Skip to content

Är tillgängliggörande ett brott?

DN läser jag att IFPI nu kliver in i häxjakt 2.0 och gör sin första Ipredanmälan. Offret är en ”ganska normal” fildelare och ska ha tillgängliggjort tiotusentals låtar, även om IFPI:s lakejer nöjt sig med att ladda ner ett femtiotal från användaren. När lagen skulle drivas igenom fick vi hela tiden höra att man inte var intresserad av vanliga fildelare utan ville åt de stora skurkarna, som fildelade på industriell skala. Man ljög väl inte för oss?

Jag ställer mig genast frågan: Är tillgängliggörande ett brott? Det måste väl fortfarande bevisas att folk har laddat ner upphovsrättsskyddat material från den här användaren för att brott ska kunna styrkas, och detta utöver det femtiotalet låtar IFPI själva tankat därifrån eftersom det närmast bör ses som brottsprovokation.

Men visa av erfarenhet vet vi ju att det inte kommer att bli så. Rättsväsendet har visat prov på imponerande inkompetens i de här frågorna förut och det lär inte bli någon större skillnad nu. Dock vill jag inflika att eftersom både upphovsrättsmaffian och politiker som gräsklipparmannen gärna hävdar att fildelning är stöld, då måste ju IFPI i rimlighetens namn anmäla alla skivhandlare i Sverige för ”tillgängliggörande”. Att ladda ner låtar från Internet är ju detsamma som att gå in i en skivbutik och sno skivor, och det vore omöjligt att göra om inte skivhandlaren tillgängliggjort skivorna först. Där har ni er nästa guldgruva, IFPI!

Nu kanske många resonerar som så att det är irrelevant om man kan bevisa att andra användare laddat ner från den här användaren eller inte, eftersom ”det är klart att så har skett”, ”det är ändå bara en tidsfråga” eller ”vad skulle annars syftet vara?”. Det må så vara, men det ska likförbannat bevisas! Annars kan vi skippa knivlagen och börja döma den som ertappas med kniv på allmän plats för mord rakt av, eftersom ”det ändå bara är en tidsfråga” eller ”vad skulle annars syftet vara?”. För att inte tala om alla som går omkring med penis på allmän plats. Våldtäkt, vad skulle annars syftet vara? Det kallas omvänd bevisbörda och sätter den åtalade i en omöjlig sits – att bevisa sin oskuld.

Jag kan berätta att på den tiden jag använde Direct Connect var det inte direkt ovanligt att den användare man kopplade upp sig mot för att tanka ner någonting gick offline eller kastade ut en direkt. Direct Disconnect. Jag kan inte ge några siffror på hur ofta det hände men det var som sagt inte direkt ovanligt. Grejen är nämligen den att på Direct Connect släpps du inte in på särskilt många hubbar om du inte själv delar ut rätt ordentligt med material, detta för att undvika rena leechers såklart. (Leechers, för er som inte kan terminologin, är de som bara tar del av det andra delar med sig av men inte bidrar själva. Ungefär som bidragsfuskare och Skandiachefer. Leechers är allmänt avskydda i fildelningsvärlden.) Men leechers kringgår reglerna genom att tillgängliggöra ett stort utbud och sedan sparka ut den som börjar tanka, för att på så sätt behålla bandbredden för sig själv. Notera att detta är uråldriga uppgifter, jag har inte använt DC sedan Dackefejden.

Hur som helst menar jag att det faktiskt kan finnas andra skäl till att tillgängliggöra material än att låta folk ladda ner dem. En gång råkade jag på en som hade delat ut hela C:, inte den starkast lysande fyren på ön kanske men vad gör man inte för att komma in på de fina hubbarna? Men; om rätten kommer fram till att användaren i det här fallet är en leecher som inte alls har delat med sig, då tycker jag att vi ska begära vederbörande utlämnad och ta hand om saken själva…

Det allra roligaste i artikeln är dock när Magnus Mårtensson avslutningsvis förklarar, helt korrekt, att BitTorrent-tekniken är mer effektiv när man vill flytta stora filer (och, vill jag inflika, används därför också för att flytta och dela fullständigt lagligt material, som till exempel förundersökningen i Arbogamålet) medan DC är mer av ett socialt nätverk.

