Hoppa till innehåll

Vems upphovsrätt?

Jan Myrdal skriver intressant i Expressen, trots att han är Jan Myrdal. Han påtalar det absurda i att upphovsrätt gäller i sjuttio år efter upphovsmannens död, men ur ett perspektiv jag inte har läst tidigare. Nämligen det att den som ärver någons upphovsrätt plötsligt också äger rätten att ändra i verken.

Detta är givetvis vansinne. Vi pirater utmålas ofta som rabiata motståndare till upphovsrätt per se. Det är inte sant. I själva verket gillar vi den ideella upphovsrätten men anser att den ekonomiska är galen och bör reformeras. Ideell upphovsrätt innebär att ingen får påstå sig ha skapat det jag har skapat. Det innebär också skydd mot förändringar i verket, och en av orsakerna till att upphovsrätten överhuvudtaget uppstod var att med tryckpressens ankomst började det cirkulera dåliga pirattryckta kopior av diverse verk, som alltså avsteg från originalen. Det är klart att upphovsmannen inte vill att det ska finnas verk ute som passerar som original men innehåller stavfel (som inte ingått i ursprunget) eller andra märkliga ändringar.

Som parentes här undrar jag hur man egentligen ska se på Åke Ohlmarks översättning av Sagan om Ringen. En översättning som har kritiserats för att göra alltför fantasifulla avsteg från originalet. Bland kritikerna fanns Tolkien själv, som också ska ha förbjudit Ohlmarks att översätta den postumt utgivna The Silmarillion. Om kritiken stämmer, vilket jag inte uttalar mig om, hur ser man på det ur ett upphovsrättsligt perspektiv? Är det inte fråga om ett intrång i den ideella upphovsrätten? Personligen skulle jag nog anse mig en smula kränkt som upphovsman om det kom till min kännedom att en översättare tagit sig friheter som förändrade detaljer och kanske också andemeningen med mitt verk.

I alla fall. Med den nuvarande ordningen kan den som ärver upphovsrätten inte bara kassera in eventuella inkomster därav, utan tydligen även ändra i verken. Vilket ironiskt nog innebär att upphovsmannen inte alls är skyddad i sjuttio år efter sin död. Det enda man har åstadkommit är att arvingar och bolag kan fortsätta tjäna pengar på verket, och efter eget huvud också ändra i det om det tjänar deras intressen.

Sammanfattningsvis innebär det att den ideella upphovsrätt som både pirater och upphovsmän faktiskt värnar om inte är så stark som vi kanske tar för givet. Personligen anser jag att den ekonomiska upphovsrätten behöver reformeras. Den ideella upphovsrätten kan gärna få gälla i evigheter för min del, men då skyddad från klåfingriga släktingar samt med rätt för vem som helst att göra en tolkning av verket, förutsatt att det då tydligt framgår att det är en tolkning samt att det tydligt framgår vem som skapat originalet.

Det är sannerligen på tiden att diskussionerna om framtidens upphovsrätt lyfts upp ur plånböckerna. Som jag har påpekat tidigare; det är något mycket vrickat när man skäller sig blå över att fans gör identiska kopior av verk till varandra, utan att tjäna pengar på det, samtidigt som man helt blundar för alla plagiat som cirkulerar och som artister och bolag tjänar bra med flis på.


Andra bloggar om: , , intressant?

Publicerat iKulturPiratPolitikSamhälle

21 kommentarer

  1. Ohlmarks översättning är en jävla katastrof. Nyöversättningen tog flera år och orden är vägda på guldvåg. Översättaren hade flera läsningar på Sci-fi-bokhandeln i Stockholm som jag var på i mån av ork. Det har blivit en del ändringar av platsnamn men den är klart bättre, Väldigt Mycket Bättre. Men är verkligen ett översatt verk översättarens upphovsrätt? Översättaren fungerar ju egentligen bara som en mellanhand och ska på det stora hela inte märkas även om Ohlmark märktes något otroligt. Därför borde också de svenska upplagorna av Sagan om ringen, också i nyöversatt skick, tillhöra ursprungsförfattaren.

    Jessika’s last blog post..Den familjära ätstörningen

  2. Jessika: Nej, översättaren har ingen upphovsrätt såvitt jag vet. Det jag menar är ju att det borde räknas som ett upphovsrättsintrång om översättningen avviker från originalet.

  3. Okej då är jag med. Vissa saker kan man inte översätta rakt av, kulturella skillnader, språkliga nyanser etc., men jag har också läst ja, rena katastrofer där man har översatt från engelska till svenska på ett sätt som man häpnar över, men också översättningar som är helt fantastiska.

    Jessika’s last blog post..Den familjära ätstörningen

  4. Ja, det är ju en svår skiljelinje det där. Många gånger går det säkert inte att översätta rakt av, utan man måste göra omskrivningar, tolkningar, för att det ska passa in i språkdräkten och överhuvudtaget bli vettigt.

  5. None_Of_Your_Buissess None_Of_Your_Buissess

    Dagens upphovsrätt har inget att göra med att skydda verken, endast inkomsterna skall skyddas och detta till varje pris. Det är sorgligt hur politiker och en del artister går företagens väg och försöker pracka på oss en massa lagar som inte kan vara något annat än fascistiska.

  6. S S

    Nja, jag har upphovsrätt till min översättning – pysslar så smått med sånt, ju.

  7. S: Åfan, jag trodde inte att det var så. Tack för infon. Men hur funkar det då, hur fria händer har man?

  8. Ptja, varje översättning bör ses som en tolkning av originalet. Det går inte att komma ifrån att varje översättare kommer sätta sin prägel på texten, vare sig hen vill eller inte. Om Ohlmarks översättning kan sägas mycket (och jag skuttar av glädje varje gång jag tänker på att det äntligen kommit en ny översättning till svenska), men det är hans tolkning. Sådan den nu är…

    Nu är jag inte alls säker, men jag har översatt ett par noveller till olika antologier, och såvitt jag vet är upphovsrätten på den översatta texten min. (Ni ser, jag bevakar verkligen mina intressen stenhårt…) Någon som kan uttala sig med större säkerhet?

    Hanna’s last blog post..Pride ‘n comfort

  9. Jag trodde inte att det var så, för jag är rätt säker att motsvarande på musiksidan, att man gör en tolkning av en låt och därmed sätter sin prägling på den, så kan man väl ändå inte göra några upphovsrättsliga anspråk?

  10. En översättning är också upphovsrättsskyddad. Förlag måste komma överens med översättaren för att publicera den. Däremot har översättaren ingen som helst rätt till verket översättningen var ifrån – inte ens något slags ensamrätt på svensk översättning av verket.
    Och även ett översatt verk behöver ursprungsförfattarens godkännande för att publiceras.
    Därmed har en översättning två upphovsmän: den ursprungliga författaren och översättaren.

    När det gäller Ohlmarks och Tolkien har jag för mig att det inte var JRR själv, utan hans son, som vägrade låta Ohlmarks översätta Silmarillion. Det hörde jag skvallras från insatt folk på tiden det begav sig. Han hade hört svenska Tolkienällskapets missnöje med Ohlmarks översättning av Ringenböckerna.

    Ohlmarks och svenska Tolkiensällskapet befann sig i rena kriget mot varandra. Ohlmarks skrev t.o.m. en bok eller något där han anklagade Tolkiensällskapet för att vara svartkonstnärer och allt vad det var.

    Stefan Stenudd’s last blog post..Bara upphovsmän ska ha upphovsrätt

  11. Tack för infon Stefan. Då fick jag lite bättre koll på den biten.

    Jag har inte ens läst Ringen-trilogin men jag har också hört berättelser, bland annat om Ohlmarks privata korståg mot Tolkiensällskapet. Beträffande Silmarillion så påstår svenska wikipedia att JRR innan sin död förbjöd Ohlmarks att översätta den. Själv vet jag inget om saken. :)

  12. Men i princip har du ju rätt Joshen.
    Ideel upphovsrätt är för dåligt skyddad emot mångahanda…

    Ekonomisk är också konstig och märklig, men ur andra perspektiv.

    Och misshandlingen av ideell upphovsrätt är givetvis beroende på div ekonomiska aspekter som följer därav.

    larserick’s last blog post..Frågor kring en landshövdings avgång.

  13. ML ML

    Jag kom att tänka på Pippi Långstrump. Hennes pappa är inte längre negerkung enligt den nya anpassade modellen. Vet ej vem som ändrat om det är släkten eller Astrid själv som tyckte det var lämpligt.

  14. Jag hörde från en klok person som arbetade med att översätta juridiska texter i EU-kommissionen att en översättare “bara” ska vara ett mellanled men att översättningen ska vara som att läsa originalet. Läsaren ska inte behöva reta upp sig på översättarens manier med en eller annan preposition. Eller vad det nu är. Självfallet krävs en viss putsning men över- och underputsande kan förstöra allt.
    Ohlmarks översättning är verkligen förfärlig, kan inte låta bli att tycka att det var bra att Tolkien, om det var så, uttryckligen förbjöd Ohlmark att göra ytterligare översättningar.

    Jessika’s last blog post..Klarspråk?

  15. Jessika: men jösses! Jag har hört många skrönor om Ohlmarks excentricitet genom åren, men jag anade aldrig vidden av det hela. Jag trodde han var lite för uppfylld av sig själv bara, men när man läser det där inser man ju att han på allvar måste ha haft minst ett par skruvar lösa.

    West’s last blog post..Dean Vendetta XM

  16. När jag tänker efter vet jag att jag för många år sen läste en minst sagt tragikomisk skildring av hur Ohlmarks och hans fru var inbjudna till (nyårs?)fest hos tolkiensällskapet Forodrim… men jag minns inte detaljerna. Någon som vet vad jag menar och kanske har en länk? Den där människan är ju fascinerande.

    West’s last blog post..Dean Vendetta XM

  17. […] från sin mor som i sin tur ärvt den av sin man Sir Arthur. Det här kan ses som ett inlägg i den här frågan. Boken är värdelös, och hade Arthur levt hade nog Adrian fått sig en omgång […]

  18. Fransmannen Jules Verne fick uppleva hur han – trots upphovsrätt – fick flera av sina böcker gravt förvanskade i de engelska översättningarna. Förläggaren agerade aldrig. Det är därför han i mångt och mycket uppfattas som en barn- och ungdomsbokförfattare.

    Normalt sett använder man begreppet “bearbetad översättning” när översättaren fått tillåtelse att vara kreativ (eller fått order av förläggaren att man måste spara på papperet).

    Peter Harold’s last blog post..Hemåt. Packa. Iväg.

  19. Besökaren Besökaren

    West: Jag har hört ett par varianter av det där och känner en del folk som var med på den tiden (jag har själv varit med i Forodrim sedan 1989, men då var “Ohlmarx” sedan länge begraven) så om du kan övertyga Joshen om att sammanföra oss över en öl i Slöddertälyeah eller så kan du nog få en längre version :)

  20. Besökaren: Jag har länge tänkt att jag borde sammanföra er. :)

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: