Skip to content

Alla som har något att dölja är dopade terroristpedofildelare

Kära sporthatande läsare. Den här texten handlar endast i förbigående om sport. Vänligen försök stå ut.

Igår läste jag att den tyska skidskytten Magdalena Neuner har fått nog och lämnar OS. Anledningen är den fanatiska dopningsjakt som hon upplever har tagit sig för stora proportioner. Neuner menar att man inte får utrymme att njuta av en seger eftersom man genast måste underkasta sig tester, och drar uppenbarligen slutsatsen att det helt enkelt inte är värt det. Eller, som Neuner själv uttrycker det: Vi behandlas värre än får på väg till slakt. (Svin enligt Aftonbladet, men Schafe – får – enligt den tyska tidningen Bild som Aftonbladet tycks ha som primär källa i övrigt.)

Dopningsjakten illustrerar ganska väl problemen med balansen mellan att hitta och sätta åt den som har något fuffens för sig, och att bibehålla respekten och värdigheten för den oskyldiga, den man ska försvara. Framför allt illustrerar det vad som händer när kampen mot det onda överskuggar allt annat.

Det visar också vad som händer när någon sätter ner foten. När OS skidskyttedrottning Magdalena Neuner nu säger att det får vara nog, jag ställer inte upp på att bli behandlad såhär, och åker hem, då börjar genast kommentarerna dyka upp: Hon har något att dölja. Hon är dopad.

Det är så det fungerar i samhället också. Den som ifrågasätter metoderna och rimligheten i dem har något att dölja. Den som protesterar mot polisens agerande har något att dölja. Den som inte vill få sina brev öppnade av staten, den som inte vill släppa in upphovsrättslobbyn för att gå igenom skivsamlingen och kräva fram kvitton på varje enskild skiva, den som inte vill klä av sig naken för ynnesten att flyga från Arlanda till Oslo, har något att dölja. Och den som har något att dölja är skyldig. Den som har något att dölja är en dopad terroristpedofildelare.

Nu kan man förvisso hävda att den som inte vill underkasta sig dopningsjägarnas metoder helt enkelt får syssla med något annat. Jag tycker att det är lite hårt, men visst; den som inte gillar hur en arbetsplats fungerar kan skaffa sig ett annat arbete. Åtminstone teoretiskt. Jag vet inte hur dopningskontrollanter arbetar, men jag har läst rapporter om idrottare som beordrats klä av sig och jag har tidigare hört talas om att elitidrottare alltid måste meddela var de befinner sig för att de alltid ska kunna utsättas för en spontan kontroll. Vill man inte ställa upp på dylikt kan man alltid ge upp allt man tränat för hela sitt liv och skaffa ett annat jobb.

I samhället finns det emellertid inget sådant alternativ. Inget opt out. Så när samhället i sin iver att bekämpa terroristpedofildelare behandlar alla sina invånare som just sådana, då har hela poängen med det hela gått förlorad. Ty idrottens bekämpning av dopning och samhällets bekämpning av terroristpedofildelare går ut på samma sak; att skydda de oskyldiga, de hyggliga, de som inte har något att dölja. Så vad är poängen om alla ändå behandlas som skyldiga? Som får på väg till slakt?

Det brukar ofta sägas att idrottare har ett ansvar att vara förebilder. I det här avseendet tycker jag att Magdalena Neuner är en utmärkt förebild. Jag hoppas att allt fler tar efter henne.


Andra bloggar om: , , , , intressant?

Published inPiratPolitikSamhälleSport

34 Comments

  1. Michael Michael

    Hahahaha den var bra .

    Du glömde dock att deifintionen oskyldig kan förflyttas beroden på marknadsmodell tydligen ..

    Där är det monopolen som styr.

  2. All heder till Magdalena. Om fler hade lika mycket ryggrad (typ Metallica) så skulle mycket vara vunnet.

    Stefan’s last blog post..Tarantella

  3. stroll stroll

    Nu skriver du ju inte om sport egentligen, men jag kommenterar den delen i alla fall ;) Det behövs kontroll i detta sammanhang, men den behöver verkligen inte se ut som den gör. Det är nog inte någon större integritetsproblem att lägga ut sitt träningsprogram, det är ju trots allt den tid som kan anses som jobb och att som läkare säga till en läkarorganissation var man jobbar känns ju inte så konstigt. Att däremot behöva rapportera var man är 24h om dygnet är absurt.
    Och jag förstår verkligen Neuner. Om man kämpat för något hela sitt vuxna liv och uppnår det så får man inte gå ut och fira. Istället får man sätta sig i ett litet rum i några timmar och vänta på att man ska bli kissnödig.

  4. Jerka Jerka

    Du sätter fingret på en mycket intressant princip, nämligen den om frivillighetens tyranni. Vill du inte behandlas förnedrande – sluta idrotta då! Vill du inte att alla dina inköp ska registreras – sluta handla med kort då! Vill du inte uppge namn vid tågresor – välje ett annat färdsätt då!

    Man behöver inte vara Einstein för att se problemet med detta tänk. Till slut blir friheten så kringskuren, de integritetsbejakande alternativen så få, att man blir tvungen att välja mellan att acceptera kränkningarna eller sitta hemma i soffan. Till slut har man kanske inte ens det valet. Se till exempel på försöken att införa det kontantlösa samhället.

    Alldeles för många accepterar vad som egentligen är oacceptabla kränkningar därför att dessa inte drabbar dem själva. Elitidrottare är en tacksam grupp att hacka på – de håller på med det frivilligt, dopningen är ett reellt problem som faktiskt kräver omfattande kontroller (till skillnad från terrorism) och det finns en relativt stor missunnsamhet (de tjänar pengar och blir berömda, de borde vara nöjda!). Eftersom jag själv sysslar med idrott så förstår jag problematiken mycket väl.

    Jag ser ingen annan lösning på problemet än lagstiftning. Man måste helt enkelt förbjuda alltför omfattande registrering eller övervakning, oavsett om den är frivillig eller ej. Jag kan inte på rak arm säga var man ska dra gränsen, men den är helt klart nådd i fallet med elitidrottarna.

  5. Stefan: Fast ska man vara ärlig så har Metallica ryggrad. Det är intelligens de saknar. ;)

    Jerka: ”Frivillighetens tyranni”. Jag gillar uttrycket och tar det till mig.

  6. Jämförelsen haltar lite. Elitidrott sker inom regelverk som ursprungligen kommit till pga etiska skäl, dvs alla ska få lika möjligheter och fusk ska stävjas. Det är egentligen inte konstigare än att det finns spelregler till Fia med knuff eller Monpol också. Spelet mister sin mening om man inte följer reglerna typ. Man deltar ju dessutom frivilligt. Sedan 60-talet så har det dock skett en svängning pga hormonbruk.

    Redan i början av 60-talet konstaterades det första dokumenterade bruket av anabola androgena steroider. Det var en filur vid namn Ziegler som bistod amerikanska landslaget i tyngdlyftning som efter att ha krökat med ryssarnas landslagscoach blev informerad om hemligheten till deras framgångar. Öststaterna hade då experimenterat med detta sedan mitten av 50-talet om jag förstått det rätt. Hemkommen i staterna började han experimentera på 3 tyngdlyftare och resten är egentligen historia. Här är en av de tre försökskaninerna:

    Bruket spred sig som en löpeld – av förklarliga skäl – och intog simultant tyngdlyftningssporten och kroppsbyggningen. Mot slutet av 60-talet var det spritt till egentligen alla former av elitidrottande. Minns en artikel från 1968 där man beskrev det som ”The Athlete’s Breakfast”. Det det beskriver så väl är att det fanns egentligen inga tabun kring bruket på den tiden. Svenske brottaren och sedermera advokaten Pelle Svensson har talat i samma termer.

    För att återgå till ämnet så har det nu nått en sådan nivå att sport generellt fått ett sådant dåligt rykte att det hotar marknadsintäkterna. Därför så pågår det numera ett hyfsat antidopningsarbete inom elitidrotterna. Som alltid så är det omöjligt att avgöra hur väl det fungerar. För några år sedan avslöjades ett av världens bästa dopningslaboratorium, dvs Balco labs. Huvudmannen har avslöjat många stora namn inom sporten (med fokus på kroppsbyggning så klart) och även gett antydningar om att det inte alls är så svårt att klara WADA:s dopningstester.

    Tilläggas bör att idrottare inom proffsidrotten i USA i regel inte dopningstestas. Inom hockeyn och baseball har initiativ tagits men det är väl som vanligt att man ser mellan fingrarna med det. Inom kroppsbyggningen förekommer det enbart av s.k. diuretikum, dvs vätskedrivande, helt enkelt eftersom ett par kända profiler (Mohamed Benaziza och Andreas Münzer) dog knall och fall pga uttorkning i början av 90-talet (om jag inte minns fel). Dödsfall är inte bra för intäkterna… Att de däremot förstör sig invändigt spelar ingen större roll för dödsfallen orsakade av det sker då efter tävlingskarriär vilket inte drabbar affärerna.

