Skip to content

Fildelning i olika former

När upphovsrättsmaffian och dess lakejer upprepar ”fildelning är stöld” vet de (möjligen med vissa undantag) att det är osant. De är inte dumma i huvudet (möjligen med vissa undantag). Olovlig kopiering av upphovsrättskyddat material, i debatten förkortat ”fildelning”, är ett brott, men det är inte stöld. De vet det, men det är ett retoriskt grepp som de hoppas ska gå hem i stugorna.

När vi lika envist upprepar att det inte är stöld vet vi likafullt (möjligen med vissa undantag) att det egentligen inte är så upphovsrättmaffian menar. Vi ägnar oss möjligen åt ordmärkande som ändå slår ner på det, men en lögn som får stå oemotsagd blir så lätt en sanning, och eftersom lobbyn via megafån får ut sitt budskap på bred front i gammelmedia blir det viktigt för oss andra att syna bluffen så aggressivt som möjligt. Men det innebär samtidigt att diskussionen inte kommer vidare, vilket kanske är precis vad lobbyn vill.

Vad man egentligen menar med att fildelning är stöld fick vi nyligen höra Henrik Pontén berätta i Kvällsöppet på TV4. Man menar att det är stöld för att det är ett uteblivet köp. Det visste vi ju redan, för vi är inte dumma i huvudet vi heller (möjligen med vissa undantag). Vår sida brukar hävda att även det där med uteblivet köp är osant och hänvisar till undersökningar som visar att fildelning ökar försäljningen. Återigen; diskussionen rör sig ingenstans utan tenderar att bli väldigt svartvit med två parter som ständigt backar längre ut på sin sida av gungbrädan, för om ena parten närmar sig mitten får den andra sidan mer tyngd.

Därför tänkte jag försöka vara något mer nyanserad och ta ett försiktigt steg in mot mitten, för faktum är att bägge sidor har både rätt och fel. Fildelning, den olovliga alltså, är inte så svartvit. Den kan både vara ett uteblivet köp och öka försäljningen. Jag ser de olika formerna av fildelning ungefär såhär:

Den uteblivna försäljningens fildelning
Det här den delen som upphovsrättsmaffian anser är den enda som existerar. Det innebär, rent krasst, att människor laddar ner material istället för att köpa det, och man förutsätter att de hade köpt om möjligheten att ladda ner inte hade funnits. Detta förekommer givetvis, och jag kan förstå att man skiter i semantiken och ser det som stöld kort och gott. I hur stor utsträckning detta förekommer kan jag inte uttala mig, men jag vet att det inte är så vanligt som lobbyn påstår eftersom lobbyns argumenterande utgår från att det rör sig om hundra procent. Jag tror faktiskt inte att det är en så särskilt stor del av fildelarna som agerar på det sättet, men där utgår ju å andra sidan jag från folk jag känner och respekterar.

Den ökande försäljningens fildelning
Det här är den delen som vi kulturälskare pekar på. Människor laddar ner saker och, om det är tillräckligt bra, betalar för det så småningom. Kanske inte imorgon, men kanske nästa vecka när priset ligger på en rimligare nivå. Men kanske imorgon om det är så fantastiskt att det är värt fullpris. Själv anser jag att ytterst få skivor (jag har i stort sett aldrig fildelat annat än musik) är värda sitt nypris helt enkelt för att nypriset är orimligt högt. Lägg därtill att den här typen av fildelning är marknadsföring för upphovsmän som inte beretts plats i gräddfilen och marknadsförs i alla tänkbara kanaler. Det är dessa upphovsmän som har goda möjligheter att öka sin försäljning tack vare fildelningen. Och inte bara det – när det gäller musiker ökar de definitivt sin fanbase så även om skivförsäljningen inte är så stor så blir det uppslutning på konserter.

Den icke-säljande fildelningen
Här tror jag, om jag får gissa, att vi hittar den allra största delen av fildelningens olika former. Här finns till att börja med allt skräp från ovanstående två kategorier. Det vill säga, sådant som är så dåligt att man inte vill betala för det vare sig man hade kunnat tänka sig att göra det om det var bra eller inte. Men här finns också den fildelning som görs av människor som inte har råd att betala för sig. Och innan någon kommer med griniga saker som ”så det ska vara tillåtet att stjäla för att man inte har råd” så vill jag bemöta det. Nej, det ska det inte. Men man kan samtidigt inte hävda att det är en utebliven försäljning eftersom personen ifråga inte hade råd att köpa, och därmed är det inte heller stöld i Ponténs egen retorik. Och nej, det går inte att jämföra med snatteri heller, för när man snattar försvinner något vilket är stöld på riktigt. Här pratar man bara om stöld som utebliven försäljning. Om jag köper en ful-Rolex innebär det ingalunda att Rolex förlorade en möjlighet att sälja en riktig klocka till mig, för jag skulle aldrig ha haft råd att köpa den oavsett.

Den kulturreserverande fildelningen
Det här är den riktigt kulturnördiga fildelningen. Den skulle kunna vara en undergrupp till föregående grupp, men har vissa särdrag. Här ryms nämligen olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material som inte går att köpa! Det är ju ett mycket intressant predikament, eller hur? Jag har själv nämnt en skiva som jag förvisso kunde ha fått köpa för mångfalt mer än det redan för höga fullpriset, men hade tur och fick tag på den via Tradera istället. Otur dock för upphovsmännen som inte tjänade ett ruttet lingon på den transaktionen. Men det finns mycket svårare saker än så. Vi har en sådan enorm kulturskatt som inte finns tillgänglig att köpa eftersom det är alldeles för gammalt och/eller alldeles för smalt för att de bolag som äger rättigheterna ska ha något intresse av att försöka sälja det. Eftersom upphovsrätt är snåriga saker och den ekonomiska skyddstiden så vansinnigt lång kan det uppstå konstiga situationer. Upphovsmännen till verken kan vara döda och bolagen som en gång gav ut materialet satta i konkurs. De som äger rättigheter genom arv eller konkursbo kanske inte ens vet om vad de sitter på? Lagen ser ut som den gör, men inte ens Henrik Pontén kan väl hävda att den här sortens fildelning är stöld?

Nu blir det här fortfarande väldigt grovhugget. Det ryms alla möjliga varianter av fildelning inom ovanstående och jag är helt säker på att de flesta fildelare rör sig mellan formerna beroende på vilken sorts kultur vi pratar om, den ekonomiska statusen just nu, utbudet för närvarande, och så vidare. Jag tror att det i grupp 3 finns en enorm potential för underhållningsbranschen, många potentiella grupp 2:or. Fjortonåringar som tankar ner kultur de inte har råd att betala för idag odlar ett kulturintresse som gör dem till potentiella storkonsumenter när de är tjugofyra eller trettiofyra och har en ekonomi. Såvida inte branschen förolämpat dem under dessa tio till tjugo år. Sådant har en tämligen negativ inverkan på betalningsviljan.

Ta detta för vad det är – ett lekmannamässigt försök att nyansera bilden en smula. Jag hävdar inte att jag sitter på sanningen, bara att det finns många sanningar och om vi någonsin ska komma närmare en lösning måste vi också sluta klumpa ihop en eller ett par miljoner svenska fildelare till en typ, vare sig vi framställer den typen som en joltcolapimplande fjunig oförskämd tjyv eller en förfinad kulturälskande frihetskämpe. Bägge delarna finns, och allt däremellan. Den som känner för det är mer än välkommen att utveckla, eller riva och bygga nytt.

Gungbräda. Den med mest betong i arslet vinner.


Andra bloggar om: , , , intressant?

Published inKulturPolitikSamhälle

59 Comments

  1. Stort tack! Välskrivet som vanligt och med en bild som jag helt klart håller med om.

    Det tråkiga är ju att media väldigt mycket lever på skyttegravarna. Om det inte är skyttegravskrig mellan de två sidorna så blir det inte bra TV och då vill folk inte titta/läsa… Sånt spär tyvärr på onyanserade bilder. Och det faktum att man sällan får tid/utrymme att komma med en sån här utläggning.

    Piratjanne’s last blog post..X-Wing

  2. Visst är det så, och därefter samlas vi i horder på den andra sidan av gungbrädan. Men det är tråkigt att det ska vara så. Det leder inte utvecklingen framåt direkt.

  3. Själv får jag väl erkänna mig skyldig till ”den minskande försäljningens icke-fildelning”, eftersom jag genom att undvika att ens titta på verk som jag enligt berörda rättsinnehavare inte får kopiera för enskilt bruk inte riskerar att fatta något tycke för den upphovsmannens alster, eller att indirekt förmedla något positivt intryck av detsamma till personer i min omgivning.

    Till viss del innebär detta kanske att jag bidrar till ”den ökande försäljningens fildelning” i och med att jag då får desto mer tid över att ägna åt det växande utbudet av publicerade verk (med ”publicerat” verk menar jag ett verk som spridits till allmänheten i sådan omfattning att upphovsmannen inte kan framtvinga någon egentlig begränsning av det faktiska antalet exemplar, men att verket ändå är skyddat av upphovsrätt så att upphovsmannen skall kunna utkräva ersättning när varje exemplar första gången bjuds ut till försäljning på marknaden). Det är dock fortfarande tveksamt huruvida det är mer ”fildelning” i denna verksamhet än det är ”spik” i den på den berömda spiken vederbörligen tillredda soppan.

    Med andra ord, om jag genom att sitta och rulla tummarna kan beröva min meningsmotståndare en eller flera potentiella köpare, då gör jag just det, och jag ser fram emot att få bemöta varje anklagelse om att jag därmed skulle ha ”stulit” sagda köpare. Är en bojkott stöld? Är ett dåligt rykte det? En kritisk recension? En konkurrerande kioskvältare?

    Nu stal jag en minut av ditt liv.

  4. Anders: Jag hör också numera till gruppen som ägnar sig åt minskande försäljning genom icke-fildelning. Samtidigt gnager det i mig en undran om det är det bästa. Jag vill ju betala för bra grejer, jag vill gärna bidra till musiker och författare jag gillar. Samtidigt är ju ”på köpet”-bojkotten av dem en signal att byta bolag eller på andra sätt ta ställning. Å tredje sidan; om vi bojkottar alla försvinner de minsta aktörerna. Guillou med flera har råd att rida ut stormen…

    Jag vet inte vilket som är bäst, men tills vidare håller jag mitt samvete rent genom att inte köpa och inte fildela. Alls.

  5. Glöm för allt i världen inte bort den lagliga och av upphovsmän uppmuntrade fildelningen som jag envist propsar för! Jag inriktar mig på musik, men följande kommentarer går ofta att applicera även på andra former av kultur.

    En betydande del av det material som finns tillgängligt via olika fildelningssystem (sett till procentuell del av utbudet snarare än till procentuell del av den själva fildelningen) sprids med upphovsmännens/rättighetsinnehavarnas tillåtelse – och än så länge är det inte olagligt för framåtsträvande upphovsmän att marknadsföra sina verk via fildelning och andra former av fri distribution. Jag vet att jag har skrivit ett par gånger att jag inte orkar diskutera det här ämnet längre. Men nu har jag börjat göra det ändå, eftersom den lagliga fildelningen inte erkänns av branschorganisationerna och nästan aldrig nämns i media. Det finns flera anledningar till att det är så – men desto fler anledningar till att det borde vara annorlunda!

    Min poäng är enkel: Om de fildelningsfientliga branschorganisationerna vill begränsa utbudet och kriminalisera spridningen av det material de representerar, så kan det hända att marknaden låter dem få som de vill och istället börjar fildela lagligt material. Det skulle skapa möjligheter för nya talanger att synas och höras, vilket i sin tur tydliggör den konkurrens som branschorganisationerna inte vill erkänna existerar sedan mer än tio år tillbaka.

    Sådan konkurrens kommer utan tvekan att leda till minskade intäkter i den kommersiella industrin, vilket blir tydligare ju fler som väljer att ladda hem gratis (eller i alla fall betydligt billigare) musik och film som marknadsförts via fildelning. Jämför med till exempel mjukvara, och den popularitet freeware- och shareware-program kan uppnå i förhållande till kommersiella lösningar. Jämförelsen håller.

    Det här har jag aldrig hört något större skivbolag eller någon branschorganisation erkänna öppet. Däremot har jag pratat pratat med många skivbolagsrepresentanter och ett par kommersiella artister som har förklarat att konkurrensen från ”gratis amatörmaterial på nätet” är ett större problem än fildelningen av det kommersiella materialet – just för att fokus flyttas från den kommersiella film- och musikindustrin till en helt annan värld som branschorganisationerna inte har någon kontroll över och inte kan tjäna pengar på idag.

