Hoppa till innehåll →

Katter och krukväxter

Drottningen och jag tog en långpromenad igår. Vi begav oss till nåt shoppingområde här i Södertälje. OnOff och deras ständiga följeslagare Siba och Elgiganten har butiker där t ex. Liksom Jysk, nån trädgårdshandel och nåt mer.

Kan någon förresten förklara för mig varför OnOff, Siba och Elgiganten alltid har sina butiker bredvid varandra? För att stjäla varandras kunder, visst, men vore det inte bättre för t ex Siba att flytta därifrån och låta OnOff och Elgiganten slåss själva medan de har sina kunder ifred någon annanstans? Som det är nu så räcker det att gå in i en butik. Priserna och utbudet är nästan identiskt på nästa ställe, förutom att OnOff envisas med att använda fyror och sexor som slutsiffra på sina priser, till skillnad från andras mer traditionella femmor, åttor och nior.

Nåväl. Målet den här gången var egentligen Jysk. Emellertid gick vi först in på OnOff och tittade på saker jag vill ha men inte har pengar till även om det ligger i en rimlig prisklass för närvarande. Jag behöver nämligen en ny mobiltelefon.

Jysk var det ja. Drottningen ville ha en bäddmadrass, och Jysk skryter om sängdagar. Bäddmadrasser i rätt storlek lyste med sin frånvaro. En skylt förkunnade:

Om önskad storlek inte finns på hyllan, kontakta personalen. Fler storlekar finns på lagret.

Eller nåt sånt åtminstone. Personalen lyste också med sin frånvaro. Till slut kom det dock en tjej gående men hon fick syn på en man i medelåldern som såg ut att vara god för betydligt mer än oss, och dessutom tittade han på sängar så det är klart att han gick före. Hon frågade om han behövde hjälp, han svarade att han hade pratat med en kille som skulle kolla upp vad det nu var åt honom. Här tycker man att hon kunde ha släppt honom och gått vidare. Icke! Istället såg hon till att få veta vad han ville ha och sen försvann hon ut på lagret. Strax därpå dök den där killen, som mannen hade refererat till, upp. Mannen upplyste honom då att han satt tjejen på fallet istället, men han fortsatte klämma mannen på upplysningar och försvann sen ut på lagret han med.

Den medelåldersmannen tyckte säkert att Jysk var ett utmärkt ställe att handla på. Två personal på en kund. Vilken service! Jag som stod bredvid tyckte inte riktigt likadant, eftersom det uppenbarligen inte fanns fler än just de två personal som slösades bort på den veliga karln. Varför kunde inte en av dem bara släppa det och ta sig an en annan kund? De ville väl ha säljet bägge två antar jag. Provision.

Till slut kom dock killen lommande ut och undrade om han kunde hjälpa oss. Drottningen efterlyste sin madrass. Den var slut, kunde han tala om på rak arm. Så mycket för väntandet.

Istället gick vi till trädgårdshandeln så Drottningen fick trösthandla lite blommor. Bl a inhandlades en kruka kattgräs åt Gråkatt. Han är lite knäpp och han älskar att smaska i sig både blommor och sallad. Det är gott.

Han såg inte fullt så uppspelt ut som han brukar när det vankas ”sallad”. Han såg mer skeptisk ut, ungefär som ”får jag verkligen äta den här?”. När han väl insåg att han fick det började han smaska för glatta livet. Emellanåt såg han ut att vara millimeter från att spy ur sig inälvorna, men sen konstaterade han bara att ”inte den här gången” och fortsatte smaska gräs.

Det riktigt roliga började imorse. Jag tror att jag vaknade av att en katt kräktes (det låter en del, let me tell you) men jag är inte säker. Säker är jag däremot på att när jag precis var på väg att somna igen så hörde jag en katt som knaprade blomma. Detta i kombination med knarrande i soffan sa mig att det inte var kattgräset man åt på, utan en blomma som står på datorn och som inte är tänkt att bli tillfälligt kattmaginehåll för senare uppkastning. Såklart var det Busen som knaprade. Jag fick tag i blomsprutan (hädanefter refererad till som ”skjuten”) och skjöt efter honom. Han brydde sig inte. De andra katterna lägger nästan bokstavligen benen på ryggen bara man sträcker sig efter skjuten. Inte Busen. Han skulle äta. Så jag sköt efter honom igen, och igen, och träffade ett par gånger också. Efter fyra, fem vattenstrålar slet han helt sonika ner blomman på golvet för att få knapra lite mer ostört. Jag studsade ur sängen och jagade honom ut i köket med skjuten. Han flyttade sig mer för jävlas än för att det är obehagligt att bli blöt tror jag.

Tillbaka i sängen. Blundar. Känner hur jag håller på att somna. Och så hör jag hur Busen är på blomman igen. Hittar skjuten, skriker åt honom. Den här gången ger han sig. Jag lägger mig tillrätta. Blundar. Känner hur jag håller på att somna. Busen! Den här gången fick jag jaga honom igen för han skulle inte släppa blomman frivilligt. Fyra eller fem gånger upprepades proceduren, och däremellan hörde jag nån kräkas också. Sista gången slängde jag in honom i badrummet och stängde dörren så att jag skulle kunna sova en stund.

Jag tror att jag lyckades slumra till en kort sekvens innan jag vaknade av att Pontus kräktes på mattan. Vid det här laget var jag så less att jag inte brydde mig. Drottningen vaknade däremot och började styra upp saker. Hon torkade kackor och jag dammsög. Jag tror att det allt som allt var nio spyor av varierande storlek runt om i lägenheten att ta reda på.

Jag släppte ut Busen. Han såg inte ut att skämmas nämnvärt. Han satt på toalettstolen och när jag öppnade dörren gav han mig en hastig blick som betydde ”redan?” och sen knatade han iväg. Jag gick ut i köket och fixade te. Drottningen kom efter och hämtade sin kopp. På den korta stunden passade Busen på att attackera blomman igen. Drottningen ertappade honom på bar gärning, och antagligen blev han rädd eller åtminstone överraskad och glömde att öppna munnen när han hoppade ner från soffans ryggstöd.

Resultatet? Soffan full med jord. Busen sittandes i hörnet och tvättar sig, aningen irriterad över att han blev smutsig. Jävla människor att skrämmas! Drottningen gjorde en kringgående manöver runt bordet. I sista sekunden uppfattade han vad som höll på att hända och sprang några nonchalanta steg åt sidan. Där fångade jag in honom och överlämnade honom i Drottningens nåd. Nu sitter han i badrummet igen, dyngsur. Han har nämligen fått bada. Möjligen ser han lite förorättad ut. Besvärad kanske. Skamsen? Inte Busen.

Krukväxter gör sig kanske bäst i trädgårdshandeln ändå. Krukväxterna som arbetar på Jysk ger jag inte mycket för, och tilltufsade i soffan eller på golvet ser de inte heller nåt vidare ut. Katter sägs vara intelligenta men frågan är om inte krukväxter just nu rankas som smartare än både katter och Jysk-anställda…

Publicerat i Gamla humlan

%d bloggare gillar detta: