Hoppa till innehåll →

Kategori: Kåseri

Vad döljer sig bakom lucka 1?

Publicerat 2006-12-10 av Joshua_Tree

Under helgen har jag haft en alldeles egen adventskalender på ryggen i form av ett pricktest. Jo, det är faktiskt 24 prickar exakt.

Ett pricktest består i ett par remsor med 24 olika ämnen som bristfälligt tejpas fast på ryggen av en svettdoftande läkare. Man skulle kunna tro att läkare är pålästa om det där med hygien och så, men tydligen är det sen upp till den enskilde läkaren att göra vad h*n vill med den informationen. Pricktestet skall helst fästas på sådant sätt att minsta rörelse får hela kalaset att börja lossna, varpå sambon får bättra på dr Svetts arbete med en icke föraktansvärd mängd kirurgtejp. Den som inte har en undersköterska och kirurgtejp hemma borde kanske ha tänkt på det innan h*n blev allergisk.

Syftet med att få ovan nämnda adventskalender bristfälligt tejpad på ryggen av en svettdoftande läkare är alltså att ta reda på om jag är allergisk, och i så fall mot vad. Att jag har någon form av allergi vet jag redan, det var därför jag uppsökte dr Svett. Nu vet jag också mot vad. Jag är allergisk mot prick nummer ett. Och kanske lite mot prick nummer sju också.

Så nu undrar jag givetvis: Vad finns bakom lucka ett? Och sju? Eller snarare; i vad för prylar finns prick ett? Google verkar inte veta, eller så lyckas jag inte knappa in rätt sökkriterier. Troligen det senare, Google vet allt.

Finns här någon sakkunnig som kan avslöja vad som finns bakom lucka ett? Trots allt är det redan andra advent, så det är ingen spoiler.

Andra bloggar om: , , ,
intressant?

8 kommentarer

En verklig upptäckt

Publicerat 2006-12-05 av Joshua_Tree

Till skillnad från forskarlaget vid Sexualmedicinkongressen i Wien i förra posten så kan jag avslöja något som verkligen är en nyhet. Jag har nämligen listat ut vad som orsakar trafikköer. Nu blev det spännande va? Jag återkommer till det.

Jag försov mig lite idag. Eller ganska mycket. Faktiskt vaknade jag i Södertälje exakt på klockslaget då jag skulle träffa Besökaren vid Universitetet för en omgång tennis. Även om Universitetet hade varit inhyst hos granntanten skulle jag inte ha hunnit till utsatt tid som ni förstår, och Universitetet är inte inhyst hos granntanten. Universitetet ligger en halvtimmes bilfärd i laglig hastighet norrut, under förutsättning att det inte är köer på Essingeleden (vilket det tack och lov inte brukar vara vid den tiden).

Eftersom tennis är viktiga grejer kastade jag i all hast ihop mina prylar, vräkte in både mig själv och grejerna i bilen, startade med en rivstart och kastade mig dödsföraktande ut på regnvåta vägar med vindrutan full av imma. Att jag inte ser någonting är inget bekymmer så länge alla andra har vett att hålla sig undan.

Normalt är det som sagt inga köer på Essingeleden vid lunchtid på tisdagar, och då brukar man kunna lägga sig längst ut i högerfilen och tuffa på i lugna 100-110 km/h, men idag var ingen vanlig dag ty strax före Essingeleden kom jag ikapp en polisbil. Jag drog snabbt slutsatsen att polisen inte skulle uppskatta att bli omkörd – poliser har rykte om sig att ha vissa issues med folk som kör fortare än de själva (antagligen har poliserna erektionsproblem och kompenserar det med att köra fort och vifta med batonger). Visserligen kunde poliserna kanske visa sig ha överseende med att jag var försenad till en viktig tennismatch, men de skulle lika gärna kunna uppfatta situationen som hotfull om jag rusade ur bilen och halade fram min tennisracket, så jag saktade motvilligt ner och la mig bakom dem och hoppades att de skulle gå upp i rök innan Essingeleden.

Det gjorde de givetvis inte. Ni kan tro att det var en både frustrerad och munter Josh som puttrade på i lagliga 70 km/h bakom polisbilen och såg andra komma farande i de mer normala 100 knycken för att sedan tvärnita när de fick syn på snuten. Och sen kom nästa och nästa och nästa, och det var då det slog mig: Essingeleden hade förvandlats till en trafikkö, och det var polisbilens fel. Någon borde faktiskt berätta för polisen om inflationen. Det är ju ett tag sen skyltarna på Essingeleden sattes upp och 70 km/h på den tiden motsvarar ungefär 100 knyck i dagens hastighetsvärde. Det vet ju alla.

Så där har ni det. Polisen orsakar trafikstockning. Om vi avskaffar trafikpolisen blir vi av med en stor del av trafikproblemen, och dessutom får vi pengar över som vi kan använda till något annat. Byta ut 70-skyltarna till något modernare till exempel. Eller till arbetslösa polisers a-kassa.

Eller till språkkurser för anställda vid Vägverket. Jag fick nämligen mitt skattemärke idag, och i brevet låter Vägverket meddela bland annat att man inför ”skattelättnad för vissa diesel drivna fordon”. När jag blir diktator ska jag införa laglättnad för misshandel av särskrivare. Folk ska få betala språkskatt och tvingas gå runt med ett märke i pannan som visar att de har pröjsat och att de kan stava. Inget märke, inget skydd i lagen.

Tennismatchen? Den vill jag inte prata om. Vid närmare eftertanke har den nog aldrig ägt rum, och om ni hör något annat så är det bara en illvillig, sionistisk historieförfalskning.

Andra bloggar om: , , , , ,
intressant?

16 kommentarer

Fantastiska fyran

Publicerat 2006-12-05 av Joshua_Tree

Årets mest meningslösa artikel om årets mest meningslösa forskningsframsteg hittade jag i Aftonblaskan. Jag syftar på måttstocken.

Test: Så bra är din erektion, skrek aftonblaskan, och eftersom jag är en nyfiken person (utan erektionsproblem, men det visste jag redan) så läste jag givetvis artikeln. Den visade sig vara meningslös, och berättade bara att ett gäng forskare tagit fram en måttenhet för att mäta kvaliteten på erektioner, kallad EHS.

”Testet” bestod i att svara på en enda fråga: Hur är ditt stånd? Det finns sen fyra svar. Jag kan väl tycka att om jag kan svara på den enda frågan så behöver jag inga forskare och ”EHS-skalor”, men här är i alla fall svarsalternativen:

  1. Penis blir större men inte hård. (Erektionsproblem.)
    No shit, Sherlock!
  2. Penis blir hårdare, men inte tillräckligt för penetration. (Milda erektionsproblem.)
    Nämen!?
  3. Penis blir tillräckligt hård för penetration men slakar efter ett tag. (Milda erektionsproblem.)
    Hela min världsuppfattning rämnar.
  4. Penis når full hårdhet. (Inga erektionsproblem och full pott.)
    Pustar ut

Och det var allt. Det var hela testet. Detta har alltså ett forskarlag lagt fram på en konferens i Wien. Jag hoppas de får Nobelpriset i medicin för det här oerhörda framsteget. Jag menar, vem hade väl kunnat tro att en halvkass till utebliven erektion kunde vara erektionsproblem?

Andra bloggar om: , , , , ,
egentligen helt ointressant

3 kommentarer

Var det bättre förr? Verkligen?

Publicerat 2006-11-27 av Joshua_Tree

Vi håller på att förgöra oss själva. Tidningarna tävlar om hur många planeter vi kommer att behöva för att tillgodogöra våra behov inom en snar framtid. Djurarter dör ut, oljan tar slut, allt går åt helvete i tvåhundra knyck. Vi har nått vägs ände, slutet är nära, det finns ingen återvändå, allt var bättre förr.

Allt var inte bättre förr! Allt blir inte bara sämre. Se bara här:

Nog verkade det ganska kört när folk såg ut så här, men vi tog oss förbi det, eller hur?

Herregud, hur tänkte man? Snacka om att måla in sig i ett hörn. Jag menar, hur ska de här killarna någonsin kunna skriva om något annat än bilar, brudar och party? Till saken hör att Poison faktiskt har skrivit mer eftertänksamma låtar än så, men de lär aldrig någonsin få något erkännande för det.

Killen längst till vänster ser ut som en kvinnlig singer/songwriter som jag inte kan placera (nån som vet vem jag tänker på?), CC DeVille har en alldeles för stor kavaj och snubben längst till höger är ensam orsaken till hålet i ozonskiktet. Bret Michaels ser ut som sitt ex, Pamela Anderson. Det är inte omöjligt att hon pumpat in allt silikon i ett försök att se kvinnligare ut än Bret, och sen dumpat honom då det inte hjälpte.

Men vi tog oss förbi det där. Vi överlevde. Det ger lite framtidstro. Kunde vi överleva åttiotalets modekris kan vi klara det mesta. Men vi måste ge akt på att de mörka krafterna ständigt lurar runt hörnet. Sofi Fahrman har i ett år försökt övertyga oss om att hög midja är snyggt, de toktajta jeansen är tillbaka, liksom hockeyfrillan och knullrufset. Och i skymundan har Poison gjort comeback. Ser vi inte upp kommer vi snart att ha pastellfärgade benvärmare och axelvaddar igen.

Snubben till vänster ser ut att vara hur gay som helst, CC och liraren till höger ser nyvakna, nyskrämda och jävligt nerdekade ut, och Bret Michaels ser fortfarande ut som Pamela Anderson. Snälla Bret, du är fan fyrtiotre bast. Du kan väl åtminstone skaffa dig nån schysst pundarlook istället, som en riktig rocker? Och sluta pluta med läpparna!

Wikipedia berättar en del intressant om Poison. Till exempel kan man läsa om hur bandet splittrades i början av nittiotalet för att Bret Michaels och CC DeVille klöstes och drog varandra i håret backstage på en MTV-spelning. Man kan också läsa om att inspelningen av bandets sjätte album avbröts efter att Bret Michaels kraschat sin Ferrari och brutit en nagel. Det är det jag alltid har sagt; kvinnor ska inte köra bil. Antagligen satt han och bättrade på sminket i backspegeln när olyckan inträffade. Ok, han bröt några revben och slog ut fyra tänder också, vilket är extra skoj då albumet heter Crack a smile… and more.

När jag skaffat barn ska jag skrämma dem med såna här bilder. ”Om du inte äter upp gröten kommer CC DeVille och tar dig!” Det borde få ungarna att både hålla sig borta från den sleaze/glam som vi bara lyssnar på när ingen annan hör, och att äta upp gröten. Två flugor på smällen.

(Hela inlägget är skrivet med Poison i hörlurarna)

Andra bloggar om: , , ,
intressant?

12 kommentarer

Reinfeldts mörka bakgrund

Publicerat 2006-10-17 av Joshua_Tree

Efter alla avslöjanden om ministrars oegentligheter är det idag många som undrar varför Fredrik Reinfeldt utnämnt en sån förtappad samling skurkar till sin regering. Orsaken är, enligt vad min humla erfar, att dra blickarna från sin egen mörka bakgrund. Statsminister Fredrik Reinfeld har nämligen inte alltid varit den gemytlige, lugne man han utger sig för att vara.

En kvinna som humlan pratat med berättar att en ung Fredrik Reinfeldt en gång besegrade henne i ett parti poängpoker på ett regelvidrigt sätt.

”Jag satt med en kåk i ess och fyror”, minns Beata. ”Kåk ger sex poäng och hade räckt för att jag skulle vinna partiet. Då drämde Fredrik triumferande korten i bordet och utbrast: ’Bootleg!’ Jag blev helt paff och undrade vad han höll på med, men Fredrik försäkrade mig om att reglerna var såna, och han var ju lite äldre än jag så jag trodde förstås på honom. Det var först många år senare, i gymnasiet, som jag förstod vad en bootleg var. Då kände jag mig lurad. Smutsig. Det kändes som att Fredrik hade våldtagit mig.”

Beata berättar att hon gick ner i en djup depression. Hon klippte kontakten med sina vänner och började missköta sina studier.

”Jag visste inte vem jag kunde lita på längre. Hur kunde jag vara säker på att det matteläraren sa var sant? Alla kanske ljög för mig. Mina vänner, mina föräldrar, mina lärare, alla!”

Beata börjar gråta och vi får avbryta samtalet en stund. När hon återhämtat sig något berättar hon att hon sakta men säkert kom på fötter efter den svåra insikten, att hon levde ett normalt liv. Tills för ett par år sen, när pokerboomen kom.

”Då kom allt tillbaka igen. Sveket. Det kändes som att alla de där som satt och spelade poker i tv visste vilken lättlurad krake jag var, att de liksom skrattade åt mig.”

Men Beata fattade ett beslut. Hon började göra efterforskningar för att se om Fredriks bootleg-bluff var en engångsföreteelse.

”Jag har säkert läst femtio pokerböcker, men hittills har jag inte hittat termer som ’cherokee’ eller ’roadrunner’.”

Termer som Fredrik Reinfeldt använt för att lura Beata. Allt tyder alltså på att Fredrik Reinfeldt systematiskt fuskade och utnyttjade Beatas förtroende för egen vinning. När humlan ringde statsministern för en kommentar svarade han: ”Va? Vem?” Reinfeldt visar med all tydlighet att han inte tänker ta något ansvar för Beatas lidanden.

”Jag förebrår mig själv”, säger Beata. ”Jag borde ha förstått. Tecknen fanns där. På dagis tog Fredrik en gång Jakobs hink och vägrade lämna tillbaka den, och en annan gång sparkade han sönder Lisas sandslott.”

Om du fick ställa en fråga till statsministern, vad skulle du då fråga?

Beata är tyst länge, men säger sen: ”Jag vill bara ha min barndom tillbaka. Kan han ge mig det?”

Så ligger det alltså till. Vill vi verkligen att Sverige ska styras av en man som en gång varit barn?

Fotnot: Beata heter egentligen Ingrid.

Andra bloggar om: , , , , ,
intressant?

12 kommentarer

Och vinnaren är…

Publicerat 2006-10-13 av Joshua_Tree

Orhan Pamuk, Turkiet!

Äntligen! Som jag har längtat.

Det är svårt att inte raljera över nobelpriset i litteratur. För svårt.

Hur väljer de ut vinnarna? Var gräver de upp dem nånstans? Hur går det till?

”Den här Bulgur Brumbu från Ungern då? Han har skrivit en bok om sin fattiga uppväxt med en alkoholiserad far och en mor som går på gatan. Den har tryckts i fem exemplar. Två såldes, den ena till honom själv.”

”Toppen! Bravisimo! Honom ska vi ha!”

”Vänta lite!” En ledamot rusar in med andan i halsen. ”Jag har just fått höra talas om en kille i Övre Volta som kanske har skrivit en bok som ingen – INGEN – har läst. Man vet inte ens om boken, eller författaren, finns!”

Ett saligt sorl stiger i sammanträdesrummet…

Egentligen tycker jag inte att nobelkommittén ska utse författare på andra grunder än de gör idag. Det gör mig ingenting att det nästan aldrig är någon jag känner till. Det är bara det att hela grejen är så uppblåst.

En gång om året utser man en jeppe med ett namn som taget ur en sketch av Galenskaparna & After Shave. Ni vet, Knut Kragballe – Danmark, Fritjof Konkas – Indien och Dietmeier Rittelfock – DDR. En gång om året kommer Whoreass Engdahl ut och offentliggör med självgod min ett nytt namn. (Jag gillar egentligen Horace och tror att han har såpass med humor bakom den torra fasaden att han förlåter att jag narras med hans namn.) En gång om året applåderar kultureliten, och alla hangarounds som önskar att de var en del av den, bifallande och skriver saker som ”ett modigt val” eller något annat klyschigt. Och en gång om året rusar en massa människor ner till närmaste akademibokhandel för att inhandla en hastigt översatt pocketutgåva av den senaste nobelpristagaren. Få av dem läser ut den, det törs jag lova.

Så vad har vårt senaste stjärnskott åstadkommit då? Här finns ett par korta beskrivningar.

Hans andra roman ”Sessiz” Ev (1983; ”Det tysta huset” 1998) skildrar från olika berättarperspektiv en situation där några medlemmar av en familj besöker sin gamla farmor på en populär badort samtidigt som Turkiet befinner sig på randen till ett inbördeskrig.

Wow, vilken plot! Det där låter precis som något jag skulle kunna komma på när jag vill raljera över gamla filmer på SVT. Eller, för all del, nobelpristagare.

Samtidigt ska sägas att wikipedias snabbeskrivning av ”Mitt namn är röd” intresserade mig en aning. Så vem vet – kanske sällar jag mig till dem som rusar in på akademibokhandeln för att slita åt mig en snabböversatt pocketutgåva så att jag också kan verka lite finkultiverad, för att sen låta den samla damm i ett hörn.

Och slutligen måste jag bjuda på en skärmdump som jag hittade hos Veckovis. Underbart! Klicka på bilden för artikel.

Andra bloggar om: , , ,
Intressant?

19 kommentarer

Gatsmart?

Publicerat 2006-09-28 av Joshua_Tree

Vad är det som är gatsmart med att betala hutlöst mycket pengar för kläder? I min värld vore det gatsmart att betala så lite som möjligt för att se ut som a million bucks.

Christoffers skjorta kostar 2100 spänn. Det är för att det ”är något italienskt märke och kommer från NK i Göteborg.” Jag hade förstått märkesbögeriet och att grabben slantar upp bara därför, om han åtminstone visste vad det var för märke!

Ta dig en titt i spegeln, Chrippa. Ärligt talat. Den där skjortan är rutig. Den ser ut som en omsydd bordsduk. Ok, italiensk bordsduk då. Den borde kosta en hundring, max, och du borde inte köpa den ändå eftersom den ser ut som tio mil dålig väg. Freulein Maria kan sy om en gardin åt dig istället.

Varför har inte din pappa lagt dig över knät och randat rumpan på dig, din bortskämda slyngel? Eller är det just för att han ska kunna göra det som du har byxor som bara sitter åt från knäna och neråt? Det ser ut som ett par ridbyxor, i fel storlek.

christoffer
(Klicka på bilden för artikel)

Ja, jag blir provocerad av snorungar som lägger tusentals kronor på kläder som ser exakt ut som något de kan få för en tiondel av de pengarna, fast då är det förstås inte ”något italienskt märke” och sen gnäller över att det inte finns nåt att göra, att samhället suger, att de är panka, att deras föräldrar är snåla, och allra bäst är när de börjar gnälla om kapitalismen.

Drottningen berättade en dag om en kollega (ensamstående mamma med deltidstjänst inom vården) vars son kommit hem och tjatat om en Canada Goose-jacka. Den kostade bara femtusen spänn eller vad det nu var, och alla andra hade ju såna. Hans mamma hade förstås inte råd med det, eftersom ensamstående mammor med deltidstjänster inom vården inte har det så fett, och då började han med ”schyssta då!”. Som att det skulle hjälpa. Hon hade visst sagt åt honom att han skulle bli nedslagen och bestulen på sin jacka inom en vecka. Jag erbjöd mig att sänka honom för en femhundring och spara fyra och ett halvt tusen åt familjen…

Jag har förstås ingen aning om huruvida just Christoffer är en sån. Han jobbar åtminstone, och så länge han betalar överpriserna för sina fula kläder själv så får det stå för honom.

Andra bloggar om: , ,
Intressant?

14 kommentarer

Varning!

Publicerat 2005-06-19 av Joshua_Tree

Gårdagens utbrott inträffade vid tunnelbanestationen i Ropsten.
Orsak: Följande skrivna meddelande vid spärrarna.

Passera spärrarna gående!

Hur annars!? Om jag kan köra en moonwalk igenom eller dansa limbo under spärrarna så får jag alltså inte det?

Orsaken är säkerligen att folk har dundrat in i spärrarna med skateboard eller sprungit in i dem i för hög fart, och så har det tagit tvärstopp. Jamen så skyll er själva då.

Jag börjar undra om inte mänskligheten till slut kommer att ta kål på sig själv genom nån sorts bakvänd darwinism. Det är nämligen inte de starkaste som överlever längre, eftersom vi med hjälp av skyltar som ovanstående utplånar det naturliga urvalet.

Man ska inte behöva skriva i instruktionsböcker att man inte ska föra in fingrar eller andra kroppsdelar under gräsklipparen när den är igång. Det ska man kunna räkna ut själv. Äger man inte självbevarelsedrift nog att lista ut det, ja då ska man kanske inte ha några fingrar heller. Och jo, jag vet att dylika varningstexter ofta har sitt ursprung i ett helt absurt amerikanskt rättsväsende där du kan stämma vem som helst för vad som helst. Det är alltså gräsklippartillverkarens fel att du har förlorat ett finger om det inte uttryckligen står att fingrar lämpligen hålls borta från saxarna. I USA kan du stämma någon för att du är en idiot. Eller så kan du kallt kalkylera på det och komma fram till att vänster lillfinger kan vara värt ett par miljoner.

Som nån skrev:

Problemet med USA är dumhet. Inte för att jag tycker att det ska vara olagligt, men varför inte bara avlägsna alla varningstexter och låta problemet lösa sig självt?

Vi är inte långt efter. Spärrarna i Ropsten tyder på det.

Kommentarer stängda