    Flera artister (som jag lovat att inte namnge) har privat sagt att de är glada sålänge deras musik fildelas eftersom det dels håller dem aktuella och dels låter deras lyssnare lära känna materialet – något som givetvis leder till fler köp än vad artisterna skulle få om materialet måste köpas innan konsumenten kan lyssna på det. En artist berättade till och med att han bett en kompis ladda upp det senaste albumet på nätet – dock med en bifogad länk som uppmuntrade nerladdaren att köpa skivan om denne gillade musiken. Den skivan har för övrigt sålt bra, trots att samma artist officiellt sett har kritiserat fildelningen enligt branschorganisationernas direktiv…

    Min tanke är att ett aktivt val där konsumenter väljer bort material som görs svårtillgängligt för att istället premiera upphovsmän som utgår från hur konsumenterna själva vill att distributionen ska fungera, skulle kunna belysa feltänket från branschorganisationerna och en gång för alla visa att det går alldeles utmärkt att tjäna pengar på att fildela sitt eget material. Jag hävdar att om fler etablerade artister hade förståelse för fildelningen som fenomen, så skulle de kunna tvinga fram ett nytt tänkande via sina branschorganisationer – och sedan skulle de kunna utnyttja den fria distributionens många fördelar. Det skulle ge skivindustrin möjligheten att återta en viss kontroll över marknaden – men frågan är hur långt branschen hinner falla innan en sådan omställning kan bli av.

    När jag var som mest aktiv inom musikbranschen (2000-2001) så gissade jag att det skulle hända innan 2005. Jag hade fel, men jag tror fortfarande att det kommer att hända. Tills dess tycker jag att alla borde ge sig själva chansen att hitta nya favoriter genom laglig fildelning. Det finns mycket att upptäcka där ute! Våga fortsätta fildela, men gör det på ett bra sätt!

    Orkat läsa allt? Starkt! Förlåt för den långa kommentaren, det här är uppenbarligen ”mitt” ämne fortfarande. Det gläder mig dock att Anders Andersson verkar tänka i liknande banor! :)

    Andreas’s last blog post..Time to suit up!

  6. Andreas: Jag ska läsa igenom igen när jag inte är trött, men för närvarande nöjer jag mig med att understryka att jag absolut inte glömt bort de lagliga alternativen, men att jag trodde att jag var tillräckligt tydlig med att den här artikeln handlade om ”fildelning” som i ”olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material”, som det ju heter i debatten. :)

  7. Tack Josh!
    Även om du själv klagar på ”grovhuggenheten”, är det ändå det mest och bäst nyanserade hittills!

    Själv sörjer jag, eftersom jag sedan länge främst platsat i ”kulturnördkategorin”, men nu står att finna bland ”förminskad försäljning”…

    Nina’s last blog post..Efter Mymlans superförslag, en sång för friheten.

  8. Josh: Det är tydligt för alla som är insatta i ämnet. Men i en diskussion där två parter använder helt olika terminologi och där en beydande del av allmänheten inte förstår att så är fallet, så kan man inte vara nog tydlig. Klarspråk är ovärdeligt i sådana situationer, och som sagt… Jag är tjatig om just den detaljen eftersom ämnet har legat mig nära i mer än tio år nu. Om jag själv hade varit lite mindre trött hade jag säkert varit tydligare om den saken, men vid den här tiden på dygnet missar jag lätt sådant.

    Kommentera gärna mina tankar sen, och om du eller någon annan tycker att jag är fel ute så kom gärna med motargument. Det jag vill är framför allt att få in den här aspekten i debatten, inte att tvinga på alla andra mitt synsätt! Det här är inte direkt några ”piratidéer” utan snarare skrivet utifrån min roll som fildelningsvänlig upphovsman. :)

    Andreas’s last blog post..Time to suit up!

  9. Själv blir jag den som avstår, skitförbannad att tv-avsnitt och diverse annat är tillgängligt för LAGLIG betalnedladdning via iStore i USA men inte i Europa. How fun (hör ironin).
    Och hur var det med att skjuta sig själv i foten?

    Jessika’s last blog post..Förvåning? Inte direkt… II

  10. Bra och nyanserad genomgång av de olika aspekterna. Debatten tjänar på att man reder ut besticken. Hittills har den ofta varit ganska onyanserad, från båda sidorna. Om du tänker utveckla modellen, så skulle en sub-genre av kategorin ”den ökande försäljningens fildelning” kunna vara ”ökad kringförsäljning”, dvs man köper inte mer musik, men man går på artistens konserter etc.

    Messerschmitt’s last blog post..All work and no play makes Messerschmitt a dull blogger

  11. Jag tror att den uteblivna försäljningens fildelning är mycket vanlig. Jag säger inte det för att käfta mot dig och för att försvara skivbolag. Jag tror tvärtom att den tveklöst största gruppen är just denna. En intressant aspekt är också vad man delar med sig av. Ska vi säga ”filutdelning” respektive ”filhämtning”? De flesta jag känner är inte ett dugg intresserade av att dela ut material de har på sin egen dator. Men de hämtar gladeligen.

    Fildelar man då? Betraktas man som en skurk av båda läger?

  12. ML ML

    Jag stötte på typ1-person häromdagen. Dvs herre i 60års-åldern som undrade hur man nu skulle ladda ner när ipred trätt i kraft. Där är det säkerligen utebliven försäljning eftersom han annars skulle gå till macken och inhandla Christer Sjögrens nya cd. Han har både råd och intresse, men om möjligheten till gratis finns, väljer han den.

    Jag däremot är någon slags blandning av ökande och icke-ökande försäljning. Om jag hör något som är bra, kan jag tänka mig att införskaffa det genom att betala eftersom jag har råd, men har blivit ganska motig när gnällspikarna som sagt att vi är tjuvar allihopa klagat. Jag undviker att konsumera just nu.

    Som vanligt ett lättförklarligt och utmärkt inlägg. (Man kan ju alltid hoppas att Jan Guillou läser din bloggpost, kanske han lär sig något…)

  13. Peter Peter

    Det finns en annan kategori som är sådant som inte går att köpa även om man skulle vilja betala för det. Saker som är utgångna sedan länge, besynnerliga verk av mer eller mindre okända artister, bootlegs osv.
    Själv tycker jag inte att det är någon större skillnad mellan att streama (vilket anses OK) och att ladda ner filen på min dator (vilket anses som ett brott värre än våldtäkt). Rock On!

  14. Mrlupin Mrlupin

    Lite kul att du tog upp det med Tradera, hade inte tänkt på det men jag har bara köpt spel och filmer från just tradera. Varför? Priset så klart. Och jag tror det är ganska många som gör just så om man tittar på intresset för just filmer och spel på tradera. Så den försäljning som dom ”bara” skyller på fildelning borde ju vara rätt fel då second-hand ökar.

    Och ja….jag fildelar.

  15. Utmärkt skrivet.

    Tyvärr läsas de väl mest av de som redan känner till detta medan, som Piratjanne skriver, tidningar/TV lever på konfrontation och inte har något intresse av att nyansera bilden. Och ärligt talat tror jag inte att ”industrin” har det heller.

    @studiomannen
    Tror du har helt fel, vilket jag tycker bevisas av att både försäljning, konserter, biograferna och spelindustrin går bättre än någonsin trots pågående fildelning.

    Connyt’s last blog post..Antipiratbyrån gör dataintrång?

  16. NetRunner NetRunner

    En konstig tid när tekniken rusar framåt och gamla lagar fortfarande maler på som en medeltidsgrav utan några besök i verkligheten.Skulle vara kul om media och folket kunde mötas på mitten istället för som nu ”där en säljer till höstbjudande” och den andra skriker ”jag vill ha allt gratis”.Herr Reinfeldt har ju också som statsminister över detta land gjort sig skyldig till rent lagbrott i folklig mening när han sa rakt ut att dessa ämnen naturligtvis gick att lösa utan en massjakt på nätanvändarna.Jo jag såg hur mycket hans ord var värda nu !?.Sanningen är nog som så att de styrande är rädda för att mista kontrollen över utvecklingen när de emellanåt verkar ha svårt för att hänga med i denna bergochdalbana.Kommer du ihåg damen som för många år sedan sa att Internet är inget att oroa sig för,det är en övergående fluga.Skulle tro att detta fått många av de styrande i ren panik när de sett att de som sagt mer eller mindre idag förlorat kontrollen över samhället Internet.Därför plockar man in bulldoggar som Henrik Ponten mfl för att löpa gatan upp och ner och nafsa folk i ändan oavsett om de är skyldiga eller ej.Möjligt att hela ämnet är rabiesmittat som denna bulldogg ju tycks uppföra sig.Under tiden seglar vi fram på nätet med fejkad IP adress och datorn i stealth läge med hård kontroll på öppna och stängda portar på ett stormigt Internet hav … idag till tonerna av http://www.youtube.com/watch?v=w3wRFo8qtBw&feature=related Ha det gott.

  17. Rikard Rikard

    Tänk också på kategorin barn som fildelar men skulle kunna tänka sig lagliga s.k. downloads. Säg att de haft råd att köpa en skiva och en dvd i månaden – låt säga 400 kronor. För att kunna köpa en film och 15 låtar/ett album som nedladdningar måste de ha kreditkort vilket de inte har. De kanske har råd (hur många barn åldrarna 7-15 har 400 i månaden att lägga på kultur?) och kanske har viljan att köpa lagliga filer. Men de kan inte. För man måste betala med kreditkort på de allra flesta lagliga tjänsterna. Eller ha ett motsvarande PayPal-konto kopplat till ett kredit- eller betaltkort.

    I ärlighetens namn finns det också en kategori barn som fildelar men skulle kunna tänka sig donera pengar direkt till artisterna men inte kan av samma anledning.

  18. hejsan

    är alldeles för okunnig i vem som fildelar vad för att ens kunna kommentera teorin om dom olika formerna

    noterar dock först och främst att bilden av gungbrädan är välkommen: tycker att det – på sina håll – finns ett alltmer seriöst diskussionsklimat i bloggosfären kring såväl upphovsrättsfrågor som fildelning

    och jag antar att man får huka sej för moteld här: men det är nog lagstiftarens förtjänst: dom hårdare reglerna och den strikta synen på att lag ska följas har skapat en diskussion som leder framåt

    man kan dock å andra sidan att det är fildelarnas förtjänst också: att ur den brutala anarkin kommer någon form av mer rättvis ordning

    ungefär som när google började scanna in böcker utan tillstånd och upphovsrättsorganisationerna stämde dom vilket ledde fram till djupa förhandlingar och strikta men öppnande avtal och möjliggjorde google books: början på det som en del kallar alexandria två punkt noll

    värt att notera är också att förhandlingarna mellan google books och upphovsrättsorganisationerna pågick i drygt två år: så det var ett väldigt gungande på den där brädan (även om jag gissar att många fildelar helst sätter google på andra sidan än sin egen)

    apropå det vill jag också kommentera den sista gruppen av fildelning som jag också anser vara den intressanta (även om jag menar att det är stöld av upphovsmannens inkomst om du exempelivis lägger ut en bok elelr skiva som är utgången utan att vare sej fråga eller ersätta upphovsrättsinnehavaren): att hitta material som inte finns i tryck eller till försäljning

    och inte bara jag: kb arbetar intensivt med att både finna former för att lagra (och kunna bevara i evinnerlig tid) digitalt och med att arkivera allt tryckt och utsänt material för att bevara vårt kulturarv

    i ena änden scannar man allt tryckt material (då det evaporerar sakteliga) och i andra änden sorterar man nytt digitalt material: rörligt och icke

    själva poängen med nyss nämnda google books är ju också att man ska kunna tillhandahålla material som ej längre finns i omlopp på marknaden

    *

    jag tycker avslutningsvis inte om att gunga: har aldrig gjort: man blir åksjuk

    men om man måste tycker jag att man kan sitta lite var mam vill och samtidigt snacka igenom problematiken: att använda begrepp som ”upphovsrättsmaffian” om människor som arbetar med konstnärliga uttrycksmedel är nog svårare om man sitter på samma sida och håller om varandra

    nya sätt att tänka och nya avtal: men alltid med upphovsrätten som grund och inte på bekostnad av den

    det är den möjliga vägen

    *

    jag vill också påminna om att på den där sidan som du väljer att kalla maffia finns alldeles vanliga enkla medborgare med döende akvariefiskar och hemmorrojder precis som alla andra

    heja allting

    embryo’s last blog post..för varenda unge

  19. Visst behöver debatten nyanseras. Det finns ju hur många varianter som helst av den illegala fildelningen. Själv laddar jag t.ex ner mest 30-40 år gammal musik som jag tror artisterna, om de lever,redan har tjänat sina pengar på. (jag skulle iofs gärna skicka en hacka till Danny Kirwan eftersom jag hört att han lever som uteliggare)
    Sen är det ju allt udda fantastiskt som människor delar med sig av. Vilket skivbolag skulle ge ut en cd med 46 olika versioner av ”All along the watchtower”!
    Sen är ju inte allt musik och film. Någon la ut en samling med 30 000 konstverk på Pirate Bay. De flesta är säkert olagliga även om konstnären varit död i 200 år, många muséer eller fotografer påstår sig äga rätten till just det fotot av konstverket etc. Den samlingen var totalt osorterad vilket kan bli lite jobbigt men något år senare hade någon underbar tokstolle som laddat hem den sorterat upp alla 30000 bilder i olika mappar alfabetiskt på konstnärsnamn och lagt ut igen. Den enda belöning han kan vänta sig efter ett års slit är möjligen en stämning. Hur var det nu, Pirater var lata och snåla eller?

  20. ”Tror du har helt fel, vilket jag tycker bevisas av att både försäljning, konserter, biograferna och spelindustrin går bättre än någonsin trots pågående fildelning.”

    Försäljningen är ju bevisligen en spillra mot förr. Så glöm det. Resten: fine. Jag är av den bestämda uppfattningen att när Napster kom så laddade man hem låtar för att det gick och för att man slapp betala. Eftersom en helvetes massa folk jag känner säger att de gör så är det ingen slump. Inte för att de gör en aktiv kulturell och politisk handling. Tänk på att inte en jävel skällde på giriga skivbolag för tio år sedan. Men jag släpper gärna just den biten om det förenklar diskussionen. Jag är nämligen också starkt emot IPRED-lagar och står på TPB:s sida i rättsfallet. Jag är ingen TPB-kramare, men jag är jävligt säkert emot de konsekvenser en fällande dom får för Internet.

    Men hur många låter bli att dela ut och bara laddar hem? Tänk på saken. Delar folk inte med sig alls finns det inget att hämta, eller hur? Alltså borde de som inte delar ut vara skurkar i den världen, samtidigt som de anses som skurkar av skiv- och filmbolag för att de laddar ner.

  21. Daniel Andersson Daniel Andersson

    Ett väldigt bra inlägg måste jag säga. Allt som nyanserar debatten är väldigt välkommet. Skyttegravskrig är ju sällan en bra idé.

    Jag är också långtifrån övertygad om att den största delen av den illegala fildelningen rör sig om ”den uteblivna försäljningens fildelning”. Men då utgår jag iofs bara från mig själv och min vänkrets, men det faktum att de flesta mediabranscher har haft rekordinkomster de senaste åren talar ju också för att det stämmer.

    För egen del så har jag till största delen använt mig av fildelningsnätverken för att komma över och sprida material som av olika anledningar varit omöjligt att få tag på kommersiellt. Udda demoinspelningar från favoritbanden, filmer som inte längre distribueras, workprints, etc. Material som tidigare oftast bara funnits tillgängligt via tape traders eller bootlegföretag.

    Det material jag laddat hem som faktiskt har funnits på den kommersiella marknaden har i regel, med några undantag, varit sådant som jag inte haft någon tidigare relation till utan tagit hem av nyfikenhet. Det mesta av detta har inte fallit mig i smaken och senare raderats, medan en del istället har resulterat i inköp av skivor och filmer som jag annars aldrig skulle ha intresserat mig för. Med andra ord så har jag använt mig av fildelningsnätverken på ungefär samma vis som jag tidigare har använt mig av bibliotekens och vänners mediasamlingar.

    Jag tycker om att premiera sådant som jag tycker är bra OCH jag tycker faktiskt om att äga fysiska exemplar av film, spel och musik, och har alltid varit en storkonsument av mediaprodukter. Men sedan ett halvår tillbaka så är det, med några undantag, dock tvärstopp för nya inköp, men då laddar jag heller inte längre ner något. Jag kan helt enkelt inte förmå mig att fortsätta att stödja en bransch som beter sig på det här viset. Jag misstänker också att jag är långt ifrån den enda storkonsument som industrin lyckats alienera.

    Men samtidigt så slår det ju också fel, och precis som du skriver så är ju risken med en alltför omfattande köpbojkott att den i första hand slår ut de mindre artisterna som man i många fall faktiskt vill stödja.

    Men jag vet inte vad alternativet är.

    Finns det bolag som helt och hållet står utanför de här rovgiriga branschorganisationerna? Det skulle vara intressant att veta vilka dessa i så fall är, så man inte även bojkottar dessa av bara farten.

    RIIA-radar är väl ett steg i rätt riktning, men den talar väl bara om huruvida bolaget som produkten är utgiven på är ansluten till RIIA eller inte? Om jag har förstått saken rätt så kan de då fortfarande vara anslutna till andra organisationer med liknande arbetssätt och agendor?

  22. Daniel Andersson Daniel Andersson

    Studiomannen: ”Försäljningen är ju bevisligen en spillra mot förr. Så glöm det.”

    Detta kan måhända gälla för skivindustrin, men är defintivt inte sant när det gäller film och spel. Jag tror faktiskt inte att fildelningen står för den stora delen av skivförsäljningens ras. Överpriser, oförmåga att möta nya marknadskrav, konkurrens från andra delar av mediaindustrin, mättad marknad på äldre utgivningar och relativt få nya intressanta artister tror jag har haft en betydligt större inverkan.

  23. Ok Daniel: jag tänker BARA på musik. Har inte ens övervägt att hämta vare sig filmer eller spel. Jobbar som DJ, så det är min värld. Jag köper som fan.

    Överpriser: ja. När det började rulla igång så är det klart: det var dyrt att köpa en massa musik. Det var bara ingen som hade sagt det innan.
    Oförmåga att möta nya marknadskrav: ett mysterium. Hade de erbjudit onlinetjänster till bra priser direkt hade det blivit bra snurr på det. T ex.
    Konkurrens från andra delar: förstår inte hur du menar nu. Menar du att vi lyssnar mindre på musik numera eftersom vi surfar mera eller nåt?
    Mättad marknad: ja och nej. ABBAs mest sålda plattor är samlingsplattor. Dessutom ges det ut en oförklarlig massa samlingar fortfarande med diverse artister. Jag känner mig manad att hålla med dig, men med tanke på att det ges ut en massa samlingar så stämmer det nog inte.
    Relativt få nya intressanta artister: Smaksak. Själv tycker jag att det kommer nytt spännande hela tiden. Ibland många. Ibland få. Dessutom är bandbokare trendfjollor (och praktiskt nog snåla – mindre etablerade band är billigare) och bokar hajpade band som gett ut tre låtar. Alltså är det fortfarande så att bra band som Glasvegas kan slå igenom. Det är inte för att de har fildelats en massa gånger. Det är för en massiv hajp i press och via reklam. För musiktidningar lever och frodas i allra högsta grad.

    Och det är rätt självklart att Glasvegas säljer skitfå plattor jämfört med ifall de slagit igenom för tio år sedan. Men de drar folk till sina konserter ändå. Observera att det är ett rätt meningslöst argument FÖR fildelning. Band hajpades förr på samma sätt och det kom lika mycket folk på festivaler och konserter då. Dessutom var det jävligt mycket billigare då. Det är en självklar konsekvens det också. Inte bara dollarkurser.

  24. Men! Det är ju jag som är skiv-, film- och dataspelsbranschens största mardröm – inte ”fildelarna”. ”Fildelarna” är ju intresserade av utbudet vilket måste innebära att detta intresse spiller över på någon slags konsumtion. Jag är inte intresserad. Jag vill inte ens ha det gratis. Jag lyssnar på fågelsång och läser biblioteksböcker (och Josh). Hur i all världen skall branschen komma till rätta med sådana som mig?? Riktiga hårdhandskar; det är vad jag väntar mig.

    Anaïs’s last blog post..HADOPI – coming to get you!

  25. Mycket bra skrivet! Smart att dela upp nerladdare/fildelare i olika kategorier, att dra alla över en kam som Pontén och co gör är tämligen löjligt. Att de inte inser att det finns olika nyanser, aspekter och perspektiv i hela den här debatten är desto löjligare.

    Något som jag har tyckt varit kul med att kunna ladda ner är just det att man kan ladda ner verk som inte går att få tag på någon annanstans, såvida man inte är sugen på att scanna varenda secondhandbutik i Sverige i ett par år. Jag har aldrig någonsin haft något intresse av att ladda ner de senaste filmerna eller de senaste skivorna från storbolagen. Jag har varit mer intresserad av att finna dessa pärlor, som filipinsk dramafilm från 1973. Att Pontén hävdar att detta är utebliven försäljning är löjligt då filmen kanske inte ens finns för försäljning längre.

    I början av 2000-talet (då all fildelning var laglig) laddade jag hem amerikanska serier som inte ens visats i Sverige, eftersom att svensk teve inte alls var lika bra på att visa nya serier som nu. Jag har fattat tycke för en hel del och köpt dessa på DVD. Jag räknade ut härom dagen att jag har köpt DVD-boxar för cirka 18.000 kr sedan jag började ladda ner serier för nästan 10 år sedan. Om jag aldrig hade haft möjlighet att ladda ner, hade de där 18.000 lagts på något annat. Här snackar vi om utebliven försäljning.

    Blatten’s last blog post..Off topic: Ytterst lägligt att släppa gratis ljudbok just nu

  26. Många intressanta och tänkvärda kommentarer här. Det är det här som är styrkan i bloggosfären. Så många människor som bidrar med sina infallsvinklar och erfarenheter.

    Jag tänker inte bemöta varje enskild kommentar, men Embryo påpekar något som jag vill replikera. Embryo tycker inte att jag ska använda begrepp som upphovsrättsmaffian om jag vill mötas på mitten. Det är en helt korrekt och mycket befogad kritik. Det är ett uttryck jag använder som en raljerande motvikt till att vi är tjyvar, och som dessutom fått bäring i och med att underhållningsindustrin nu fått en egen lag som ger dem möjlighet att idka maffiaverksamhet. Det var dock fel av mig att använda uttrycket i just den här texten. Vad ska jag säga – jag har väl lite svårt att släppa den raljanta tonen ibland.

    Till Studiomannen vill jag säga att vad som är kategori 1 och vad som är kategori 3 är en svår avvägning. Jag hävdar fortfarande att merparten av nedladdningar är sådant som man ändå inte skulle köpa och därmed inte en utebliven försäljning. Jag vill också hävda att klagomål på priser och giriga skivbolag fanns också för tio år sen. Tekniken utvecklades, att tillverka, bränna och trycka cd-skivor blev allt billigare – ändå blev musik-cd:n dyrare. Nog fanns det kritik allt. Och skivbolag har ansetts giriga sedan dag ett ungefär. Däremot hävdar jag inte på nåt sätt att jag sitter på sanningen, och jag tror att studiomannen och jag är överens om att vi spekulerar utifrån våra erfarenheter.

    Till övriga vill jag rikta stort tack för att ni bidrar till diskussionen. Jag hoppas att samtalet lever vidare långt utanför det här kommentarsfältet. :)

  27. [Comment ID #63484 Will Be Quoted Here]

    Du har gott om vettiga argument här Andreas! Jag gillar hur du tänker. Vi är ju ändå rätt många som hävdar potentialen i fildelning, men jag tror samtidigt att vi är för bekväma för att hitta guldkornen där. Jag tror att det på något sätt ändå är inpräntat i folk att det finns en tröskel – det som är bra kommer över den och släpps av ett bolag. Det som inte kommer över tröskeln är skräp. Vilket är ironiskt, med tanke på hur mycket skräp som släpps av bolagen, men jag tror som sagt att det finns en undermedveten sådan tanke. Eftersom det inte kostar något att blåsa hem filer torde det ju inte spela nån roll. Man kan chansa och tanka hem hur mycket skit som helst och deleta om det inte duger.

    Vi måste fundera lite kring det här. Vad kan vi göra för att hjälpas åt att marknadsföra den lagliga fildelningen? Hur kan vi hjälpa varandra att hitta det vi vill ha? Dags att slå våra kloka huvuden ihop.

  28. Josh: ”Till Studiomannen vill jag säga att vad som är kategori 1 och vad som är kategori 3 är en svår avvägning. Jag hävdar fortfarande att merparten av nedladdningar är sådant som man ändå inte skulle köpa och därmed inte en utebliven försäljning. Jag vill också hävda att klagomål på priser och giriga skivbolag fanns också för tio år sen. Tekniken utvecklades, att tillverka, bränna och trycka cd-skivor blev allt billigare – ändå blev musik-cd:n dyrare. Nog fanns det kritik allt. Och skivbolag har ansetts giriga sedan dag ett ungefär. Däremot hävdar jag inte på nåt sätt att jag sitter på sanningen, och jag tror att studiomannen och jag är överens om att vi spekulerar utifrån våra erfarenheter.”

    Jadu – den kategorin är stor. Ej jämförbar med när man spelade av kompisars skivor förr. Jag kan säga så här: jag spelade inte in något som jag inte tyckte var bra. Alltså laddar man hem ett skitalbum med en bra låt, eftersom de andra låtarna kan ju vara bra de också. Eller så. Eller så laddar man hem en bunt okända artister. Lyssnar, sparar eller slänger. Fattar principen. Och vi är helt överens: det här är subjektivt. Jag tror att den här kategorin är någorlunda stor, men bra mycket mindre än kategori 1. Vilket stämmer överens med mina erfarenheter. Spotify underlättar ju för alla kategorier, men inte MySpace, vilket i mina ögon är alldeles för svåröverskådligt. Jag snappar upp tips från polare, läser tidningar, lyssnar på Internetradio, har på musikkanaler på TV:n. Yrar runt på MySpace gör jag först när jag har ett band jag känner namnet på.

    Jag är oerhört störd av hur mycket som fattas på YouTube. Hemmagjorda skitvideos till rätt låtar. Inspelade livegrejer med mobiltelefoner. Hurra så jag vill höra på det. Inte. Skivbolagen kan åtminstone släppa till rejält på YouTube och Spotify. Många nöjer sig säkert med att ha tillgång till en massa musik utan att för den skull ha den nedladdad till datorn. Mobiloperatörer borde också kunna hitta lösningar att ladda ner låtar från deras hemsidor direkt till mobilen för en skaplig peng. Jag vet att det går nu, men urvalet är rätt bedrövligt.

  29. Daniel Andersson Daniel Andersson

    Studiomannen: ”Konkurrens från andra delar: förstår inte hur du menar nu. Menar du att vi lyssnar mindre på musik numera eftersom vi surfar mera eller nåt?”

    ”Mättad marknad: ja och nej. ABBAs mest sålda plattor är samlingsplattor. Dessutom ges det ut en oförklarlig massa samlingar fortfarande med diverse artister. ”

    Det samlade mediautbudet har blivit större och det är fler produkter som pockar på vår uppmärksamhet. Musik, film, spel och till viss del böcker ryms nog för många inom samma budget. Börjar jag plötsligt köpa mer film så följer automatiskt att jag handlar mindre av något annat. Nu har jag inte stenkoll, men som jag har förstått det så omsätter mediabranschen som helhet för tillfället mer pengar än någonsin och om personer i allmänhet, liksom jag, slänger in alla dessa produkter i samma budget så följer ofrånkomligen att en ökad konsumtion inom ett av områdena följs av en nedgång i ett eller flera av de andra.

    Skivor räcker också rent generellt betydligt längre än en film ur konsumtionssynpunkt. En skiva blir ofta bättre ju mer man lyssnar på den, medan de flesta filmer inte håller för allt för många tittar. Detta kan dock paradoxalt nog vara en nackdel för skivindustrin. Behovet av nya skivor blir med tiden för de flesta mindre allteftersom samlingen växer medan behovet av ny film håller sig konstant.

    Vi var nog också många som under åren har bytt ut våra gamla vinylsamlingar mot CD (och de facto betalat två gånger för samma skivor) en typ av försäljning som på förhand är dömd att avta med tiden. Samma sak med försäljningen av äldre skivor. Även om nya fans ständigt återupptäcker gamla band så är det sällan som artisterna senare blir lika (eller mer) populära än vad de var under sin storhetstid. Detta innebär att även här bör det finnas en generell nedåtgående trend i försäljningen.

    Om jag inte är felinformerad så började också skivförsäljningen dala redan innan fildelningstjänsterna kom.

    Att det stora utbudet av lättillgänglig gratis musik (legal såsom illegal) också påverkar skivförsäljningen är nog säkerligen sant, men jag är långt ifrån övertygad om att den är den största orsaken till den minskade försäljningen.

    ”Överpriser: ja. När det började rulla igång så är det klart: det var dyrt att köpa en massa musik. Det var bara ingen som hade sagt det innan.”

    Faktum är att den debatten har funnits ända sedan CD:n slog igenom. När skivbolagen plötsligt fick lägre produktionskostnader och ändå höjde priserna på produkterna.

    Diskussionen kring giriga skivbolag är också den gammal, även om fokus före CD:n låg mer på de undermåliga avtal som många artister fick än på hur de skinnade sina kunder.

  30. [Comment ID #63541 Will Be Quoted Here]

    När branschen hävdar att varje nedladdning är en utebliven försäljning – fatta hur mycket det skulle säljas då! Det är helt enkelt orimligt. Det är mitt starkaste argument för att grupp 3 är den största – nedladdning som aldrig skulle ha blivit försäljning oavsett.

    Men jag förstår vad du säger och jag har all respekt för din åsikt. Faktum är att det behövs fler studiomän i debatten. Folk som inte är fildelare och som inte sympatiserar med själva grejen, men som ändå begriper att Ipred är en jävla skitlag som sätter rättssäkerhet och principer ur spel.

  31. ”När branschen hävdar att varje nedladdning är en utebliven försäljning – fatta hur mycket det skulle säljas då! Det är helt enkelt orimligt”

    BRA! Just det. Inser att jag håller med som fan. Tänk vad plattor Stockholm Stoner säljer annars! ;-)

    ”Även om nya fans ständigt återupptäcker gamla band så är det sällan som artisterna senare blir lika (eller mer) populära än vad de var under sin storhetstid. Detta innebär att även här bör det finnas en generell nedåtgående trend i försäljningen.”

    Rätt så, förstås. Men samtidigt är det så att en grupp som Coldplay (kom på ett namn bara sådär pang bom) aldrig någonsin kommer att kvala in på topplistor över bäst säljande artister genom tiderna. Såklart. Då syftar jag inte på att jag personligen tycker att de är rätt långtråkiga utan att de debuterat, slagit igenom och uppnått världsrykte post-Napster. Det bevisar två saker direkt, eller hur? 1. Det går bra att slå igenom och bli superkänd även efter att folk började ladda ner och 2. Det säljs färre skivor nuförtiden.

    Jag försöker fundera på vad jag tycker om ett band som Metallica. De är väl det band som satt hårdast tryck mot fildelare. De är populära som fan fortfarande och jag förstår att de vill ha betalt (jo, jag begriper att de tjänar i minuten vad jag gör om året). Men tänk att de lyckas verkligen sätta dit ett troget fan (troget i den meningen att han/hon har Metallicatröja på sig för jämnan och åker på konserter) på ett helvetes bötesbelopp. DET är att vätebombspränga den grenen man sitter på.

    När Björn Ulvaeus skrev nyligen i DN eller var det nu var och skrev (fritt citerat) ”Ska det vara så jävla svårt att betala för sig” kom det nästan inga svar alls på den frågan.

    Min röst behövs säger ni. Tack för det. Alla röster behövs. Jag är en musikdåre och vill ha en lösning och inte ett krig. Jag ställer upp och tänker. Men då hoppas jag att skivbranschen också är beredd att anpassa sig. Gör de inte det är det fan terrorbalans som återstår.

  32. Det är ju förvisso också så att i och med att skivbranschen började kränga filer så konkurrerar de med sig själva, så att säga. Därför kan det vara så att skivförsäljningen minskat (det har den de facto gjort) samtidigt som man kränger motsvarande mängd filer som man tappat i skivor. Nu tror jag inte att det är så, men jag tror att en del av skivförsäljningstappet finns där. En annan del är att skivbranschen gärna jämför med sina bästa år, vilket är åren då folk återköpte sina gamla LP-skivor på CD. En trejde del kan mycket väl vara fildelning. En fjärde kan vara att man vill få oss att sälja smörja. Det finns många delar i det där försäljningstappet.

    När Björn Ulvaeus skrev samma sak på Newsmill vill jag minnas att han fick massor av svar. :)

  33. Josh: jag läser kanske inte allt på det dära internätet… ha ha!

  34. [Comment ID #63561 Will Be Quoted Here]

    Innan du har läst HELA Internet tycker jag att du ska vara tyst! ;)

  35. Apropå det där med att jämställa nerladdade filer med utebliven försäljning:

    Mina låtar har laddats hem i mer än 16 miljoner kopior sedab 1997 då jag började lägga ut musik på nätet. Med ”förlorad försäljning”-argumentet skulle jag alltså ha sålt en miljon album med automatik (eller 16 miljoner singlar). Det gömmer sig en fantastisk paradoz där, vars grund är att jag har bestulit mig själv på miljontals kronor utan att värdet existerar någonstans. Allra minst i min plånbok. Det är först om man tänker sig att värdet finns i de hundratusentals människor som har fått upp ögonen för musiken, som det går att börja reda ut tankefelen…

    Andreas’s last blog post..Time to suit up!

  36. sedab = sedan
    paradoz = paradox

    Tidig morgon efter piratfest. :)

    Andreas’s last blog post..Time to suit up!

  37. Håller absolut med dig Andreas!

    Apropå hur man kan marknadsföra laglig fildelning; jag tycker att det är viktigt att man som skapande människa (fotograf, musiker, författare et cetera) laddar material med CC-licens och visar att det inte är döden att dela med sig, utan att det har sina fördelar istället. Uppmana andra skapande människor att göra det samma och på så vis sprida kunskapen om möjligheterna med fildelning (gratis marknadsföring, gratis distribution, större spridning, större tillgänglighet osv). Om ”de skapande” gör sin del, så gör fansen sin del :)

    Blatten’s last blog post..Off topic: Ytterst lägligt att släppa gratis ljudbok just nu

  38. Andreas: Jag tycker att du ska stämma dig själv på 16 miljoner x 200 kr per album x en påhittad siffra för hur många gånger musiken teoretiskt kan ha spridits vidare ytterligare från dina nedladdare x 2 så att det verkligen svider! :)

    Blatten: Jag instämmer också. Det är dags att skapande människor tar tillbaka kontrollen istället för att överlåta den till bolagen. Få kan göra allt själv, det kommer alltid att behövas folk som kan marknadsföring och design och mixning och allt vad det kan vara, men de flesta skapande människor kan faktiskt göra mer själv, hjälpa varandra med ytterligare en del och framför allt se till att ha kontrollen över vad de gör.

  39. drf drf

    Helt och hållet briljant min vän. :)

    Börjar bli dags för mig att skaka av mig skrivblockeringsbojan och komma tillbaka i gemet, det är så själva f-n att det ska vara så segt och svårt.

    drf’s last blog post..Bahnhof utlokaliserar till Ukraina

  40. […] Här, hos bloggaren Enligt min humla, finns en väldigt bra och milt formulerad analys av fildelningens olika former och konsekvenser. Den påminner mig om hur polariserad debatten är, och hur stort nyanseringsbehovet är. (Mig och mina texter inte undantagna…) Läs gärna, jag tycker som sagt att det är en väldigt bra text. […]

  41. Axel Axel

    Briljant.

    Något så välskrivet och välformulerat har jag inte läst i ämnet på mycket länge, om någonsin.

    Om alla tog till sig det här tror jag att problemet skulle vara ute ur världen, FRAMFÖRALLT den delen du nämner i slutet av näst sista stycket:
    ”Fjortonåringar som tankar ner kultur de inte har råd att betala för idag odlar ett kulturintresse som gör dem till potentiella storkonsumenter när de är tjugofyra eller trettiofyra och har en ekonomi. Såvida inte branschen förolämpat dem under dessa tio till tjugo år. Sådant har en tämligen negativ inverkan på betalningsviljan.”

    Helt rätt. De gräver sin egen grav när de borde bygga väderkvarnar, men det är bara de som kommer råka illa ut i längden. Bristen på långsiktigt tänkande i upphovsrättspolitiken idag är skrämmande, från båda håll.

  42. Emma Emma

    Håller med på alla punkter.

    Utom möjligen att det är kulturnördigt att fildela material som inte kan köpas. Jag uppfattar det som rätt vanligt. Visserligen umgås jag i kretsar där man gillar gamla dansband som mest finns på vinyl, men jag vet också många som intresserar sig för tex tv-serier som inte visas i Sverige. I vissa fall kanske det går att beställa en säsong på DVD med region 1-kodning från Amazon, men när branschen infört regionkodning just för att man inte ska kunna köpa hur som helst så vet jag inte om man MÅSTE krångla med regionsfri spelare…

  43. Jag skulle bara vilja droppa att många skivor är i mina öron absolut värda nypriset, så förbannat mycket lycka som dom kan bringa. The never ending drug. Tycker jag priserna känns logiska, däremot? HELL NO. För det behöver helt enkelt inte vara så jääävla dyrt att tillverka en skiva. Det blir överdrivet med hänsyn till kostnaden för det, hur makalöst många magiska minnen & minuter en skiva än må ge.

    Skinhead Barbiedoll’s last blog post..IT’S NOT A DUSCHDRAPERI.

  44. Jag håller med dig, Barbie. Jag har skivor jag hade kunnat betala flerfaldigt mer för, för att de är så bra. Problemet kvarstår dock; den fria marknaden är satt ur spel genom godtycklig prissättning och starkt misstänkt kartellbildning.

  45. […] from the dark är förresten ett typiskt exempel på den försäljningsökande fildelningen, om Josh bloggat om. Och som han och Unni Drougge tillsammans skrivit om i en debattartikel i Aftonbladet. Jag skulle […]

  46. stephanie stephanie

    Gud vad dina argument är väl framförda! Tycker du verkligen kommer med en bra påäng här. TACK

  47. Tack Stephanie! Kul att du gillade det. Argumenten är förresten att betrakta som public domain så du får använda dem själv. ;)

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: