Okunskap är inget att skryta om
viktoria gjorde mig uppmärksam på en helt fantastisk krönika, författad av en stofil vid namn Åke Stolt; bloggmonster och bildförvanskare. I korthet går det ut på att Alex Schulman är en pajas, och sen åker hela bloggosfären med på vagnen av bara farten.
Blogg är, om ni ännu inte lyckats lista ut det, en slags sopstation på internet där kända och okända skrapar ihop resterna av ett liv och lägger ut till allmänt beskådande. Bloggarna är våra tiders sladdertackor, vet inte ens om de behövs, tycker mest de skickar små ointressanta vykort som folk förr adresserade mera privat till varann.
En person som sammanfattar bloggosfären på ett sådant sätt kan inte ha läst många bloggar. Eller så har Åke Stolt helt enkelt haft oturen att läsa fel bloggar. Bara. Det troligaste är att han inte har läst någon alls, utan går på hörsägen. När det gäller Alex Schulman så är det helt uppenbart att stolte Åke Stolt gör just det, ty han stoltserar stolt med att aldrig ha läst Schulmans blogg.
Hur kan man ta sig till att såga något man inte tagit del av själv? Om nu Åke läst på “seriös kulturplats i trovärdiga tidningar” om denne Alex och blivit så rasande att han måste skriva av sig hade väl det minsta man kunde begära varit att han tagit sig en förstahandstitt? För även om “seriös kulturplats i trovärdiga tidningar” är ett trovärdigt vittne så kan det aldrig vara bättre än att skapa sig en egen uppfattning. Det vore ungefär lika dumt som att skriva en debattartikel om att böcker är tråkiga, och försöka ge tyngd åt den åsikten med argumentet att man aldrig har läst en bok. Fast ingen är väl så dum? Jo:
Jag kommer att tänka på tennisspelaren Nisse Holm som för en evighet sedan, i Internet-tid, gjorde bort sig i en häpnadsväckande dum debattartikel i Expressen. Då tänkte jag kapa honom vid fotknölarna, men Rosetta Sten gjorde det så bra att allt som fanns kvar för mig att göra var att sparka runt lite slentrianmässigt i de blodiga resterna av Nisse Holms argument, och det är under min värdighet. Istället började jag fundera på att vända lite på begreppen utifrån Holms klavertramp, men jag hittade aldrig riktigt infallsvinkeln. Förrän nu. Tack Åke, och tack Viktoria.
Att Nisse Holms debattartikel är dum råder det föga tvivel om. Att med utgångspunkt från sitt liv som tennisproffs håna andra för att de läser böcker istället för att leva i den riktiga världen är lågt, särskilt som han orerar om så mycket rikare hans liv har varit, och så berest han är. Jamen tacka fan för det! Han var tennisproffs. Jämför det istället med en författare så blir det mer korrekt. Jag är säker på att Jan Guillou eller Liza Marklund är fullt lika beresta och lever minst lika rika liv. En lirare som sågar böcker utan att ha läst en bok går liksom inte att ta på allvar.
Men mången finare människa än Nisse Holm har gjort sig skyldig till precis samma dumhet, nämligen att såga saker de inte vet något om och dessutom skryta om att de inte vet något om det. En gång såg jag en känd tv-profil (jag minns inte med säkerhet vem det var och avstår därför från kvalificerade gissningar – det spelar ändå ingen roll) malligt tillkännage att han inte visste vem Carolina Klüft var. Det är inte bara okunnigt och ointelligent, det är dessutom en uppenbar lögn. Även den mest inbitne sporthatare vet vem Carolina Klüft är. Av någon anledning är det dock helt i sin ordning, rent av lite fint, att inte känna till sportprofiler, för sport är ju inte kultur egentligen. Det är ju bara något som pöbeln intresserar sig för.
Jag är säker på att jag själv gjort mig skyldig till samma idioti vid flera tillfällen. Säkert har jag markerat mitt avståndstagande från tuggummipop och hiphop genom att påstå att jag inte har en aning om vem den ena eller den andra är. Det är korkat.
Men det är just avståndstagandet det handlar om, tror jag. Ett slags omvänt guilt by association. Det är fint att inte känna till saker som inte är lika fina. Men det borde inte vara det. Okunskap kan aldrig vara något att skryta om.
Cypher: You know, I know this steak doesn’t exist. I know that when I put it in my mouth, the Matrix is telling my brain that it is juicy and delicious. After nine years, you know what I realize? Ignorance is bliss.
Agent Smith: Then we have a deal?
Cypher: I don’t want to remember nothing. Nothing. And I want to be rich, someone important, like an actor.
Agent Smith: Whatever you want, Mr. Reagan.
Cypher jobbar numera som krönikör.
Andra bloggar om: åke stolt, nisse holm, okunskap, bloggar, bloggosfären, alex schulman, intressant?
mmm..som en av tjejerna på jobbet som deklarerade att bloggar och facebook var lite samma sak, det går ut på att visa hur många kompisar man har. eh..? ja, precis så är det.
Ja precis så är det. Jag har ett par hundra kompisar varje dag. Hur många kompisar har tjejerna på jobbet? ;)
“Cypher jobbar numera som krönikör.” HAHA! Dagens garv säkrat, tackar för det. :)
Jag snubblade över Åke-Bråkes krönika för någon vecka sedan tror jag, minns inte riktigt vem det var som tipsade mig eller om jag bara råkade hitta den via någon avkroksklickning. Snyggt att du plockade isär den och påvisar vad som kanske ligger bakom hans osande ord, just denna guilty by detachment-mentalitet som finns överallt i alla dess former.
