Skip to content

Politik och sociala medier

Moderaten Kent Persson har sedan en tid tillbaka tagit över efter Mymlan som bloggosfärens lekledare med sina veckovis återkommande bloggdebatter. Ett väl fungerande koncept som belönat dem bägge med framskjutna positioner i bloggvärlden. Vilket är utmärkt. Bloggosfären handlar om samtal och den som bjuder in till samtal och agerar katalysator förtjänar cred för det.

Denna veckas debatt kan mycket väl bli en av de hetare eftersom frågan lyder: Politiken i de sociala medierna, flipp eller flopp? Det finns nämligen få saker som engagerar oss narcisistiska politiska bloggare så som vår egen förträfflighet och betydelse.

Frågan är befogad, och här och var höjs röster om de sociala medierna inte har så stor betydelse som man hoppats. Att det är floppvarning. Jag tror dock att man ska vara försiktig med den slutsatsen, därför att huruvida något är flipp eller flopp beror på vad man har förväntat sig. Och förväntningarna på de sociala medierna har varit höga. Troligen överskattade och uppblåsta av oss som verkar inom dem. Vi är vana vid snabba förändringar därför att vi lever på nätet som ständigt är under ombyggnad. Utanför nätet sker inte förändringar alls lika snabbt och därför är det lätt att misströsta.

Om man har förväntat sig att sociala medier skulle vända upp och ned på det politiska landskapet och radikalt förändra livet, universum och allting, då verkar det förstås som en flopp. Även om jag skulle säga att det är de orealistiska förväntningarna som är själva floppen. Det politiska landskapet ser fortfarande mycket välbekant ut, det är fortfarande det traditionella som har ett grepp om politiken eftersom de som har makten ännu så länge också är de som är fostrade i det gamla sättet att tänka och agera. Det är fullkomligt naturligt.

Imorse såg jag en diskussion om politik och sociala medier på morgonteve där någon politisk expert och en representant för SCB deltog. Någon av dem, minns inte vem, sa att de sociala medierna inte påverkar i så stor utsträckning därför att den som aktivt söker sig dit för att prata politik redan har ett politiskt intresse och förmodligen redan är övertygad. Jag tror att den analysen är rätt. Traditionell media är fortfarande överlägset bäst på att nå ut till den som är passiv, den som inte är särskilt politiskt intresserad. Så kommer det att vara ett tag till. Sociala medier och nätet i allmänhet kräver däremot att du gör aktiva val och söker information, och den som gör det bryr sig redan och har sannolikt också en åsikt. Således kan man dra den dystra slutsatsen att vi alla predikar för de redan övertygade.

Men jag tror inte att det är riktigt så enkelt heller. Det må så vara att traditionell media bäst når ut till massorna med enkelriktade, välpaketerade femtonsekundersbudskap, men vad de sociala medierna innebär är en möjlighet för de som är intresserade att fördjupa sig och diskutera. Den möjligheten fanns inte alls i samma utsträckning förut. Jag tror att det på sätt och vis leder till en delvis ökad klyfta mellan de politiskt intresserade och de politisk ointresserade. Men jag ser också en potential i ett slags långa-svansen-perspektiv där de som aktivt söker information och diskuterar på nätet slipar sin argumentationsförmåga och tar med sig den till fikarummet, släktmiddagen och innebandyträningen. Vad vi får är tusentals ambassadörer som destillierar de politiska budskapen och påverkar sin omgivning. Potentialen häri bör inte underskattas. Människor är alltid mer benägna att lyssna på någon de känner.

Politikens problem är och har alltid varit att man med en stor envägssändare ska nå ut till alla. Därmed måste budskapet komprimeras och anpassas till minsta gemensamma nämnare. Det har inte funnits möjlighet att individanpassa budskapet eller att föra dialog med var och en av medborgarna. Det är det som håller på att förändras. Ju mer involverade de politiskt intresserade blir, desto bättre ambassadör blir de också. Men det kräver att man vågar släppa kontrollen över budskapet, att man är ärlig och öppen i första ledet och vågar lita på att budskapet blir hyfsat korrekt i sista ledet. Det ställer krav på de som i första ledet formulerar de politiska idéerna att vara lyhörda och bjuda på ett rikt utbud av argument och tankar som fritt kan omformuleras och föras vidare. Om budskapet redan från början är alltför tillrättalagt och magert blir det svårt för svansen att individanpassa det.

Så flipp eller flopp? Även om vi ännu inte sett så stora förändringar, och kanske aldrig kommer att göra det heller, så säger jag flipp, med motiveringen att allt som får människor att prata politik är bra. Sociala medier är inte Messias, men det är en dörr in till maktens korridorer där allt fler knackar på och vill in, och den som öppnar sin dörr och samtalar har mycket att vinna på det.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Published inPiratPolitikSamhälleSociala medier

14 Comments

  1. Fredrik Larsson Fredrik Larsson

    I vanlig ordning sätter du något som förtjänar uppmärksamhet i fokus. Du har självklart rätt det är inte den politiska debatten i ”de sociala medierna” som är det viktiga utan att vi har ett utbyte av tankar, ideer och argument i dessa som vsedan tar med i det verkliga livet som gör en skillnad.

    Detta föresätter dock att vi som läser och skriver i dessa medier sedan faktist tar steget ut i verkligheten och pratar med våra nära och kära, våra vänner och bekanta eller bara vem som helst på gatan. Det är i de mötena som de sociala medierna (uch vilket uttryck!) kommer till sin rätt eftersom vi är välinformerade, vältaliga och redan har stött och blött frågorna ur många olika perspektiv.

    Så nu när det är ngn fattig månad kvar innan valet tar vi och gör en slutspurt tycker jag – ut och prata!

    Mvh
    Fredrik Larsson

  2. Andreas Olsson Andreas Olsson

    Vad jag möjligtvis hakar upp mig lite på är ett lite för stort likamedtecken mellan att vara aktiv/intresserad och att ha en fast åsikt. Förvisso är det säkert i mångt och mycket sant vad gällande statistisk signifikans, men vill ändå gärna tro att genuint intresserade människor även är de som har bäst möjlighet att genuint kunna ändra åsikt.

  3. Andreas: Klar poäng där! Bra.

  4. Amanda Amanda

    Håller med Andreas. Kan ta mig själv som exempel på det, till och med.

    Jag har varit politiskt intresserad sedan jag var fjorton, engagerade mig i luf då jag var femton, och har alltid haft starka åsikter. Vad gäller PP har jag spontant stått på anti-sidan eftersom jag tror på kapitalism och människors ”rätt” att tjäna pengar på det de är bra på. Dock var jag inte alls särskilt insatt i vare sig FRA frågan eller piratprågorna av personliga skäl.

    Så snubblade jag in på din sambo drottningens blogg, i en helt annan fråga – minns ej vad nu, men jag började läsa hennes blogg och blev lite kär på det där sättet man kan bli då någon sätter fingret på hur man ser på världen på ett språkligt briljant och ofta synnerligen syrligt sätt. Vidare skuttade jag efter ett par veckor in här och på andra piratbloggar av ren nyfikenhet och för att drottningen tycktes tagit bloggpaus. Ni har övertygat mig ordentligt, helt enkelt därför att ni formulerar er väl och inte verkar helt dumma i huvudet. Insåg snart hur utmobbade dessa frågor och PP är och hela tiden har varit i traditionell media och övriga politiska bloggosfären. Inte lätt att bilda sig en en rättvis åsikt med bara propaganda från ena sidan…

    Jag hade inte läst så mycket på humlan om det inte vore för att dina åsikter tangerar mina i mångt och mycket i övrigt, men i just piratfrågor (fast jag har svårt för ordvalet eftersom de viktigaste inte handlar om piratism i mina ögon) har du och några till lyckats stoppa mig i fickan.

    Fördelen med bloggar är att fler kommer till tals genom kommentatorsfälten. Där kan nog mången småträig skalle övertygas, om den är lite öppen för alternativ tankar.

  5. Amanda: Näe, men jag suger i mig bara då. Blablabrilljant… ja, jag kan vänja mig ;)

  6. Amanda Amanda

    Drottningen: Jag börjar känna mig som en jobbig beundrare. Hehehe.

  7. Amanda: Det där är ett jättebra exempel som jag kommer att ta med mig. Om det är ok med dig kan det dyka upp i något annat sammanhang.

  8. Amanda Amanda

    Josh: Gör som du vill. :P

  9. […] Enligt min humla skriver: Så flipp eller flopp? Även om vi ännu inte sett så stora förändringar, och kanske aldrig kommer att göra det heller, så säger jag flipp, med motiveringen att allt som får människor att prata politik är bra. Sociala medier är inte Messias, men det är en dörr in till maktens korridorer där allt fler knackar på och vill in, och den som öppnar sin dörr och samtalar har mycket att vinna på det. […]

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: