Kategori: Mode

Internet och sociala medier har medfört att word of mouth når mycket längre. Det är inte längre bara till sina närmast sörjande en människa når ut med sina åsikter. Orden når jorden runt och färdas dessutom i tiden eftersom de finns kvar för framtida sökningar. Därför är goodwill ännu viktigare idag än tidigare. En del företag vill inte riktigt fatta det och väljer att vända taggarna utåt och attackera den som skrivit negativt om dem, något som bara ger ännu mer negativ publicitet.

Alla tycker förstås inte att den här utvecklingen är bra. Det tycker jag. Det gör att god PR inte är något som kan köpas för pengar – man måste leva upp till bilden av sig själv också. Jag tycker att det är jättebra att jag som konsument kan få veta att en produkt eller tjänst inte fungerat bra för Kalle eller att Stina fått ett dåligt bemötande av Företaget AB. Det gör att jag slipper köpa grisen i säcken.

Men för att inte allt bara ska bli negativt och ”näthat” förutsätts att man även skriver och berättar när man hittar någonting bra. Jag försöker tänka på det och twittrade till exempel om att ständigt utskällda SJ skickade mig fram och tillbaka till Göteborg utan minsta missöde tidigare i år.

Den här gången vill jag tipsa om nätbutiken Javari för den som vill köpa sig ett par skor eller en väska. Jag snubblade över siten när jag letade efter ett par nya kängor och hittade ett par från Caterpillar som förvisso var riktigt coola men också förbannat dyra. I valet och kvalet om man ska lägga 1699:- på ett par pjuck ville jag ha mer information och började så googla för att se om någon hade något att säga om just dessa skor. Så kom det sig att jag snubblade över en brittisk nätbutik och kunde köpa skorna för ungefär halva det priset.

Jo, ni läste rätt. Ordinarie pris på Javari är £99,99 men de var sänkta till £74,98. Dessutom utan fraktkostnad och leverans inom 3-5 dagar. Det lät för bra för att vara sant, och ett tag funderade jag faktiskt på om det var något slags bluff, men Javari är en del av Amazon-familjen så det kändes tryggt.

Priset blev till slut drygt £79,77 (879 spänn) vilket beror på att man räknar om momsen till svenska villkor. Halva priset mot vad svenska butiker vill att jag ska betala alltså. Även till ordinarie pris hade de varit klart billigare än i Sverige.

Skorna då? Caterpillar som sagt, en modell som heter Evolve. Både snygga och sköna tycker jag efter att bara ha använt dem en gång. De är inte varmfodrade men rymliga nog för ett par extra sockor, något jag tycker är bra. Vinterkängor som kräver -20 grader för att man inte ska dö av värmeslag är slöseri med pengar och utrymme. Bättre då med ett par rejäla vattentäta pjuck och möjlighet att reglera isoleringen med flera lager sockor.

Nu vill jag bara bli frisk så att jag orkar gå ut också.

Andra bloggar om: javari, caterpillar, evolve, skor, nätbutik

Och så var det det där med häng på brallorna. Jag försökte lite halvhjärtat dryfta saken med Långa Farbrorn på jobbet inatt. Inte för att det engagerar mig något alldeles oerhört eller för att jag trodde att det skulle bli ett givande samtal, utan bara för att Metro låg där på bordet och skrek om brallhäng och jag kände ett visst behov av att vara social. Det gick över.

Hans enda respons, när jag pekade på artikeln och muttrade något om hur löjligt det hela är, var: ”Jamen det ser ju förjävligt ut!” Därmed skulle hela saken vara utagerad.

Långa Farbrorns spontana åsikt illustrerar ganska väl vad som är fel i samhället. Eftersom det ser förjävligt ut är det helt i sin ordning att förbjuda det, och sen tänker man inte mer på det. Det gör inte mitt liv sämre. Faktum är att min tillvaro nog blir aningen vackrare om jag slipper se ungdomar med byxlinningen vid knävecken.

Själv skulle jag inte gråta blod om man belade brallhäng, Foppatofflor och cykelhjälm med medeltida straff såsom gatlopp och stupstock. Vi har för övrigt alldeles för få medeltida straff idag. Med tanke på förnedrings-tv och komik som går ut på att göra bort intet ont anande människor på stan så borde medeltida skamstraff ligga rätt i tiden. Men det är bredvid poängen, för att direktöversätta ett engelskt uttryck.

Poängen är att det är godtyckligt. Poängen är brallhäng, piercing, tatueringar, diverse obskyra frisyrer, urringningar, smink, t-shirts med provocerande tryck, med mera, är uttryck för något. Det säger något om vem en människa är. Brallhäng kan knappast vara praktiskt, jag betvivlar att det är bekvämt, och den som påstår att det är snyggt ljuger som häst travar. Men säger något. Det säger ”fuck you” till vuxenvärlden. När jag växte upp klippte man hål i byxorna för att uttala detta fuck you. Sen började man göra hål i ansiktet, sminka sig som om varje dag var Halloween, ha keps på sig inomhus(!) och både före och efter finns otaliga exempel på detta utseendemässiga fuck you. Tänk bara på hur långhåriga Beatles var eller hur provocerande höftrörelser Elvis ägnade sig åt. Fuck you!