Syftet var ju inte bara att plocka sönder Åke, utan även Nisse och tv-profilen. De har alla kastat skit åt olika håll och skrutit om okunskap. Oavsett sammanhang är det korkat. Men av någon anledning är det mer ok att vara okunnig om idrott än om litteratur, och bloggar kommer nånstans mittemellan – det är ju trots allt pöbeln som står för skrivandet så det måste rimligen vara dåligt, men samtidigt är det förvirrande att en del fina människor också bloggar…
Mjo, men det är ju “bara pöbel” som håller på med idrott också verkar vissa tro.
För övrigt, ej relaterat till denna post, så har jag gjort världens hästjobb efter din kommentar om mer kalle anka-matematik. Räknat om alla ekvationer fem, sex gånger med hjälp av olika miniräknare, rättat fel och försökt få allting så exakt som möjligt. Så jag hoppas fan du blir nöjd. :D (Och att jag inte räknat fel.. huvva)
Jag ramlade över den just som den hade publicerats och trodde inte vad jag läste. Det här kan ju inte vara på allvar och mera var att hur sjutton kunde tidningen publicera skräpet?
Oj… redan? ;) http://deepedition.com/2007/10/20/mellan-fiber-och-golv/
[...] Eftersom Josh varit utan nät så gör han en återkoppling mellan Åke Stolt och puckot Nisse Holm, vars debattartikel om att litteratur är skit och tennis [...]
Jämför med tv:n
Om en person skulle säga till mig att han/hon inte sett på tv på tre år, skulle jag, någonstans, ändå tänka: “Vilken oinformerad person det måste vara, angående samhälle etc”
En annan grej:
Fråga samma snubbe en gång till: Vet du vem Carolina Klüft är? “Nej, fortfarnade inte”
Erbjud sedan 20 000 spänn om han sväljer förtreten och ger en beskrivning av henne, och säger fem meningar om henne….Då skulle det bli helt annat ljud i källan.
För en massa pengar skulle jag till och med erkänna och benämna flera karaktärer från serierna Dallas, Glamour, Days of our lives….och, tja Falcon Crest.
Oh my God! Underbart att läsa, men skrämmande.
Kommer osökt att tänka på Nisses namne Stefan Holm. Där har vi en kille som både kan hoppa högt och läsa böcker. Han får säkert ut mer av sina resor än vad Nisse får. Tror jag.
Deeped: De kallar mig Blixten. :P
Z: Från Days of our lives skulle jag inte kunna nämna en enda oavsett hur mycket pengar jag fick. Jag helt enkelt aldrig mer än zappat förbi det. En blind fläck på min kunskapskarta helt enkelt.
Mymlan: Det tror jag också. Tänk vad mycket tid Nisse slösat bort genom att bara sitta och glo på molnen när han är ute och flyger, istället för att läsa en god bok.
Det är väl en typisk journalist som är förtvivlad över att ha mist ensamrätten att skriva så andra har möjlighet att läsa. Pressen är ju annorlunda och betydligt mera kulturell. I vilken blogg skulle du kunna få reda på vika kändisar som gått på premiär utan trosor? Pressen behöver sitt monopol!
Björn: Touché!
[...] som tätt blossar det upp diskussioner om bloggosfärens vara eller icke vara. Endel envisas med att klumpa ihop alla bloggare till en [...]
Jag har denna delen av bloggvärlden att tacka för nästan hela min (icke)politiska och samhällsanalytiska inställning i dag… oinflytelserik företeelse my ass!
Vilken del av bloggvärlden menar du då?
Jo, den överlag seriöst samhällsdebatts-insatta, politiskt medvetna och då främst livsstilsliberala delen (ekonomisk politik är fortfarande ett inte helt avslutat åsiktskapitel hos mig ännu). Och då alltså inte sk enfrågebloggar, dagboksbloggar, modebloggar och rena blajbloggar… Jag kan alltså läsa debattinlägg från både DN, SvD och Expressen, för att i nästa stund jämföra dem med insatta bloggares andra synvinklar.
Visst, är mycket medhårsstykande av mina egna åsikter och kultursmaker ska ärligt sägas (som då din blogg) men jag har stärkts i min identitet av de grundåsikter jag för många år sen trodde att jag hade och idag VET att jag har. Såsom pro-yttrandefrihet, samlivsfrihet, personlig frihet, livsstilsfrihet…
Förstår vad du menar. Jag har upplevt lite samma sak. I och med bloggosfären har jag brutit mig loss ur det gamla partipolitiska tänket där man först bestämmer sig för ett parti och sen försöker få sina egna åsikter att matcha. Inte för att jag var partibunden på något sätt, men jag var ganska bestämd beträffande vilken del av högervänster-skalan som hade mina sympatier.
Beträffande ekonomisk politik har jag inte längre särskilt mycket intresse. Det känns mest som att man sitter och finjusterar procentenheter hit och dit vilket gör en hundring mer eller mindre för medel-Svensson. Fullständigt ointressant i förhållande till mer väsentliga saker som personlig integritet, rättssäkerhet och moralpanik. :)
Helt korrekt. Det känns som att partipolitik idag BARA handlar om att flytta pengar, speciellt när Svensson vart 4:e år står vid röstsedels-kartongen, utan tanke på hur deras parti står annars i livsstilfrågor.
Bloggosfären har hjälpt mig fokusera på just lagstiftningsdelen i bland annat sexualbrottsmål/morallagar/prostitution, skillnaden mellan hets mot folkgrupp/yttrandefrihetsrätt, narkotikapolitik, mm. Utan den debatt som förs på bloggarna hade jag inte befäst min ståndpunkt så självklart som den känns idag i många frågor.