    En liten bildmässig reflektion över den s.k. ”utvecklingen” inom byggningen finns här (iofs så är ämnet också intressant):

    Även polisstaten Sverige är kroppsfixerad

    Och om någon undrar så är jag inte positivt inställd till dopning. Främst för att det förstör så mycket för en aktivitet som egentligen är den potentiellt sett mest hälsofrämjande som finns. Kunskapen och sättet man anammar styrketräning skiljer sig radikalt åt beroende på om man dopar sig eller ej. För den som är intresserad av dylikt och vill träna rent så rekommenderar jag därför att man försöker leta upp information från innan 60-talet innan dopningen tog fart. Man ska också hålla sig på ljusårs avstånd från de etablerade träningsmagazinen som i princip är kvalificerad dynga med snyggt foto.

  7. Tack för lektionen TT. Men idrottens regler kan ju också ändras. De är inte huggna i sten. Anabola är bara fusk så länge det är otillåtet. (Och med det menar jag inte att jag tycker att dopning ska tillåtas, bara att regelverk går att förändra och att jag fortfarande anser min jämförelse relevant.) Och framför handlar min jämförelse fortfarande om vad som händer när brotts-/ fuskbekämpning helt överskuggar integritet, respekt för individen, rättssäkerhet, etcetera.

  8. Och förresten: Jag håller med dig om att idrott mister sin mening utan ett regelverk. Samtidigt är det ju i många idrotter den som är bäst på att bryta mot reglerna som vinner. Den som filmar bäst i fotboll till exempel. Eller hockey, där Wikegård en gång förklarade skillnaden mellan interference (som är regelvidrigt sätt att störa sin motståndare och vara ivägen) och så kallade screening (som är det tillåtna dito) på följande klockrena sätt: ”Interference är när man åker ut”.

  9. Slasher Slasher

    Bra blog. ”terroristpedofildelare” var ett bra samlingsord på FUD:en som används.

  10. Weber Weber

    Bra analys, utmärkt sammanfattat.

  11. Jerka Jerka

    Som svar till Tomas Tvivlaren:

    Jag håller helt och hållet med om idrottens premisser. Frågan är bara när fuskbekämpandet går överstyr. Hur mycket är vi beredda att tolerera för att de få fuskare som finns kvar ska avslöjas?

    Ibland har jag en känsla av att det finns ett visst mått av självspäkning inom idrotten. Vissa idrottare kommer själva med rena idiotförslag i sin iver att sätta dit dopade. Carolina Clüft är det värsta exemplet jag sett – hon tyckte på fullt allvar att det vore en bra idé att operera in en spårsändare i kroppen så kontrollanterna alltid kunde ha koll på var man befann sig. Det är som om alla vill säga ”kolla på mig, jag ÄR ren, och jag är beredd att göra vad som helst för att bevisa det!”.

    Egentligen är det inte så konstigt att denna mentalitet uppstår. Har man tränat ett helt liv för att vinna en OS-medalj och sen när man äntligen lyckas så blir man ifrågasatt och misstrodd – ja, då blir man desperat. Eller om man förlorar mot någon man själv misstänker är dopad. Vi minns alla hur knäckt Per Elofsson var efter OS i Salt Lake City när fuskaren Mühlegg snodde åt sig guld efter guld.

    Problemet med denna jag-är-beredd-att-offra-allt-mentalitet är att den skapar hårdare och hårdare kontroller som inte ger någonting. Vad är vitsen med att man måste uppge var man befinner sig precis varje dag jämfört med att man måste finnas till hands två gånger i veckan? Hur många fler har man upptäckt på det sättet? Är det här verkligen nödvändigt för att säkerställa att ingen fuskar?

    Så länge den här mentaliteten finns kvar och ingen säger ifrån kommer reglerna bara bli tuffare och tuffare, utan att dopningsbekämpningen nödvändigtvis blir särskilt mycket effektivare. Sportens själva trovärdighet står på spel, och ju fler stenhårda krav desto bättre ser det ut på pappret. Det är därför det behövs sådana som Neuner, som vågar säga vad hon tycker och inte utan vidare accepterar synen att man som idrottare måste tåla vad som helst.

    Kopplingen till övervakningssamhället är uppenbar. Det krävs folk som säger ifrån. Det krävs folk som inte utan vidare accepterar ingrepp i den privata sfären. Det krävs, helt enkelt, ett piratparti.

  12. Klockren kommentar, Jerka. Du fick med mycket av det jag ville säga men inte riktigt fick till.

    Bara du inte drar det så långt att Piratpartiet ska ge sig in i idrotten. ;) Fyrahundra meter källkod är nog till och med en sämre tv-sport än gång…

  13. Ytterst tveksamt. Själv vet jag inte ens vad regexp-konstruktion är. :)

  14. Jesper Jesper

    @Josh:
    Jag tror att det är det här som Daniel B menar:
    http://xkcd.com/208/

    @Daniel: fast med slängkappa också kanske?

  15. Josh: Både sport och folkbildning på samma gång! Nästan ett helt kinderägg.

    Jesper: Precis! Ja, slängkappor är obligatorisk klädsel. Kanske ska införa det här på jobbet. Skulle vara kul när vi får kundbesök.

    Daniel Brahneborg’s last blog post..Martin Aagård förstår inte yttrandefrihet

  16. Jesper Jesper

    @Daniel:
    Skulle vilja svepa in mig i en slängkappa nu: värme och näsduk i ett, perfekt för mitt tillstånd. Slängkappor skulle onekligen dra uppmärksamheten ifrån en del saker på mitt jobb som kunder lyfter lite på ögonbrynen åt. Frågan är om det är lättare att förklara klädseln än vårt spritförråd, samlingen med carlsson-högtalare och alla rätt udda vinylkonvolut?

  17. […] Josh på Enligt min humla har författat en alldeles utmärkt liten text som drar en tydlig linje mellan hur Magdalena Neuner känner för dopningstester, hur svensk polis utnyttjar påhittade misstankar om drogbruk för att kunna frihetsberöva oskyldiga och hur alla ingrepp i vår integritet alltid försvaras med hänvisning till att den som är oskyldig inte har något att dölja. […]

  18. Terroristpedofildelare är ett utmärkt ord! Så vitt jag vet kom jag på det, och använde det först i mitt blogginlägg Folk som säger ifrån. Men det är inget konstigt ord att hitta på, och har med all säkerhet använts tidigare.

    All heder åt dig, Johnny, som fortfarande ligger i den absoluta toppen i bloggvärlden!

    Caspian Rehbinder’s last blog post..Fördomar

  19. Åfan! Du får väl stämma mig för plagiat eller nåt då. Jag hade inte sett det tidigare. Men med tanke på att det är en medveten strategi från upphovsrättsindustrin att kleta på t ex TPB barnporr och dylikt så tycker jag att pedofildelare är ett utmärkt ord. Kudos för din ordkonst, Caspian.

  20. Jenny Jenny

    Det måste finnas någon balans i eländet, mellan misstankar och rättigheter. Alla är inte bevisat skyldiga bara för att man säger nej tack. Men det tycks vara väldigt svårt att förstå i vissa läger. :P

  21. Luvan Luvan

    Intressant diskussion. Lagstifta för att minska övervakningssamhället, är inte det övervakning i sig?
    Frivillighetens tyranni var ett kul begrepp. Men vore inte allt bättre om var och en insåg frivillighetens yttersta konsekvens? Att var och en tog sitt ansvar utan att skylla på andra; politikerna, samhället, marknaden etc?
    För min del känns det mer som att diskussionen handlar om demokratins tyranni, majoritetens diktatur.
    Jag tycker bara utan att ha ett alternativ men visst är det intressant att ordet ”idiot” ursprungligen betyder ”den som inte ägnar sig åt politik”?

  22. @Jerka och Joshen: Jag håller med i så måtto att jag inte alls tror att det går att stoppa dopning. Det går dock att försvåra vilket följande gör:

    ”Vad är vitsen med att man måste uppge var man befinner sig precis varje dag jämfört med att man måste finnas till hands två gånger i veckan? Hur många fler har man upptäckt på det sättet? Är det här verkligen nödvändigt för att säkerställa att ingen fuskar?”

    Dopningsproblematiken är dock främst intressant bortom elitidrotten. Elitidrottare står för en försvinnande liten del av dopningen. De flesta som dopar sig är Svenssons eller Joe Smiths som gymmar och inte vet bättre… De aktioner som gjorts mot ”privatdopningen” tycker jag har många likheter med problemet som uppmärksammats efter Hornstull Hooligans, dvs att den bygger på godtycke och mycket tveksamma grunder.

    Som redan sagts så tycker jag det är korkat att dopa sig (men jag tycker detsamma om missbruksbetonat knarkande, supande, rökande, ätande etc). Det finns så många olika beroenden och det är just när det tar formen av ett beroende som det blir problematiskt ur ett vidare perspektiv. Lagstiftning är dock sällan om någonsin rätt väg att lösa detta på. *imho*

    Och det är väl där mitt främsta argument mot den här diskussionens röda tråd finns. Elitidrottare utsätter sig för enorma påfrestningar och risker enbart genom att göra det de gör. Det sker dock av ”fri” vilja. Regelförfarandet de verkar inom accepterar de genom sitt val att tävla så…tja, det finns andra strider att ta enligt mig.

  23. [Comment ID #72064 Will Be Quoted Here]

    Sån’t där som jag tycker tarvar ”Like”-knappar. *asg*

  24. ”Jag tycker bara utan att ha ett alternativ men visst är det intressant att ordet “idiot” ursprungligen betyder “den som inte ägnar sig åt politik”?”

    Kul reflektion! Nu känns det stundtals som ett prerekvisit. (Och det där var inte på något sätt relaterat till Piratminister Olsson.)

    Steelneck skrev intressant om det där fenomenet för övrigt och använde definitionen ”apparatniks”. Insiktsfullt som alltid. Tror det var hos Klara Tovhult.

    ”Frivillighetens tyranni var ett kul begrepp. Men vore inte allt bättre om var och en insåg frivillighetens yttersta konsekvens? Att var och en tog sitt ansvar utan att skylla på andra; politikerna, samhället, marknaden etc?”

    Jo, fast för att uppnå det måste man nog också förstå maktdelningens funktion. Frivillighet enligt min egen definition tarvar även positiva friheter för att möjliggöra ansvarstagande i praktiken och inte bara i teorin. (Libertarianismens akilleshäl.)

  25. Thomas: Jag undrar om inte du misstolkar syftet till att jag skrev den här texten. Jag är inte intresserad av att lägga mig i idrottens regelverk. Min poäng var att peka på vad som händer när kampen mot det onda överskuggar allt annat, när man i sin iver att bekämpa monstret blir ett monster, och att man i det lilla kan se det stora.

  26. @Josh: Nej, jag förstår syftet med texten och pekar bara på att exemplet med elitidrott är inte det bästa. Elitidrott är i sig själv ett monster.

  27. Luvan Luvan

    ”Frivillighet enligt min egen definition tarvar även positiva friheter ”

    Frihet är väl varken positiv eller negativ? Vilken frihet pratar vi om? Frihet från eller frihet till?
    Frihet från är det vi oftast drömmer om medan äkta frihet, frihet till, innebär det totala ansvaret. Är man fri är man helt ansvarig för alla sina tankar, känslor och handlingar.

    Sen är det en intressant fråga om frihet finns. Psykologisk forskning ger allt mer övertygande bevis för att frihet är en illusion, något hjärnan inbillar sig själv. Troligen för att det har ett överlevnadsvärde.

  28. @Luvan: ”Frihet är väl varken positiv eller negativ? Vilken frihet pratar vi om? Frihet från eller frihet till?”

    Frihet till = positiv frihet, dvs mat, tak över huvudet etc. Frihet från = övervakning, integritetsintrång etc.

    ”Är man fri är man helt ansvarig för alla sina tankar, känslor och handlingar.

    Jag håller med, lutandes mot positiv frihetsteori och att det är en utopisk företeelse och i mycket en definitionsfråga (det finns fler aspekter på frihetsbegreppet som erfarenhetsnivå, utbildning etc…om man nu inte bakar in dem i den positiva delen vill säga).

    ”Sen är det en intressant fråga om frihet finns. Psykologisk forskning ger allt mer övertygande bevis för att frihet är en illusion, något hjärnan inbillar sig själv. Troligen för att det har ett överlevnadsvärde.”

    Det mesta kan nog teoretiseras bort om man har viljan och inte nödvändigtvis mha psykologisk forskning. :) Men visst har du en poäng. Inte minst mot bakgrund av utvecklingen i vårt ”fria” land…

  29. [Comment ID #72145 Will Be Quoted Here]

    Poäng. Jag brukar ha svårt att hålla mig för skratt när man framhåller elitidrottare som sunda, hälsosamma förebilder. Det finns inget hälsosamt med elitidrott.

  30. [Comment ID #72149 Will Be Quoted Here]

    Nej verkligen inte. Om pressen uppmärksammade vad elitidrottare gör för uppoffringar och vilka risker många av dem tar (givetvis mer ju mer extrem sporten är) så skulle t.o.m. Persbrandt och Anka (Anna, inte Kalle) hamna utanför ettorna.

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: