Skip to content

Jardenberg vs Hamilton

Jag började skriva den här posten förra helgen men jag fick inte riktigt ihop det och det hela föll lite i glömska. Men så träffade jag Jardenberg igår och pratade lite om nedanstående ämne, och då började det kännas smått pinsamt – så håll till godo.

Joakim Jardenberg har ett intressant replikskifte med SVT:s Eva Hamilton på SvD:s Brännpunkt. (1, 2, 3) Diskussionen handlar om tillgänglighet till SVT:s material, som ju vi medborgare betalat för och rimligen borde äga.

Jag tycker att det är riktigt bra att Jardenberg fått igång den här diskussionen, och att han hittade en öppning till den i det enorma mediajippo som kronprinsessbröllopet var, och liksom honom blir jag förbryllad och lite oroad över svaret från Eva Hamilton. Det känns som att repliken vill låtsas oförstående inför att avstampet i kronprinsessbröllopet var just ett avstamp till en större principiell diskussion. Och när jag läste Hamiltons påstående att SVT gör allt sitt material tillgängligt för oss när som helst och var som helst så blir jag rent av förbannad, för det är helt enkelt inte sant.

För det första är inte materialet nedladdningsbart. Det må vara en petitess, men tillgänglighet när som helst och var som helst innebär för mig möjlighet att spara ner materialet lokalt så att jag, om jag vill, kan titta på det i den mediaspelare jag önskar, och framför allt utan internetuppkoppling.

För det andra ligger materialet uppe under en begränsad tid. På vilket sätt är det ”när som helst”?

För det tredje, och det här är egentligen det mest obegripliga, så tar sig SVT friheten att klippa i det material som sänts, så har man missat tevesändningen av ett evenemang så kan man inte alls vara säker på att få se det i sin helhet. Ett personligt exempel:

Jag satt och tittade på invigningen av Vancouver-OS i vintras. Någonstans mitt i invigningen framfördes en del riktigt häftig fiolmusik. Musik som påminde mycket om irländsk och skotsk folkmusik, men också bluegrass. Jag hade ingen aning om att det fanns ett sådant kulturarv i Kanada eftersom det jag vet om kanadensisk kultur är att de gillar hockey. Hur som helst så ville jag se detta musikaliska inslag igen, och framför allt visa det för en god vän som hatar allt vad idrottsevenemang heter men älskar musik minst lika mycket som jag själv.

Men se det gick inte! Ty SVT hade i sin oändliga vishet bestämt att det inte fanns något allmänintresse i sagda musikinslag och klippt bort det ur webversionen av invigningen. Ja, de hade säkerligen klippt bort en massa annat också. Jag är däremot säker på att Bryan Adams och Nelly Furtados slätstrukna popdänga fanns med. Varför gör man så? Spontant känns det ju som att det måste kosta mer att klippa ner material än att lägga ut det i sin helhet, så vad är grejen? Och hur är det här ”tillgänglighet när som helst, var som helst”?

Nu ska det i rättvisans namn sägas att det inslag jag pratar om går att se här. En timme och fyrtiofem minuter in i börjar den. Jag är dock fortfarande helt säker på att det då det begav sig var nedklippt i tre delar och att den sekvens jag ville se saknades. Och oavsett vilket så kommer det bara att gå att se fram till den femtonde januari 2011. Om materialet var fritt under till exempel CC-licens kunde jag ladda ner det, klippa ur den sekvens jag ville ha, och länka upp den istället.

När teknologin faktiskt tillåter har jag svårt att se varför vi inte på riktigt skulle kunna få tillgång till det material som vi kollektivt äger. Oklippt. Och jag har också lite svårt att förstå den här fixeringen vid nuet, att ingenting är intressant längre än en viss tid, att kultur har ett bäst-före-datum. Ingenting kunde vara mer fel. Tvärtom säger alla kulturyttringar något om den tid och plats de skapas i och är precis därför intressanta i efterhand. Kultur länkar ihop oss över tid och rum.

En lapp i trappen säger mer än tusen debattartiklar. Tillgängligt när som helst, var som helst, jo tjena. Bilden hämtad från Jardenbergs photostream, tagen av Emanuel Karlsten och cc-licensierad


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Published inKulturPirat

6 Comments

  1. Jag har för mig att det är olagligt att sälja inspelning till Cecilia. Var en tant som försökte göra det via radio för en herrans massa år sen, och hon fick knäpp på näsan. Då fanns inte svt play…

  2. Jakob Jakob

    En annan väldigt irriterande sak med SVTPlay är att den inte går att nå utomlands.

  3. Åh, det visste jag inte. En sak till att lägga på listan. Var som helst ekar ganska tunt.

  4. @Jakob: Njaee… jag sitter i Barcelona just nu, vilket väl bör räknas som utomlands, och här verkar det fungera bra. Från vilket land har du provat, och är det bara vissa delar som inte går att nå, eller inte alls?

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: