limbo under spärrarna så får jag alltså inte det?

Orsaken är säkerligen att folk har dundrat in i spärrarna med skateboard eller sprungit in i dem i för hög fart, och så har det tagit tvärstopp. Jamen så skyll er själva då.

Jag börjar undra om inte mänskligheten till slut kommer att ta kål på sig själv genom nån sorts bakvänd darwinism. Det är nämligen inte de starkaste som överlever längre, eftersom vi med hjälp av skyltar som ovanstående utplånar det naturliga urvalet.

Man ska inte behöva skriva i instruktionsböcker att man inte ska föra in fingrar eller andra kroppsdelar under gräsklipparen när den är igång. Det ska man kunna räkna ut själv. Äger man inte självbevarelsedrift nog att lista ut det, ja då ska man kanske inte ha några fingrar heller. Och jo, jag vet att dylika varningstexter ofta har sitt ursprung i ett helt absurt amerikanskt rättsväsende där du kan stämma vem som helst för vad som helst. Det är alltså gräsklippartillverkarens fel att du har förlorat ett finger om det inte uttryckligen står att fingrar lämpligen hålls borta från saxarna. I USA kan du stämma någon för att du är en idiot. Eller så kan du kallt kalkylera på det och komma fram till att vänster lillfinger kan vara värt ett par miljoner.

Som nån skrev:

Problemet med USA är dumhet. Inte för att jag tycker att det ska vara olagligt, men varför inte bara avlägsna alla varningstexter och låta problemet lösa sig självt?

Vi är inte långt efter. Spärrarna i Ropsten tyder på det.

Fångvård

Svenska fångar har det för bra. Hur kan det annars komma sig att de tror sig sitta i position att förhandla?

Igår kväll var det dags igen. Den här gången på Gävlefängelset. Ett gäng fångar på en motivationsavdelning (just ”motivationsavdelning låter olycksbådande – är det den där delen av fängelset där man slår fångarna i hålfötterna med käppar eller misshandlar dem med slangar?) tog några vårdare/väktare som gisslan, men släppte dem senare. Fler fångar anslöt och det hela mynnade ut i ett regelrätt upplopp där man slog sönder övervakningsutrustning och försökte bryta sig ut.

Då skickade polisen in det tunga gardet: Förhandlare!
Varför? Vad har fångar att förhandla om när gisslan är släppt? Varför inte bara slå en järnring runt anstalten och leverera övermaktens villkor:

”När ni har lugnat ner er och snällt återvänt till era celler så kanske ni får mat igen.”

Apropå fångar och mat så hotade fångarna på Hall här i Södertälje med en hungerstrejk för ett tag sen.
Anledning: Man tog ifrån dem vikterna på gymet. Och då hotade alltså fångarna med hungerstrejk!

Jaha? Och? Låt dem svälta sig själva då. Samhället spar pengar och, let’s face it, det är ju inte direkt begåvningsreserven som stryker med.

Interner ska inte ha några vikter på gymet. Av flera skäl:

  • Vikter kan användas som vapen.
  • Vi vanliga skötsamma medborgare får betala för att träna; varför ska brottslingar träna gratis?
  • Muskelbyggandet i fängelser underblåser den machokultur som fångvården försöker skrubba bort.
  • Det ska inte vara roligt att sitta inne.

Just det sistnämnda verkar vara den punkt som svenska interner har bommat. Det ska inte vara roligt. Det är själva vitsen med straff.

Biltjuvar från öst skrattar åt svensk fångvård. Antingen lyckas de sno med sig en bil hem och tjäna bra med pengar på det, eller så åker de in på ett halvdant hotell. Det är vad jänkarna brukar kalla en win-win situation.

Bara det att det heter fångvård borde säga oss nåt…

Fångvård

Svenska fångar har det för bra. Hur kan det annars komma sig att de tror sig sitta i position att förhandla?

Igår kväll var det dags igen. Den här gången på Gävlefängelset. Ett gäng fångar på en motivationsavdelning (just ”motivationsavdelning låter olycksbådande – är det den där delen av fängelset där man slår fångarna i hålfötterna med käppar eller misshandlar dem med slangar?) tog några vårdare/väktare som gisslan, men släppte dem senare. Fler fångar anslöt och det hela mynnade ut i ett regelrätt upplopp där man slog sönder övervakningsutrustning och försökte bryta sig ut.

Då skickade polisen in det tunga gardet: Förhandlare!
Varför? Vad har fångar att förhandla om när gisslan är släppt? Varför inte bara slå en järnring runt anstalten och leverera övermaktens villkor:

”När ni har lugnat ner er och snällt återvänt till era celler så kanske ni får mat igen.”

Apropå fångar och mat så hotade fångarna på Hall här i Södertälje med en hungerstrejk för ett tag sen.
Anledning: Man tog ifrån dem vikterna på gymet. Och då hotade alltså fångarna med hungerstrejk!

Jaha? Och? Låt dem svälta sig själva då. Samhället spar pengar och, let’s face it, det är ju inte direkt begåvningsreserven som stryker med.

Interner ska inte ha några vikter på gymet. Av flera skäl:

  • Vikter kan användas som vapen.
  • Vi vanliga skötsamma medborgare får betala för att träna; varför ska brottslingar träna gratis?
  • Muskelbyggandet i fängelser underblåser den machokultur som fångvården försöker skrubba bort.
  • Det ska inte vara roligt att sitta inne.

Just det sistnämnda verkar vara den punkt som svenska interner har bommat. Det ska inte vara roligt. Det är själva vitsen med straff.

Biltjuvar från öst skrattar åt svensk fångvård. Antingen lyckas de sno med sig en bil hem och tjäna bra med pengar på det, eller så åker de in på ett halvdant hotell. Det är vad jänkarna brukar kalla en win-win situation.

Bara det att det heter fångvård borde säga oss nåt…

Trista svenskar

Vad i helvete!?
Tyska IKEA har gjort en serie reklamsnuttar kring temat ”svensk midsommar”. Uppenbart överdrivet och humoristiskt, det kan inte ha undgått någon. Utom IKEAs svenska kontor möjligen, eftersom de nu tvingat tyska IKEA att dra tillbaka filmerna med motiveringen ”Vi tycker inte att den representerar varken Ikea eller Sverige”.

Allvarligt talat: Vi får driva med andra (i synnerhet tyskar!) men de får inte driva med oss, är det det som är regeln nu? Som en vän skrev: ”Jag tycker nog att det hade känts bättre att tillhöra ett folk som släpper loss i hedonistisk galenskap vid midsommar än att tillhöra ett folk av humorlösa, politiskt korrekta torrbollar.”

De här filmerna är bland de roligaste jag sett. Och så säger de att tyskar inte har nån humor.

Gemenskap

När man är yrkeschaufför, som jag är sen en knapp vecka tillbaka, så händer det märkliga saker runt om en ute i trafiken. Mystiska fenomen som man aldrig har upplevt tidigare.

Folk makar på sig, lämnar luckor åt dig, har överseende med att du parkerar som ett jävla stolpskott och blockerar all asfalterad yta inom synhåll.

I synnerhet andra yrkeschaufförer är ytterst hjälpsamma och lämnar företräde åt dig där det egentligen är du som ska lämna företräde, bara för att du ska få komma ut nån gång. Man är med i gemenskapen.

Nu vill jag bara ha ett coolt handle också.

Om man skulle…

Skriva här lite oftare kanske.

Man måste ju inte spotta ur sig aplånga krönikor varje gång. Jag kanske ska göra en Skugge och skriva ”bajs bajs” några gånger om dagen.

De Svarta Katternas Konspiration

Svarta katter ogillar folk som sover. Åtminstone ogillar de att jag sover.

Jag har gnällt förr om hur Busen gör allt för att väcka mig om nätterna, men faktiskt brukar jag få vara ifred när Drottningen jobbar natt. Han har väl lärt sig att när hon är borta på natten så är det hon som ger djuren mat på morgonen när hon kommer hem.

Men inatt vaknade jag. Av mig själv. Uträttade ett ärende på avträdet, insåg att jag var vrålhungrig, gjorde smörgås. Busen gick i vanlig ordning framför och nickade i riktning mot köket, och Manda skrek som en besatt. Inget konstigt i det. Jag är van att sparka mig fram på morgonen. Tricket är att inte lyfta fötterna från golvet, för då kommer man att trampa på en katt, snubbla och bryta nacken. Ibland undrar jag om katter har någon självbevarelsedrift.

Hur som helst. Efter att ha mumsat i mig min smörgås framför datorn kröp jag tillbaka ner i sängen, och då började De Svarta Katternas Konspiration.

Busen och Manda for runt som två oljade blixtar i lägenheten. Manda kan tydligen inte dra in klorna och har för vana att stå och spinna på stället innan hon kommer iväg. Hon gör rätt schyssta bredställ i kurvorna också, och det låter en hel del. Busen är inte fullt lika explosiv, men han har istället kommit på att det är förbannat irriterande om han hoppar upp i soffan och springer lite i den, ner på golvet, upp igen och tillbaka. Han ser lite ut som en järv när han hoppar omkring. Det hela ackompanjeras av Pontus som strimlar en kartong.

På nåt sätt lyckades jag ändå slumra till. Tror jag. Jag måste ha somnat för jag vaknade med ett ryck av att Busen stoppade sina morrhår i min näsa. Kastade ner katten på golvet (och han studsade genast vidare och bet Manda, förstås) och började sväva bort mot drömmarnas horisont. Ljuden blir allt avlägsnare, men så dyker det upp ett som obarmhärtigt suger mig tillbaka mot verkligheten:

pip – – – pip – – – pip – – – pip – – – pip – –

Manda!
Jodå. Jag slår upp ögonen, och ser Manda sittandes på Drottningens tangentbord, med en oförstående min à la blondin på bilverkstaden.

pip – – – pip – – – pip – – – pip – – – pip – –

”Manda! Gå ner därifrån!”

pip – – – pip – – – pip – – – pip – – – pip – –

”Manda, ditt jävla odjur, gå ner!”

pip – – – pip – – – pip – – – pip – – – pip – –

”Ska jag kasta nåt på dig?”

pip – – – pip – – – pip – – – pip – – – pip – –

Jag hytter med fjärrkontrollen, och det enda som händer är att Gråkatt flyger upp ur soffan i tron att jag ska slå honom. För det gör jag jämt. Utan någon som helst anledning. Manda ser fortfarande oförstående ut, möjligen undrar hon var det irriterande pipandet kommer från. När jag kastar av mig täcket för att gå upp går det dock upp ett ljus och hon hoppar ner, förvånande nog utan att dra med sig någonting, lägger av en rivstart på parketten och försvinner med ett bredställ ut i hallen.

Jag drar täcket över huvudet och muttrar något om svarta katter, häxor och helvete och då hoppar Pontus upp i sängen och tycker att han ska ligga på min kudde, så han ställer sig praktiskt taget på mitt huvud, vrider och vänder och försöker tränga bort mig. Jag är starkare så jag knuffar honom därifrån. Jag får ett förnärmat mjau som svar och sen hoppar han ur sängen och återgår till att strimla kartong istället, och jag återgår till mitt muttrande om svarta katter, häxor och helvete, och i den sinnesstämningen lyckas jag slutligen somna.

Sista maj

Den 31:a maj 2005 går till historien som en mörk dag. En dag då ett par olyckliga beslut trädde i kraft.

Rökförbud
Jag har skrivit om det förut, så att gå igenom min ståndpunkt en gång till vore att bli långrandig. Jag nöjer mig med att än en gång understryka att jag föredrar påbud framför förbud och att då över 80% av befolkningen är icke-rökare så borde det enligt all rimlig logik finnas en jättemarknad för rökfria kaféer och krogar. Argument som ”många feströker” är faktiskt riktigt uruselt då det visar på att en icke försumbar del av icke-rökarna också anser att alkohol och tobaksrök är en trevlig kombination.

Definitiv nedsläckning av Barsebäck
Återigen ett felbeslut. Att genomföra ett beslut som fattades efter en folkomröstning för 25 år sen är fel. Fel därför att behovet ser så annorlunda ut idag. Skillnaden mellan 1980 och 2005 är gigantisk. Utvecklingen går så fort att vad som helst hinner bli inaktuellt på 25 år. Inte minst energibehovet.

Att man sköt avvecklandet av kärnkraften på framtiden berodde på att man ville ge sig själva tid att hitta en alternativ energikälla. Vi har inte hittat någon sån. Vi har säkert inte letat så noga heller. Vår alternativa energikälla nu är skitig kolkraft från Tyskland, Polen, Baltikum och så vidare. Och kärnkraft från öst också för den delen, och det är det märkligaste av allt; om kärnkraft är så otäckt, borde vi inte vilja kontrollera den själva, istället för att överlåta det till nån suput i Ryssland? Trots allt, svenska kärnkraftverk är säkrare än de flesta andra.

Det riktigt tjusiga i kråksången är att svenska politiker är så duktiga på att tala om att miljö är ett globalt problem. Sen köper vi smutsig kolkraft utifrån medan vi slår oss för bröstet och talar om så duktiga vi är som inte har så stora utsläpp. Fast befolkningen får betala lite extra för att röken ska släppas ut på andra sidan av en linje på en karta, och kanske ta en dag extra eller två för att finna deras lungor.

Kärnkraften är ren. Det är den renaste energikälla vi hittat hittills. Dessutom är den effektiv. Vindkraft och solkraft är hittills alltför ineffektivt, och vattenkraften är miljöförstöring på hög nivå. Kol ska vi inte ens prata om.

Det här är en felsatsning. Istället för att lägga pengar på att köpa el utifrån (och att lägga ner Barsebäck är inte gratis heller) så borde vi ha satsat på att utveckla kärnkraften. Den kan göras ännu effektivare och ännu säkrare.

Och vid nästa månadsskifte träder en ny lag gällande fildelning i kraft.
Tidigare har det bara varit förbjudet att sprida. Nu är det även olagligt att ladda ner. Skillnaden är nog egentligen hårfin då all nedladdning förutsätter att någon sprider, och det stora flertalet av de som använder fildelningsprogram såsom Kazaa och DC++ också deltar i spridandet av det de just laddat ner. Men ändå; det blir skillnad. Framför allt som bevisbördan blir annorlunda.

Jag tycker att det är skit, ärligt talat. Fildelandet har givit makten tillbaka till konsumenterna. Strängare lagstiftning och Antipiratbyrån gynnar inte upphovsmännen, utan skivbolagen. Skivbolag som skor sig på andras talang. Så Sony, EMI, MCA, BMG och allt vad de heter går miste om några miljoner. Bu-fucking-hu. En hel del av de mindre skivbolagen är för fildelningen eftersom de inser att det är gratis reklam. Laddar man hem något man gillar kanske man köper skivan, kommer på en konsert, köper en t-shirt eller vad som helst. Utan att skivbolaget behövt lägga ner pengar och energi på att konkurrera om utrymme i mainstreamradio.

Och i slutänden är det så här enkelt: Skivor är för dyra. Åt helvete för dyra. Det är såna oerhörda marginaler pålagda jämfört med vad det kostar att göra en cd. En stor del av det beror på mellanhänder. Mellanhänder som skivbolagen kunde ha kringgått genom att utnyttja teknologin istället för att polera sina flintar och sportbilar. När de väl vaknade upp och började sälja musik online var det försent, och så tar de fortfarande hutlöst betalt för nedladdning av ett album, som inte ens tryckts på skiva.

Skyll er själva!