Du ansluter dig till en hub och är där under dagen, chattar och byter filer med andra. Lite som en ungdomsgård på nätet även om det inte bara är unga som är där

Tidigare har Henrik Pontén liknat en beslagtagen server vid ett bibliotek:

Servern som har beslagtagits kan man likna vid ett bibliotek och den anhållne mannen vid bibliotekarien.

Intressant nog ställer jag helt och hållet upp på Mårtenssons och Ponténs liknelser. Skillnaden är bara att jag och resten av piratrörelsen tycker att ungdomsgårdar och bibliotek är bra saker som vi vill uppmuntra. De vill förstöra det. Med sådana fiender behöver vi inga vänner.


Andra bloggar om: , , , , , intressant?

Published inPiratPolitikSamhälle

16 Comments

  1. […] Men vad är det för fel på ungdomsgårdar, nu då? Sist var det bibliotek som användes som jämförelse av antipiratbyråns Pontén. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska tolka deras jämförelser med bra grejer för att illustrera att fildelning är dåligt. Läs mer hos Joshen. […]

  2. Ehhh… ”Med sådana fiender behöver vi inga vänner.”? Det var en lustig travesti. :)

    Knivskarpt skrivet som vanligt Joshen. Och så hoppas jag att jag numera kan kommentera här, utan att hamna i spamfiltret, förstås.

    Björn Felten’s last blog post..Piratpartiets kassa förblöder

  3. Yay, it worked! :D Och visst var det en lustig travesti? Jag är rätt nöjd med den.

  4. Grymt bra skrivet.( som vanligt)
    Jag avundas alla er som har förmågan att uttrycka och formulera er.
    När jag själv ska börja på något blir det i regel ”bandsallad”. Men så kör jag oxå med pekfingervalsen.

    AquaVera’s last blog post..FRA´s ”Nya” Vapensköld

  5. Jed Jed

    Jag kan förstå och respektera att piratpartiet och likasinnade vill ändra lagstiftningen, men jag vet inte om det lika berättigat att ”inkompetensförklara” domstolarna.

    I upphovsrättslagen talas det inte om ned- eller uppladdning. Där talas det om tillgängliggörande.

    2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.
    Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.
    Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall:
    1. När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
    2. När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket.
    3. När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande.
    4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.

    53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.

  6. Jed: Jag tackar ödmjukast för tillrättavisandet. Det är uppenbart att tillgängliggörande i juridisk mening och i min mening skiljer sig åt. Men det är ändå semantik (även om mitt inledande raljerande faller) eftersom det kvarstår att bevisa att tillgängliggörandet ägt rum. En överföring måste ha skett.

    Själva ”inkompetensförklaringen” består i flertalet exempel där domstolen uppenbart inte förstår det ärende de dömer i. När man till exempel har skrivit att nedladdning har skett från en torrentsite trots att inget finns att ladda ner därifrån – siten ifråga är egentligen en annonsplats. Jag tror och hoppas att det finns gott om kompetens inom rättsväsendet, men när det kommer till den digitala världen märks det tyvärr att man inte är med riktigt, och ännu mer beklagligt är då att man tycks acceptera upphovsrättsindustrins lakejer som sakkunniga.

  7. Tor Tor

    ”När lagen skulle drivas igenom fick vi hela tiden höra att man inte var intresserad av vanliga fildelare utan ville åt de stora skurkarna, som fildelade på industriell skala. Man ljög väl inte för oss?”

    Om du läser regeringens proposition så ser du att all form av uppladdning definieras som ”kommersiell skala” och därmed omfattas av Ipred. Uppladdning av en enda fil utgör alltså ”kommersiell skala”.

    Så lagen är utformad för att omfatta även de minsta fildelarna, men inte småskaliga nedladdare (under antagande att de inte laddar upp).

  8. Som jag uppfattat URL så är det själva tillgängliggörandet, möjligheten, som är olaglig. Det räcker med att tillräckligt många kan ladda hem verket, oberoende av om de faktiskt gör det.

    Micke vK’s last blog post..Tingsrätten och subjektet

  9. Tor: Men i så fall är det bara spel för galleriet, åtminstone om vi pratar BitTorrent, eftersom den som laddar ner samtidigt också (sannolikt) blir uppladdare.

    Micke vK: Hmm. Jag läser igen med dina glasögon och inser att lagen nog ska läsas så. I så fall faller hela ovanstående, och det är ju pinsamt. Men jag undrar; det här är ju livsfarligt för den som inte behärskar sina egna tekniska prylar. Den som råkar ha ett öppet nätverk utan att veta om det kan med lätthet anses ha tillgängliggjort material. Och det behöver ju inte ens vara ett öppet nätverk – i det första Ipredfallet, det med eböckerna, hade man av allt att döma (utifrån vad jag har läst och hört) tagit sig in på en sluten server.

  10. Tor Tor

    Ja, alla som fildelar via BitTorrent gör det, enligt dagens märkliga definition, i ”kommersiell skala” – oavsett antal filer som delas ut. Detta är dock knappast något som det smugits med (även om media kanske inte riktigt varit med på noterna). Det står t ex. i regeringens egen sammanfattning att:

    ”Det innebär att det kommer att krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att en rättighetshavare ska få ut uppgifterna. Så är i regel fallet om intrånget avser uppladdning av t.ex. en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten, exempelvis genom fildelning via Internet, eftersom detta typiskt sett innebär stor skada för rättighetshavaren. Detsamma är fallet när det är fråga om mer omfattande nedladdning.”

    I klartext: Ipred-bestämmelserna omfattar all uppladdning oavsett omfattning, samt nedladdning i det fall den är omfattande. Ladda ned själva propositionen och sök efter ordet ”uppladdning” så framgår det ännu tydligare. Begreppet ”kommersiell skala” i EU-direktivet tolkades av regeringen som att det ska gälla ”viss omfattning”, men att syftet med intrånget (huruvida det är kommersiellt eller ej) är irrelevant.

    Men regeringen var naturligtvis väl medveten om att fildelning medför uppladdning vilket följande del i propositionen visar:
    ”Fildelning innebär i regel att man via Internet gör datafiler, exempelvis film och musik, som finns på ens egen dator tillgänglig för andra (i regel kallat uppladdning), samtidigt som man själv får möjlighet att kopiera (ladda ned) exempelvis film och musik som finns på andra användares datorer. Det som man laddat ned gör man sedan ofta i sin tur tillgängligt för andra. Den verksamhet som ibland brukar beskrivas som nedladdning av enstaka exemplar för privat bruk innebär alltså ofta att intrångsgöraren gör en mängd musik och/eller film tillgänglig för en stor del av världens befolkning utan rättighetshavarnas samtycke. Detta kan innebära stor skada för rättighetshavarna.”

  11. Hörru, jag avgudar din avslutning. Fantastiskt retoriskt bra.

    Bra skrivet, förövrigt. Du belyser många problem med viktiga analyser! :D

    Elias Giertz’s last blog post..Tävlingen avbruten

  12. […] Enligt Min Humla » Är tillgängliggörande ett brott? Vad är det med slutklämmar idag? Älskar varenda en i alla inlägg jag läser. […]

  13. Lasse Lasse

    Regeringen/riksdagen har nog skrivit att man kan ”jaga” vem som helst. Men om jag inte minns fel så sa väl herr Pontén (?) att man inte tänkte jaga ”Bernt i Byhåla”. Detta till följd av den massiva informationen om ”kravbrev med hot om stämning” som skickats ut i USA och Danmark. Ja, ja. Det var väl inte så svårt att räkna ut att det bara var en fråga om tid.
    Förresten, inom rättsväsendet finns det många som inte vet vad utforskaren är. (Naturligtvis finns det antagligen lika många som vet det), men hur ska den som inte känner till detta själva kunna förstå vad som händer vid upp- och nedladdning?

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: