Kreatörer, välj sida!

Anna Troberg har uppmanat alla och envar att maila sina favoritkreatörer för att ta reda på deras ståndpunkter i fildelningsfrågan och häxjakten som bedrivs i deras namn. Tydligen är detta kontroversiellt på något sätt. Varför vet jag inte, och inte Anna heller. Alla andra människor har åsikter, varför skulle inte kreatörer ha det? Idrottsprofiler förväntas ha djuplodande kunskaper om både det ena och det andra – Kina till exempel – men kreatörer kan inte antas ha vare sig åsikter eller insikter? Är det så folk ser på skapande människor – som ett slags övermänsklig elit som sitter på sin kammare, avskärmad från världen, och skapar? Är det därför det är så provocerande när enskilda ur den sfären uttalar sig i diverse frågor?

Jag tycker att det är fullt rimligt att avkräva svar från kulturarbetarna. Det är trots allt i deras namn som upphovsrättsmaffian härjar. Om någon går runt med en bössa på torget i Norrköping och samlar in pengar för min skull så är det väl fullt rimligt att jag har en åsikt om saken? Om det då kommer till min kännedom att det inte är en sån bössa som man stoppar mynt i, utan en som man stoppar patroner i, så skulle jag nog ta avstånd från det. Om det vore så att pengarna aldrig kom mig till godo så skulle jag vara lite upprörd. Om det dessutom visade sig att någon gått runt med en bössa (patronsorten, fortfarande) på torget i Norrköping för att samla in pengar till mig (som jag aldrig får) utan att ens ha berättat det för mig, ja då vore det nog läge för mig att dyka upp på bild i Aftonbladet, med samma min som en blöt katt och ordet ”kränkt!” i stora, vänliga bokstäver under.

Precis så arbetar nämligen upphovsrättsmaffian. Med tvivelaktiga metoder samlar de pengar till sig själva, under sina klienters flagg. Man behöver inte vara fildelare eller upphovsrättmotståndare för att inse att det är fel. Om det är så att kretörerna faktiskt är världsfrånvända flummare som sitter på sin kammare avskärmade från resten av världen och helt enkelt inte vet om att det förhåller sig på det här viset – då borde vi väl försöka upplysa dem?

West ställer sig tvekande till om Annas metod egentligen är meningsfull. För det är väl ändå bolagens beteende vi vill komma åt? Absolut, men om de inte lyssnar på sina kunder och vi inte kan lita på att våra folkvalda skyddar oss, då måste vi vända oss till klienterna. För utan kreaöterna har bolagen ingen produkt. (West tar för övrigt ställning som kreatör. Intressant läsning.)

Men lyssnar bolagen på kreatörerna då? Sannolikt inte, men som kreatör har man valet att byta bolag och överlåta sina ekonomiska upphovsrättigheter till någon som inte beter sig som ett svin. För det är ju faktiskt så här: Det är skaparen av ett verk som äger upphovsrätten. H*n överlåter sedan i olika utsträckning delar av sin ekonomiska upphovsrätt till ett bolag. Makten borde således ligga hos kreatören, inte hos bolaget. Bolaget är förvaltare.

Det är sålunda ett rimligt krav att kreatörerna bekänner färg. Det mest intressanta är inte huruvida låtskrivaren X eller författaren Y ställer sig positiva eller negativa till fildelning, utan vad de tycker om metoderna med vilka upphovsrättsmaffian bedriver sin verksamhet. I deras namn. Vi har ett krig på gång där vi som bäst gräver skyttegravar – pick your ditch, eller bli stående i skottlinjen.

Utöver detta är det givetvis ytterst viktigt att kommunicera med våra egna förvaltare; politikerna. De som inom kort kan ge upphovsrättsmaffian polisiära befogenheter och därigenom sanktionera den utpressningsverksamhet som vi redan sett i USA och Danmark.

PiratJanne har för övrigt en utmärkt sammanfattning av upphovsrättsindustrins övertramp genom åren. Tyvärr är listan säkert inte komplett, det finns förmodligen en hel del övrigt att tillägga. Men listan i dess nuvarande form är skrämmande nog. Som guldkorn kan nämnas att man lyckats få ett skivbolag som delade ut musik de själva hade rättigheterna till att tillfälligt stängas av från nätet. Känns det verkligen som en industri vi vill ge större befogenheter?

Säg ifrån, medan det fortfarande är tillåtet.

Men det är som kung Knut den store, som satt på sin tron framför vågorna och talade om för tidvattnet att det inte fick komma.

– Bono, om nöjesindustrin, internet och förändringens möjligheter.


Andra bloggar om: , , , intressant?

Bloggvägg, norpad från Falkvinge: Disruptive, Urban Cat, Mary X Jensen, Staffan Danielsson, Rose-Mari Södergren, Christian Engström, Opassande, Anna Troberg, Jan Lindgren, Jens O., Rick Falkvinge, Opassande, Jan Lindgren, Rick Falkvinge, Opassande, Jan Lindgren, Andra Sidan, Sidvind, Opassande, Staffan Danielsson, Rick Falkvinge, Christopher Kullenberg, Rejås Blog, Jan Lindgren, Opassande, Jan Lindgren, Piratbyrån, Henrik Alexandersson, Jan Lindgren, Jan Lindgren, Jan Lindgren, Anna Troberg, Christian Engström, Lars Holmqvist, Rick Falkvinge, Jens O., Opassande, Anna Troberg, Rick Falkvinge, Rasmus Fleischer, Urban Cat, Opassande, Rick Falkvinge, Folkpartiet Eslöv, Opassande, Jonatan Kindh, Andra Sidan, Drottningsylt, Annarkia, Illinoise, Beta Alfa, Argast Nu, Angie Roger, Tommy K Johansson, Martin Otyg, Rose-Mari Södergren, Charlotte Wiberg, Satmaran, Dick Bengtson, Insane Clowns, Tommy K Johansson, Nihao Kenny, Mikael Persson, Ung Vänster, Mikael von Knorring, Urban Cat, Anders Widén, Mackan Andersson, Johan Lindahl, Mary X Jensen, Marcin de Kaminski, Urban Cat, Nätkoll.se, Tommy K Johansson, Scaber Nestor, David Wienehall, Christopher Kullenberg, TANGO FÖR ENBENTA, Mattias Swing, Mikael Nilsson, Argast Nu, Wilhelm Svenselius, Peter Soilander, SVT Opinion, Farmor Gun, Mary X Jensen, Daniel Brahneborg, Insane Clowns, Rasmus Fleischer, Mattias, Rick Falkvinge, Daniel Brahneborg, Bitchslap Barbie, Karl Sigfrid, Mikael Persson, Svensson, Mikael von Knorring, Urban Cat, Henrik Alexandersson, Rick Falkvinge, Satmaran, Daniel Scythe, David Wienehall, Mattias Bjärnemalm, Klibbnisse, Christopher Kullenberg, Henrik Alexandersson, Anna Troberg, Svensson, Bitchslap Barbie, Christian Engström, Jinge, Dumheterna, Hans Engnell, Josef, Rasmus Fleischer. Bloggdata från knuff.se.

23 reaktioner på ”Kreatörer, välj sida!

  1. Det kan knappast nog understrykas hur viktigt det är att just kreatörernas uppfattning blir känd, inte förläggarnas eller advokaternas, även om kreatörerna just nu kan tyckas sakna direkt inflytande över de senares härjningar i privata sovrum och barnkammare. Det var min reaktion också våren 2006, när Piratpartiet (som jag då ännu inte var medlem i) ville diskutera upphovsrätt med Henrik Pontén.

    Musikälskaren söker inte efter musik utgiven på ett visst förlag, utan snarare musik framförd av en viss artist (eller kanske en hel genre). Även i det extrema fallet att en artist skulle ha bundit upp sig till ett visst förlag på livstid (hans egen livstid, inte förlagets), så finns alternativet att han slutar skapa något nytt för att inte ge mer ammunition att stoppa i förlagets bössa. Det är förstås synd på en lovande karriär, men samvetet måste ges företräde framför arbetsförmedlarens råd. Om min arbetsgivare talade om för mig att min tjänst från och med nästa år kommer att finansieras med intäkter från narkotikaodling i Colombia, då skulle jag söka nytt jobb.

    För övrigt är vi alla upphovsmän, i större eller mindre grad. Själv har jag endast i ett fåtal fall medverkat med mina egna intellektuella prestationer i något kommersiellt sammanhang, och då utan att själv få betalt (jag spelade piano i ett par skolmusikaler på 1970-talet; intäkterna gick till föreningen jag var medlem i).

    Jag är dock medveten om att jag har rättigheter till allt jag skriver, rättigheter som jag endast bevakar i den mån jag finner det önskvärt. Därför tar jag som du illa vid mig att veta att jag inte kommer att kunna hävda dessa rättigheter i domstol utan att hänvisa till samma lag som används för att kväsa politisk debatt och skinna fildelare.

    Det berör mig särskilt illa att allmän åklagare kan ta påstått intrång i mina rättigheter som förevändning att företa husrannsakan och väcka åtal till och med utan att ens ha fått en anmälan från mig, emedan det anses föreligga ett ”allmänt intresse” av att beivra intrånget.

    Eftersom privat fildelning ligger inom det jag betraktar som enskilt bruk anser jag inte att jag själv har någon reell ensamrätt att bevaka i detta avseende, och jag frågar mig vad jag skulle göra om det kom till min kännedom att ett sådant åtal berörde just ett av mina verk. Skulle jag kontakta åklagaren och undanbe mig hans tjänster? Nej, det vore att erkänna hans rätt att väcka åtal för något som jag anser inte ens berättigar mig till något skadestånd, än mindre skall medföra något straff (tyvärr är lagen så skriven att just detta brott kan medföra straff men inte skadestånd till ”offret”). Min upphovsrätt har blivit spiken som åklagaren kokar en osmaklig åtalssoppa på att hälla över en av mina medmänniskor.

    Så, till skillnad från de artister som berördes av åtalsanmälan mot Pirate Bay men motsatte sig att just deras verk fanns med i bevisningen eftersom de accepterade fildelningen, så skulle jag nog sitta tyst och avvakta den rättsliga processen. Sedan, när dom fallit och fildelaren blivit 50.000 kronor fattigare, så skulle jag hudflänga åklagaren offentligt för att han kränkt min yttrandefrihet genom att angripa min förläggare! Domvilla brukar det kallas när någons rättigheter berörs av en dom utan att denne själv har blivit hörd i målet.

  2. Jag tror inte kreatörernas åsikt har betydelse eftersom de överlåtit både själ och kropp till förlaget genom ett snärjigt 100-sidigt avtal med 7 punkter stora bokstäver…

    Jag har förvisso suttit på bänken framför Jules Vernes grav, men i vårt tysta samtal tvärs genom gravstenen kom vi aldrig in på det där med upphovsrätt. Och det var ändå 50 år för sent för honom att hävda den… ;-)

  3. Jag är en av de där kreatörerna, som hela mitt liv har levat på upphovsrättskyddat material, med allt vad det innebär. Beträffande rådande lagstiftning och skydd för enskilda konstnärer har jag gått genom en stor inre tankemässig process som jag inte är helt färdig med, än så länge, men du kan vara helt på det klara med att jag kommer att skriva om det när jag blir klar.

    Att jag har blivit medlem i Piratpartiet bör väl klargöra en del av mina ståndpunkter, antar jag.

    Calle Rehbinder’s last blog post..Vem tjänar på sexualfientligheten?

  4. Peter, de kreatörer som sålt sin själ kan förstås inte ta tillbaka rättigheter de redan avhänt sig, men här handlar det om deras framtida alster och avtal, inte om att banna dem för redan spilld mjölk.

    Det är likadant med vilken bojkott som helst: Om jag vill få bilägare att sluta tanka hos Shell, då vänder jag mig till dem som fortfarande använder sina bilar för att de skall välja en annan bensinleverantör i morgon, nästa vecka, nästa månad och nästa år. Jag har inget för att kontakta de bilägare som just har tankat bilen för sista gången innan de säljer eller skrotar den.

    Ingen föds till vare sig författare eller bilägare, och alla som blir det i vuxen ålder har tid på sig att ta intryck av vad som händer i världen och göra ett medvetet val av affärspartner. Om något litterärt underbarn skulle växa upp i total isolering från allt vad näringsliv, politik och moral heter, och vid 18 års ålder teckna ett livstidskontrakt om att ge ut alla sina romaner på Nordkoreanska Statsförlaget till Kim Il Sungs ära, då är det liksom tuff lycka om han inte får några läsare i Nordamerika, Europa eller Australien. Vem skulle vi då försöka tala förstånd med, förlagets VD Kim Jong Il för att få honom att säga upp kontraktet? Lost cause, liksom. Låt underbarnets öde bli en läxa för mer eftertänksamma upphovsmän.

    Frågan som vi vill att författarna och musikskaparna skall ställa sig är ”vad bör jag göra för att hålla min publik på gott humör”, inte ”vilka oförlåtliga synder har jag begått i mitt liv”. Frågan är riktad lika mycket till den som ännu inte har givit ut sitt första verk som till den som under sin livstid hunnit bli en hyllad stjärna på kulturhimlen. Att vi inte namnger alla okända författare betyder inte att vi är ointresserade av deras svar.

    Redan avlidna upphovsmän utgör ett speciellt problem, som givetvis inte löses genom att vi skickar webbenkäter till kyrkogårdsförvaltningarna. Där får vi nöja oss med vad de nuvarande rättsinnehavarna tycker. Dessa kan i praktiken vara identiska med förlagen, men de kan precis lika gärna utgöras av upphovsmännens släktingar, som erhållit rättigheterna genom arv. De kan få samma behandling som författarna, men egentligen är deras åsikt inte så intressant, för ingen väljer ju att bli arvinge till en viss upphovsman. De har bara ett immateriellt sparkapital som de vill få mesta möjliga ränta på; de har inte satt in något själva på kontot som påverkar deras vinst.

    Så som vi behandlar våra avlidna föregångares rättigheter, så kommer våra egna rättigheter att behandlas när vi en gång är döda. När den dagen kommer är det för sent att göra något åt saken, så jag föredrar att agera medan jag ännu har någon talan.

    Man kan skriva upphovsrättsligt testamente: Må den som i framtiden hänvisar till min upphovsrätt för att skrämma kvinnor, barn och fildelare till underkastelse pinas av tusen advokater i tusen år och sedan dö tusen kvalfulla dödar!

    Fast jag bör nog tala med min egen advokat för att formulera testamentet på ett juridiskt bindande sätt… :)

  5. Varför bara fråga kreatörerna om deras åsikt i fildelningsfrågan?

    Herre jisses! Tänk om de gillar barnporr eller har facistsympatier? Ska vi ändå köpa deras verk?

    Nej, allvarligt! Jag känner en spontan olust mot denna metod att bekämpa förslaget till fildelningslag.

  6. [Comment ID #50780 Will Be Quoted Here]

    Har du ens läst vad jag har skrivit? Piratjakten bedrivs i upphovsmännens namn – då är det väl högst rimligt att de har en åsikt i frågan?

  7. Jodå, nog har jag läst. Anna T föreslår och du stödjer att en grupps åsikter ska kartläggas och om dessa inte är ”rätt” skall de utsättas för sanktioner.
    Eller har jag missuppfattat budskapet?

  8. Nej, jag stödjer att en grupp, i vilkas namn diverse lagar och påföljande utpressning ska införas, bekänner färg. Huruvida det leder till ”sanktioner” är naturligtvis upp till var och en. Personligen vill jag inte ge pengar till vare sig upphovsmän eller bolag som stödjer maffiametoder. Andra får göra som de vill.

  9. Jag anser inte att det är samma sak. Att påstå att ”en grupps åsikter ska kartläggas” är något helt annat än man vill att ”en grupp ska bekänna färg i en enskild fråga som i allra högsta grad angår dem”. En kartläggning är betydligt större än så och innefattar alla möjliga åsikter.

  10. Och så blev vårt lilla meningsutbyte kondenserat till en fråga om semantik…

    Ändå, lycka till med arbetet mot piratlagen!

  11. *S* Vi kan börja om från början om du vill. Jag är dock inte säker på att vi kommer att komma längre nästa gång. Du tycks inte vara av åsikten att upphovsmän ska behöva ta ställning – jag tycker absolut att de bör göra det. Huruvida det är ett effektivt sätt att bekämpa dumheterna kan man förstås ifrågasätta. Där delar jag förvisso din skepsis.

  12. Thomas, man kan precis lika gärna fråga: Varför skall vi kartlägga möbelhandlarnas åsikt om skövlingen av regnskogarna? De kan ju inte rå för att deras mahognybord är tillverkat av ett utrotningshotat trädslag; det är virkesleverantörernas problem! Varför inte fråga möbelhandlarna vad de tycker om barnporr också? (Slut sarkasm)

    Det är möjligt att du inte anser att man skall blanda in etik och moral i affärslivet, oavsett näringsgren. Det är i så fall en ståndpunkt som jag kan begripa, även om jag själv intar rakt motsatt ståndpunkt.

    Det jag inte förstår är varför det skulle vara något speciellt med just upphovsmäns affärsverksamhet, att de skulle vara immuna mot varje påstående om att deras affärer leder till ekonomisk misär för människor på andra sidan jorden som de aldrig har hört talas om, i den händelse du faktiskt tycker det är rimligt att bojkotta företag inom andra branscher för vad deras verksamhet ställer till med, socialt såväl som i naturen.

    Och det är inte upphovsmännens åsikter som är det centrala, utan deras faktiska gärningar. Jag kan säga att jag hatar fildelare, men så länge jag inte låter min åsikt ta sig uttryck i rättstvister i domstol och ekonomiska bidrag till organisationer som bedriver klappjakt på fildelare, så kan denna åsikt i princip tillåtas passera utan att jag behöver befara en allmän bojkott av mina hypotetiska böcker (som inte alls handlar om fildelning, utan kanske om geodesi och ortnamnshistoria).

    Omvänt, så kommer jag inte undan en bojkott om jag i ord försvarar Pirate Bay men blundar för att mitt förlag aktivt deltar i häxjakten och även använder min upphovsrätt som slagträ.

    Jag har funderingar kring ett system för bevakning av företags affärsetik, BERTS, som dock ännu bara befinner sig på planeringsstadiet. En tanke är att man med hjälp av det skall kunna realisera konsumentbojkotter på valfria grunder och låta datorn varna för varor och tjänster man inte vill köpa. Det skulle kunna användas också för att ge köpråd rörande böcker, film och musik, med information om upphovsmännens rättsliga ambitioner ned på individuella verk om man så önskar. Men som sagt, det finns inget färdigt att använda än. Frivilliga systemkonstruktörer är välkomna att kontakta mig för samarbete.

  13. En grej bara, i protest mot Bono (som du citerar) och alla andra som smutskastar gamle Knutte genom att bara berätta HALVA historien: Kung Knut den store var faktiskt inget pucko som trodde han kunde styra världshavens vågor, utan en mycket vis härskare som en gång hittade på ett mycket åskådligt sätt att täppa till truten på smickrare. Så här går HELA storyn: Knut, konung av Danmark och Danelagen (=större delen av England) var norra Europas mäktigaste man. Men han blev trött på alla inställsamma hovmän som tjattrade om hur mäktig han var, typ att sol och måne skulle lyda honom. Därför lät han en dag, just när tidvattnet var på väg in, ställa upp sin tron nere vid stranden, gick dit och satte sig (eller om han rent av lät sig bäras dit i stolen; jag minns faktiskt inte), och sade: Jaha, grabbar, om jag nu är så jäkla supermäktig, då borde väl tidvattnet dra sig tillbaka om jag befaller det, va? Mummel bland hovmännen, typ ”Javisst ers Majestät, självklart!” (men troligen framfört med rätt skakiga röster), och så sade Knut: ”Vik undan, vågor!”. Det gjorde de naturligtvis INTE, men det var just vad Knut VILLE VISA: Från den dagen slapp han lyssna på det där allra värsta smickret om hur himla mäktig han skulle vara.

    Så var snäll och hjälp inte Bono (och alla andra vikingadiskriminerande puckon) att sprida den kränkande kortversionen mer!

    Tack.

  14. Man lär sig något varje dag. Det gör förvisso inte Bonos liknelse mindre giltig, men kul att höra historien bakom så att säga. Jag lovar att alltid högakta kung Knut framöver. ;)

Kommentarer inaktiverade.