Hoppa till innehåll →

Månad: maj 2007

Luftslottet som sprängdes

Nu har jag plöjt igenom även den tredje delen i Millenium-serien och även den här delen motsvarade alla förväntningar. Liksom i tidigare böcker uppvisar Stieg Larsson en mästerlig förmåga att spinna ihop en fin väv av massor av trådar. Jag förstår inte riktigt hur han får ihop det, men det får han.

Rent berättartekniskt har den här boken ett lite annat upplägg då den inte håller sig särskilt strikt till att berättas ur enstaka personers perspektiv. Här växlas ganska friskt, men så är boken mer en politisk thriller än en deckare, och i den genren är den tekniken vanligare, ibland rent av nödvändig helt enkelt för att det finns så många olika intressen som behöver redovisas för läsaren.

Ska jag klaga på något, vilket verkar onödigt, så skulle det vara att boken inte innehåller lika mycket Lisbeth som jag skulle vilja. Å andra sidan kan jag förmodligen inte få tillräckligt av henne. I övrigt hänvisar jag till tidigare recensioner av Stieg Larssons böcker istället för att upprepa mig.

Det känns vemodigt att det är över nu. Visst kan man sätta ett visst hopp till att det manus det ryktas om finns i Stieg Larssons dator är tillräckligt detaljerat för att räcka till en bok till, och att alla intressenter kan komma överens, men risken är väl stor att det snarare blir en bok av ett alltför ofärdigt manus, och därmed en besvikelse. Man kan ju förstås sätta ett fåfängt hopp till att Stieg Larsson inte alls är död utan att det hela var ett PR-trick och att han i själva verket sitter på en ö nånstans och skriver fler böcker tillsammans med Elvis, Loch Ness-odjuret och Lost-gänget.

Ja, sen står det väl inte på förrän det blir film av böckerna heller. Ska vi gissa på Micke Persbrandt som Mikael Blomkvist, Tuva Novotny som Lisbeth Salander och Helena Bergström som Erika Berger? Inte för att de vore rätt för rollerna alltså, utan för att det är de som får alla roller i Stora Svenska Filmer. Jag vill inte se den filmen. Faktum är att jag nog inte vill se en filmatisering alls, helt enkelt för att jag betvivlar att någon kan göra Lisbeth Salander rättvisa. Hon är bättre i mitt huvud än hon någonsin kan bli på en tv-skärm.

Tack för böckerna, Stieg. Vila i frid.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

18 kommentarer

Ska vi göra väskor av barnarbetare?

Magnus Betnér frågar hur det kommer sig att folk engagerar sig i att man gör väskor av hundar i Asien, men skiter i att det är en fyraåring som syr väskjäveln. (Filmklipp längre ned) Följdfrågan är: Ska vi göra väskor av barnarbetare innan nån bryr sig?

Enligt Min Humla skickade frågan vidare till Sveriges politiska partier, och fick följande svar:

Centern: Om barnarbetarna själva vill bli väskor så ska de självklart ha rätt att bli det.

Moderaterna: Om det finns en marknad för barnarbetarväskor.

Folkpartiet: Vi tycker att man bör göra väskor av barn som inte uppför sig i skolan.

Kristdemokraterna: Absolut! Att göra väskor av barn är ett mycket bättre alternativ än abort. Abort är en synd.

Socialdemokraterna: Inga-Britt Ahlenius har i samtal med regeringen uttryckt ett önskemål om ett annat uppdrag.

Vänsterpartiet: Nej. Det kommer bara att vara höginkomsttagare som har råd med dylika väskor, och det är orättvist.

Miljöpartiet: Ja. Barnarbetare är inte utrotningshotade och dessutom ekologiskt avlade.

Feministiskt Initiativ: Både väskor och barn är ett uttryck för det patriarkala förtrycket!

Nationaldemokraterna: Bara etniskt svenska väskor, tack.

Sverigedemokraterna: ÖÖÖÖH!


Andra bloggar om: , , ,

4 kommentarer

Barbarer är fiender, fiender är barbarer

Romarriket är en historiens mest vidsträckta och imponerande imperier. Under sin storhetstid styrde romarna hela den kända världen, och den okända världen bestod av akterseglade stammar som inte var av intresse. Romarna civiliserade Europa. Åtminstone vill de gärna att vi ska tro det. Kom ihåg att vinnarna skriver historieböckerna, och sällan gör det objektivt.

Anledningen till att vi vet så mycket om just romarna är, förutom att de var ena jävlar på att bre ut sig och bygga prylar som vi än idag kan gräva upp, att de tecknade ner sin historia. Romarna var de första att begagna sig av krigskorrespondenter. De hade helt enkelt skrivare med sig som tecknade ner hur modigt och disciplinerat de romerska soldaterna besegrade diverse oorganiserade och smutsiga barbarer. Därför vet vi inte bara massor om just romarna, utan även om dessa smutsiga barbarer. Kelter till exempel.

Problemet är förstås att romarna, lika lite som andra krigförande stater, var intresserade av att ge en objektiv bild av verkligheten. Tvärtom. Dels ville man förstås framhålla den egna kulturens såväl som den egna härförarens storhet, men det bör också redan på den tiden ha funnits ett intresse av att förminska och barbarisera andra kulturer i det egna folkets ögon. Ju mer primitiv motståndare desto lättare att moraliskt försvara dödandet.

Därför kan vi inte lita på romarnas beskrivning av deras samtid och deras grannar. Arkeologiska utgrävningar börjar gradvis utmana den bild romarna nedtecknade. Kelterna var inte smutsiga barbarer. Även kelterna var en tämligen högstående kultur. Inte dominerande på samma sätt som romarna eftersom kelterna inte hade ett magnetiskt centrum som Rom, men vidsträckt och utvecklat. Kelterna utvecklade en kalender långt mer avancerad och precis än romarnas tämligen värdelösa dito. Kelterna byggde Europas första vägar. Alla vägar bar alltså inte ursprungligen till Rom.

Det är en utspridd vanföreställning att kelterna enbart var krigare vars eventuella rikedomar antingen var krigsbyten eller lön för att de ställde upp som legosoldater. I själva verket ägnade sig kelterna åt handel. Dels mellan olika keltiska städer över hela Europa, men också med folk i Afrika och Asien. Och med Rom. Och kelternas rikedomar kom sig till stor del av att de var skickliga på att bryta metall. Nyligen har man dessutom upptäckt att kelterna bokstavligen satt på en guldgruva i Gallien. Eller närmare bestämt cirka 400 stycken. Inte undra på att romarna ville krossa dem, ty ju större Romarriket blev desto dyrare blev det att hålla ihop.

Det fanns ytterligare en anledning till romarnas vilja att utplåna kelterna. Nämligen det faktum att en keltisk här, anförd av Brennus, belägrade Rom och avtvingade staden tio skålpund guld för att inte jämna den med marken. Trehundra år senare hade Rom fortfarande inte glömt den skymfen, och skräcken satt fortfarande i.

Vapnen må förändras. Sättet att kriga må förändras. Men sättet på vilket man utmålar sin fiende som en lägre stående kultur som nästan tigger om att utplånas lever kvar. Liksom imperiets behov av rikedomar för att hålla ihop. När såg någon av er senast en bild från Irak som inte innehöll arga mustaschprydda män, gärna i smutsiga kaftaner? När såg någon av er senast en bild från Afrika som inte visade primitiva lerhyddor och undernärda, knappt klädda människor? I dagens informationssamhälle är trehundra år en obegripligt lång tid. Vi tillgodogör oss förmodligen lika mycket information på en vecka som dåtidens människa tog in under en livstid.

Så; för motsvarande trehundra år sen puttade den primitiva fienden omkull de stolta tvillingtornen vid World Trade Center i vårt magnetiska centrum. Vi har inte glömt, och därför är det av yttersta vikt att vi bygger murar och ständigt påminner varandra om hur lågt stående och framför allt otäck världen utanför våra murar är.

Av historien lär vi oss att vi inget lär av historien.

– Freidrich Hegel


Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant?

22 kommentarer

Ett par referenser

intimfrisering fitte
Eh…

snygg naken tafsa
Det tycks vara vad programmet går ut på.

skära sig+bilder
Del två på intimfriseringen?

grävmaskins film
Jag har sett flera av Spielbergs filmer med Grävmaskins har jag missat.

köp humlor
Till vad!?

raka könshår
Bara krulliga här. Sorry.

på vilken sida har en höna flest fjädrar
Sydsidan.

knulla på syrran
Sök hjälp. ”Knulla syrran” eller ”knulla med syrran” heter det.

säkerheten på en brödrost
Se till att hålla brandväggen uppdaterad bara.

vad ska man ha på sig i bastun?
Beror på hur frusen man är.

linda polis södertälje
Emma Åklagares kusin.

kvinnor i gummistövlar
Märkligt nog verkar gummistövlar vara lite hippt nuförtiden.

För övrigt får jag dagligen flera träffar på Linda Kjellén, ”apan visar allt” och bildsökningar på Poison.


Andra bloggar om: ,

8 kommentarer

Varför House äger

Få tv-serier har fångat mitt intresse genom åren. Ännu färre har hållit mig kvar. En anledning till detta är att jag vägrar inruta mitt liv efter vad som sänds på tv. Tack vare det lilla mirakel vi till vardags kallar DVD (och ett annat kallat internet) slipper man nu detta och kan titta på tv-serier när man vill. Annars hade jag troligen aldrig blivit frälst av dr House heller.

Att House är en synnerligen cynisk och bitsk man som knappt kan yttra en hel mening utan att vara spydig faller mig förstås på läppen. Att han dessutom gestaltas briljant av Hugh Laurie är inte heller ett minus. Men så långt räcker det med att se enstaka avsnitt. Nej, det är mer än så som binder mig.

För trots att avsnitten är relativt fristående så finns det en röd tråd genom serien. Ett samspel mellan de olika personerna, små ledtrådar till deras olika bakgrund, interna stridigheter. Det finns också en sällan skådad konsekvens i de olika figurerna, utan att för den skull bli blasé eller rent karikatyrmässigt. Deras ståndpunkter i specifika frågor går att förutspå, men inte alltid. Dessutom utvecklas personerna och förändras över tiden. Cameron, som vill se något gott i alla, vara omtyckt och göra rätt, blir spydigare och tar mer plats, medan dr House själv tycks tina upp ett par grader.

En detalj som jag verkligen tycker om i serien är att vi slipper moralkakor. Trots att nästan varje avsnitt innehåller någon form av moraliskt dilemma så blir vi ytterst sällan serverade en saftig kaka i slutet. Inte heller slutar konflikter med att folk talar ut på dr Philisk manér och förstår varandra. Istället löses en del motsättningar genom att sura sig igenom några avsnitt och så sakteliga låta förtreten rinna av. Som vuxna människor faktiskt gör.

Manusförfattarna lyckas inte heller helt sällan sätta en liten twist på det etiska dilemmat. Som i det senaste avsnittet jag såg där en kvinnas lever slutar fungera och hon behöver en transplantation, men eftersom man inte vet varför hon är sjuk kommer det inte att beviljas. Hennes flickvän beslutar sig då för att donera en del av sin egen lever. Det etiska dilemmat uppstår i att den sjuka kvinna anförtror till Cameron att hon har tröttnat på sin partner och tänkt lämna henne. Cameron envisas med att partnern borde få veta det innan hon lägger sig på operationsbordet, något House motsätter sig eftersom det inte är en medicinsk fråga och förresten är inte den friska kvinnan hans patient. Cameron börjar då bearbeta den sjuka kvinnan, spela på hennes skuldkänslor och ”råkar” sen se till att de hamnar i samma rum innan operationen.

Vem gör rätt, vem gör fel? Vilket är mest omoraliskt, att tiga om saker som donatorn kan behöva veta eller att manipulera någon som ligger för döden? Hur det hela slutade tänker jag inte spoliera (men det finns åtminstone en twist till), men exemplet illustrerar seriens förmåga att ta fram flera aspekter av ett problem. Ibland finns det helt enkelt inget enkelt och rätt beslut.

Dr House gör en hel del saker som bryter mot etiska regler, men han räddar liv. Han skulle kunna använda reglerna som alibi, så som regler faktiskt används ibland, men han vägrar. Jag tror att det är just det som får mig och många andra på kroken. Vi vill se den där rebelliska hjälten som vågar utmana reglerna och göra vad som krävs istället för att fundera över vad som skulle hända om alla plötsligt slutade följa dem.

Otäck utsikt, briljant foto.


Andra bloggar om: , , , intressant?

39 kommentarer

Plocka på någon i din egen storlek

På det orangea fjortishaket Lunarstorm har det bland allt trams genom åren funnits en och annan riktigt vass skribent. Vissa försvann, andra bytte skepnad och de flesta har förr eller senare bytt plattform. En av dem har inte förrän nyligen hittat ut i bloggosfären, och redan hunnit göra sig osams med den. Vilket inte är förvånande.

Armed Pigeon har gått ett par ronder med Skinhead Barbiedoll, och även om jag många gånger uppskattar duvans bitska utbrott så tycker jag att han minst lika ofta går över gränsen. Långt över gränsen rent av.

I det här fallet påstår han att den flintskalliga barbiedockan är översexuell och ifrågasätter antalet personer hon haft sex med.

Om vi säger såhär. Hur många har du blivit påsatt av? Om det är under 20 (vilket är en siffra som är väl tilltagen i sammanhanget, även om kåta 80-talister inte ser den som särskilt hög), så står jag rättad. Om det är över, eller om du vägrar svara (mest troligt då ett svar skulle ge mig rätt), så har jag haft rätt hela tiden. Och bespara mig dravlet om att det är för privat eller att jag inte har med det att göra. *zzz*”
– Hur många jag har blivit påsatt av: fyra olika snubbar. Därmed står du rättad & kan tänka dig lite för innan du är så trångsynt att du väljer att se någonting som inte finns för att du tycker att det är det lättaste. Öh.. ’zzz’ på dig du.

Eftersom herr Duva anser sig ha rätt att veta hur många människor kreti och pleti knullat med så tänkte jag passa på att avslöja att om mitt minne inte sviker mig har jag haft sex med hela tolv personer. Av dessa har jag inte hyst några djupare känslor för mer än ungefär hälften. Det innebär att jag är tre gånger så slampig som Barbiedockan, och troligen dubbelt så tung. Plocka på någon i din egen storlek, biatch.

Faktum är att du behöver kamma till dig. När du skriver regelverk för hur man får bete sig på din blogg samtidigt som du själv anser dig ha rätt att förolämpa folk på måfå, och kasta epitet som slyna, slampa och hora omkring dig så är du precis lika mycket primadonna som din idol Linda Skugge. Du skriver förvisso bättre, det medges, men bete dig lite vuxet och inse att om du sprider skit omkring dig får du skit tillbaka. Det som går runt kommer runt, för att använda en annan anglicism, något du också är rätt förtjust i. Kan du inte bete dig som en vuxen människa kanske du borde krypa tillbaka in på Lunarstorm. Din fan club finns säkert kvar.


Andra bloggar om: , , ,

13 kommentarer

Besökarna

Visst är det roligt att kolla av besöksstatistiken och se att man har haft många besökare under dagen. Visst är det roligt när det rasslar till och statistiken skjuter i höjden. Oftast händer detta när man har twingly-horat lite. Självklart är det kul.

Ännu roligare är dock att kolla av besöksstatistiken och se att någon har ramlat in vid 18:09 och fortsatt att klicka runt under en lång tid. När man kan se att besökaren läser sida upp och sida ner, kategori efter kategori, i en timmes tid. Sen en paus, och så är besökaren tillbaka ytterligare en liten stund senare. Sista klicket från samma unika IP-nummer är registrerat 21:33. Det är långt mer tillfredsställande.

Nej, kära besökare, vem du nu är, bli inte rädd nu. Jag har inget intresse av att spåra IP-nummer eller snoka i övrigt. Jag tycker bara att det är väldigt trevligt att se att någon ramlar in och fastnar. Ty twingly-hora kan vem som helst göra. Att få upp sin blogg som en länk på DN eller SvD är ingen konst, och jag har sett en del riktigt off topic-länkande sen Twingly inledde sitt samarbete med ovan nämnda tidningar. Att besöksstatistiken skjuter i höjden en dag eller två är således inget kvalitetsbevis, även om det självklart är roligt. Att besökaren stannar och läser gamla alster (bloggar är generellt en färskvara) är däremot ett kvalitetsbevis. Det betyder att någon gillar vad jag skriver. Att det händer lite nu och då är ännu roligare.

Att skaffa besökare är en sak. Att få dem att stanna är något annat. Vilket leder mig vidare till en fundering jag har haft ganska länge: Varför läser ni? Ni som bevakar Enligt Min Humla – vad får er att återkomma?

Jag tänker inte förändra mitt sätt att skriva, eller innehållet. Att försöka förändra sig efter vad man tror förväntas är dumt. Jag är som bäst när jag skriver det jag vill skriva, på det sätt jag vill skriva. Skulle jag försöka skriva utifrån andras önskemål så skulle jag bli sämre, och ingen vill väl läsa något som är dåligt? Men jag är ändå nyfiken.


Andra bloggar om: , , , , ,

18 kommentarer