Poängen är också att behovet av detta uttryck är en del i den personliga utvecklingen. Vi ska inte förhindra det. Men det är här det blir riktigt intressant, för det mest effektiva sättet att få ungjävlarna att dra upp byxorna vore att uppmuntra dem att inte göra det. Ge grabbarna komplimanger för hur snyggt deras byxor sitter, eller ännu bättre: Klä er så själva! Tänk om alla lärare på skolan kom till jobbet med brallorna lite käckt på låren. Det skulle vara slutet på det modet.

Nu blir det ännu mer intressant, för jag skulle nästan kunna hävda att skolans utspel att vilja förbjuda brallhänget är rätt. Rätt eftersom ungdomar har ett behov av att göra revolt mot vuxenvärlden. Vuxenvärlden gör därmed ungarna en tjänst genom att göra motstånd. Det värsta vi kan göra är förmodligen att försöka vara kompis med dem. De behöver motstånd, de behöver utmaningen, de behöver något att göra revolt mot. Byxor, kepsar och annat är faktiskt tämligen ofarligt, och därmed ett alldeles utmärkt ämne att öva sig på.

För ärligt talat: Vill vi att ungarna ska växa upp som lydiga nickedockor? Vill vi att de ska göra som alla vuxna säger utan att någonsin ifrågasätta det? Hur sunt skulle det samhället bli?

I själva sakfrågan håller jag dock med dyslesbisk

De få klädkoder som vi faktiskt har utanför arbetet kan jag ställa upp på: Var inte naken i affären, ät inte på restaurang i bar överkropp och låt Kalle Anka vara den ende som är klädd upptill och naken nedtill.

Andra bloggar om: gällivarehäng, brallhäng, ungdomar, förbud, klädkod, fuck you, intressant?

Jag hatar dem. Jag vet inte varför folk tar på sig nåt så gräsligt fult som de där överdimensionerade plastsolglasögonen som varenda tonårsbrud med självaktning ska ha på sig. De är fula, hör ni det? Fula!

Jag vet inte varför, men jag blir rent provocerad av dem. Det är nånting oändligt stöddigt, på ett dåligt sätt, över de där brillorna. Det är som om plastögonen själva ser ner på hela sin omvärld. Dessutom är de så sjukt stora att det ser ut som om brillorna är ute och går med fjortisen, inte tvärtom. Nu har till och med killarna börjat ta på sig såna där brillor, och det ser om möjligt ännu värre ut.

Måtte trenden vända snart, för nu har vi fått stå ut med detta otyg i två-tre somrar och jag vet inte om jag klarar en till.

På samma sätt blir jag provocerad av snubbar som har byxlinningen under skinkorna. Jag vill inte se era kallingar, särskilt inte som de har nåt gräsligt mönster på sig, och jag förstår helt enkelt inte vitsen. Det kan inte vara bekvämt och det kan definitivt inte vara praktiskt att vara tvungen att gå kobent för att inte tappa byxorna. Dessutom når man inte fickorna.

Ibland går modet helt enkelt överstyr. Så var det med de utsvängda brallorna på 70-talet, med axelvaddarna på 80-talet, och så är det med solbrillorna och gällivarehänget nu. Mer är bättre. Den som på 70-talet hade så utsvängda brallor att hemlösa sökte skydd i dem var kung, oavsett om det var sjukt fult. Den som på 80-talet hade så stora axelvaddar att han var tvungen att gå på tvären genom dörröppningar ägde. Och nu är det fräckaste som finns ett par solbrillor som täcker hela ansiktet och ett par byxor som sitter vid knäna så det ser ut som att man har glömt att dra upp dem sist man var på muggen.

Jag sätter mitt hopp till att pendeln alltid slår tillbaka. Det är bara det att reaktionen tenderar att bli lika vrickad den. Under den korta fristen däremellan är mainstreammodet uthärdligt, men å andra sidan skulle det antagligen bli oerhört tråkigt om det varade. Det ligger väl i människans natur att alltid vilja övertrumfa sin nästa, även om det är genom att ser mer fånig ut.

Folk får förstås klä sig och se ut hur de vill. Tyvärr verkar inte de själva övertygade om det. Jag skulle önska att fler klädde sig utifrån personlig smak och vad de passar i än efter vad nån kreddig person har på sig. I slutänden förefaller nämligen maniskt trendföljande vara en yttring av dåligt självförtroende; man litar inte på sin egen smak, sin egen uppfattning eller sina egna ögon.

Andra bloggar om: mode, solglasögon, gällivarehäng, baggy pants, trender, intressant?

Ja jävlar… Nån Viktor och nån Rolf har designat lite kläder, H&M kränger dem och folk blir som galna. Jag förstår inte vad grejen är. Varför går folk man ur huse för att köpa något som någon annan bestämt är snyggt?

Allvarligt talat. Det är ju två töntar! Ser ni inte det? Hur jävla ”kreddigt” (Sofi Fahrmans ord) kan det vara att ha töntkläder?

Klippdockan Sofi försitter förstås aldrig en chans att se ut som hej kom och hjälp mig. Här är hon en blottarbäver med en helt jättevanlig trenchcoat som dock är skithäftig eftersom den har ett hjärtformat spänne och är designad av töntarna ovan.

Men grattis för all del till H&M för ett fiffigt marknadsföringsjippo. Och grattis till Viktor & Rolf som förmodligen var helt okända för de flesta som slet i deras kläder innan Aftonblaskan berättade för dem att de skulle gilla deras design.

Andra bloggar om: viktor & rolf, sofi fahrman, klippdocka, mode, design, h&m
Intressant